Denna studie unders?ker vilka typer av l?sutmaningar som vuxna personer med epilepsi vanligen upplever, vilka typer av texter de upplever som mest utmanande samt vilka textanpassningar som skulle kunna underl?tta l?sf?rst?else f?r denna grupp. Studien bygger p? tidigare litteratur och forskning samt en enk?tunders?kning d?r 49 deltagare med epilepsi besvarade b?de flervals- och fritextfr?gor. Resultaten visar majoriteten av deltagarna upplever f?rs?mringar i kognitiva funktioner s?som minne, koncentration och spr?klig bearbetning efter sjukdomsdebuten. Vanliga uttryck f?r dessa sv?righeter ?r l?ngsammare l?sning, behov av att l?sa om texter flera g?nger och sv?righeter att minnas inneh?ll.

Bakgrund: Fall Àr vanligt och kan leda till höftfrakturer och ett tidigare behov av sÀrskiltboende. Ett hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska vara en sjÀlvklar deli all vÄrd och behandling. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor kanförebygga och minska risken för fallskador hos Àldre pÄ sÀrskilt boende. Metod: Arbetetvar en litteraturstudie pÄ tidigare forskningsmaterial. Resultat: Den viktigaste ÄtgÀrden Àratt fÄ fram vilka Àldre som tillhör riskgruppen.

Bakgrund: Effekterna av s?rskilda h?ndelser och katastrofer drabbar ?rligen miljontals m?nniskor v?rlden ?ver. Det f?r?ndrade s?kerhetspolitiska l?get globalt har bidragit till en ?versyn och utveckling av Sveriges beredskapsplanering. H?lso- och sjukv?rden har en essentiell roll i landets beredskap och kraven p? h?lso- och sjukv?rden ?kar vid s?rskilda h?ndelser och katastrofer.

Bakgrund? Kommunikation ?r en central del av sjuksk?terskans profession och har stor betydelse f?r att skapa trygghet, delaktighet och f?rst?else hos barn inom slutenv?rden. F?r att kommunikationen ska vara meningsfull beh?ver den anpassas efter barnets ?lder, mognad och individuella behov. Tidigare forskning visar dock att sjuksk?terskor ofta upplever utmaningar kopplade till tid, erfarenhet och kulturella aspekter.? Syfte? Syftet med denna litteratur?versikt var att beskriva sjuksk?terskans upplevelse av att kommunicera med barn inom slutenv?rden.? Metod? Studien genomf?rdes som en systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats.

I London har en grupp kring psykoanalytikern och anknytningsforskaren Peter Fonagy utformat en mentaliseringsteori. Denna uppsats Àr en studie av denna teori. Mentaliserings- teorin har beskrivits som ett nytt paradigm inom psykoanalysen - och Àr en vidareutveckling av objektrelationsteorin. Styrkan med Fonagy och medarbetares bidrag Àr ambitionen att hÄlla ihop olika forskningsfÀlt och visa pÄ ett rimligt sammanhÀngande mellan olika teorier: Anknytningsteori, ?theory of mind?, neurobiologiska-, kognitiva- och affektiva teorier.

Traditionell utbildning av blivande kirurger har hittills skett med hjÀlp av bredvidgÄng. Numera finns dock tekniskt avancerade simulatorer inom sjukvÄrden dÀr trÀning sker i verklighetstrogna scenarion. Nyttan med simulatortrÀning Àr ökad patientsÀkerhet och ekonomiska fördelar. Miljön inom sjukvÄrden Àr dynamisk och naturalistiskt beslutsfattande "Naturalistic Decision Making" NDM, studerar hur mÀnniskor faktiskt fattar beslut i dessa miljöer dÀr mÄnga faktorer, sÄsom tidspress och skiftande mÄl, pÄverkar beslutsfattaren. Denna studie har undersökt om beslutsfattandet blir bÀttre efter trÀning i titthÄlskirurgisimulatorn Procedicus.

I inledningen sta?lls fra?gan om vilka bero?ringspunkter som finns mellan ska?despelar- och undervisningskonst. A?r bero?ringspunkterna desamma oavsett la?rar- och undervisningsstil?Utifra?n tidigare forskning belyses falska motsa?ttningar likava?l som nyanserade och fo?rdjupade kopplingar mellan ska?despelar- och dramapedagogroll. Anva?ndning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fo?rdjupas teoretiskt.

Hur kan lĂ€roplanens krav pĂ„ undervisning för sammanhang förenas med ett betygssystem som krĂ€ver bedömning i enskilda Ă€mnen? Är detta ett kunskapspussel omöjligt att lĂ€gga för verksamma gymnasielĂ€rare? Syftet för denna uppsats var att undersöka vilka strategier gymnasielĂ€rare anvĂ€nder för att bedöma Ă€mnesintegrerade arbeten (undervisning för helhet). Undersökningen byggde pĂ„ intervjuer med sju lĂ€rare. Sex strategier för bedömning utkristalliserades med hjĂ€lp av metoden analytiska jĂ€mförelser/olikhetsmetoden. Strategierna var snarlika varandra, men skiljde sig Ă„t i tre aspekter: vilka som planerade, mĂ„l- och kriteriearbete samt bedömningsform.

Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.

Bröstcancer Àr idag den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar Ärligen ca 6000 kvinnor i Sverige. Sjukdomen och dess behandling leder till omstÀllning i livet med sÄvÀl psykisk som fysisk förÀndring hos individen. Syftet med studien var att beskriva vilka copingstrategier kvinnor anvÀnde sig av för att hantera livssituationen vid sjukdom och behandling dÄ de drabbats av bröstcancer. Litteraturstudien baserades pÄ latent innehÄllsanalys frÄn innehÄllet i Ätta vetenskapliga studier. Resultatet visade att de drabbade kvinnorna kÀnde behov av trygghet och vÀgledning samt att deras grundlÀggande kognitiva instÀllning var betydande för hanteringen av sjukdom.

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Denna studies syfte har varit att utifrÄn förÀldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemÄl som funnits nÀr det gÀller verksamhetens innehÄll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemÄl har förÀldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehÄll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos förÀldrar och assistenter angÄende assistentens roll och ansvar kring tal och sprÄkutveckling hos barn med CI samt vilken pÄverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och sprÄkutveckling?Den metod som har anvÀnts för att kunna undersöka dessa frÄgor Àr en kvalitativ intervjumetod med förÀldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrÄn vÄrt transkriberade material. Det resultat som framkom frÄn intervjuerna var att förÀldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en pÄverkan pÄ tal och sprÄkutveckling för barnet med CI.

Syftet med undersökningen Àr att belysa hur nÄgra lÀrare, som undervisar i Ärskurs 2 och 3, uppfattar lÀsförstÄelse samt att fÄ veta hur de arbetar med lÀsförstÄelse. Undersökningen genomfördes med halvstrukturerade intervjuer och observationer i tvÄ kommuner i Mellansverige.Resultatet visar att lÀsförstÄelse Àr komplext, men lÀrarna Àr överens om att lÀsförstÄelse handlar om mer Àn att bara kunna avkoda en text. I lÀsförstÄelse inryms bÄde lÀsfÀrdigheter och kognitiva lÀsprocesser.LÀrarna uppfattar det betydelsefullt att arbeta utvecklande med elevers lÀsförstÄelse och lÀrarna som deltagit Àr mer eller mindre medvetna om lÀsstrategier. Det Àr vanligt att man anvÀnder lÀromedel till hjÀlp och mÄnga av de intervjuade lÀrarna arbetade med textsamtal. LÀrarna betonade vikten av det muntliga samtalet i ett klassrumsklimat som tillÄter alla att komma till tals.

HÀlsolitteracitet innebÀr patientens kognitiva förmÄga att förstÄ och tillÀmpa hÀlsoinformation. Enligt Hendersons omvÄrdnadsteori bör sjuksköterskan förstÄ och assistera nÀr patienten inte har tillrÀcklig motivation, kunskap eller styrka för att sjÀlvstÀndigt uppnÄ hÀlsa. Syftet med studien var att beskriva distriktsköterskans förhÄllningssÀtt till hÀlsolitteracitet i bemötandet av patienter pÄ en vÄrdcentral. Studien Àr en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Fem distriktssköterskor frÄn tre olika vÄrdcentraler intervjuades utifrÄn en intervjuguide med semi-strukturerade frÄgor.

Ungdomars alkoholkonsumtion Àr ett stort problem i mÄnga lÀnder och de negativa konsekvenserna Àr mÄnga. Detta examensarbete behandlar, genom en litteraturstudie, ungdomars alkoholkonsumtion och framförallt hur ungdomars alkoholkonsumtion kan minskas. Faktorer som gÄr att koppla till ungas alkoholkonsumtion Àr sjÀlvförtroende, avvikande personlighetsdrag, kompisgruppens inflytande, intentioner samt biologiska drag. Syftet Àr att skapa en djupare förstÄelse för problematiken kring ungdomars alkoholkonsumtion samt att utifrÄn teoretiska perspektiv och tidigare forskning undersöka hur ungdomars alkoholkonsumtion kan minskas. FrÄgestÀllningarna Àr: ?Vilka teorier gÄr att koppla till ungdomars alkoholkonsumtion? samt ?Hur kan ungdomars alkoholkonsumtion minskas?? Resultaten visar att ungdomars alkoholkonsumtion bland annat kan minskas genom alkohollagstiftning i form av bland annat alkoholmarknadsföringskontroll samt prishöjning pÄ alkohol.