Studiens syfte har varit att försöka förstÄ, beskriva och analysera förestÀllningar kring missbruk hos fyra socialarbetare som arbetar med utredning och behandling av drogmissbruk, utifrÄn det sociala arbetets kontext. FörestÀllningarna innefattar de förklaringsmodeller som socialarbetarna anvÀnder nÀr de beskriver hur det kommer sig att vissa personer missbrukar droger och hur de tror problemet avhjÀlps pÄ bÀsta sÀtt. De kontextuella faktorer som valts för att studera vad som har pÄverkat förestÀllningarna Àr: utbildningens betydelse, den personliga erfarenheten av missbruk, arbetsplatsens betydelse (dÀr kollegor och klienter ingÄr) och forskningens inflytande pÄ förestÀllningarna. Studiens design Àr kvalitativ med fyra samtalsintervjuer som Àr fenomenologiskt tolkade och tematiskt redovisade. Resultatet Àr analyserat utifrÄn socialkonstruktivistiska, kognitiva och fenomenografiska teoretiska tankegÄngar och utifrÄn tidigare forskningsresultat.

I Sverige har förekomsten av klamydia ökat hos ungdomarna sedan 1997 och fortsatt stiga under 2000-talet. Den sexuella aktiviteten har förÀndrats till att ha fler tillfÀlliga partners och att skydda sig med kondom Àr inte alltid sÄ sjÀlvklart för de unga. Det kognitiva- och socioemotionella ssteme i hjÀrnan Àr inte fÀrdigutvecklat hos tonÄringarna vilket kan leda till spontana beslut och riskfyllt beteende. Syftet för denna litteraturstudie var att beskriva skolhÀlsovÄrdens hÀlsofrÀmjande omvÄrdnadsÄtgÀrder för att pÄverka ungdomars sexuella risktagande. Event History Calendars, en metod för det individuella hÀlsosamtalet visade efter en mÄnads postintervention en minskning av det sexuella riskbeteendet.

Tidigare forskning visar att lÀsförmÄga genomgÄr vissa stadier i sin utveckling. Individer med en mindre utvecklad lÀsförmÄga som först lÀser bokstav för bokstav utvecklas till att lÀsa ord för ord. Kognitiva processer Àndras mycket under denna utvecklingsperiod; det Àr inte endast sÀttet att lÀsa som Àndras utan ocksÄ sjÀlva bearbetningsförmÄgan och dessutom sÀttet som informationen bearbetas pÄ. Samtidigt som antalet e-böcker med akademiska titlar ökar sÄ ökar ocksÄ anvÀndningen av datorer i skolan. En fontförbÀttringsteknik som kallas för ClearType anvÀnds i e-böcker för att öka lÀsbarhet.

Syftet med examensuppgiften var att, genom litteratur ta reda pÄ vilken syn man haft genom tiderna i skolan vad gÀller bildÀmnet, samt genom intervjuer med lÀrare ta reda pÄ hur de arbetar med bildÀmnet i skolan. FrÄgeformuleringarna som jag anvÀnt var: Vilka faktorer har bidragit till det synsÀtt som vi idag har pÄ bild som ett kommunikativt Àmne? Varför Àr det viktigt att arbeta med bildÀmnet i skolan? och hur arbetar nÄgra lÀrare pÄ fÀltet med bildintegration, vad vill de uppnÄ och varför? Jag har kommit fram till att bildskapandet har bÄde kÀnslomÀssiga och kognitiva motiv, vilka hjÀlper barnet att organisera kÀnslor och kunskaper. Utbildningen i bild syftar idag bl a till att utveckla kunskaper i att analysera, kommunicera och att framstÀlla med bilder. Jag har ocksÄ kommit fram till att bilden Àr av stor betydelse för inlÀrning av olika kunskapsomrÄden och för utveckling av kommunikation.

Fibromyalgi (FM) Àr ett tillstÄnd av kronisk smÀrta, förutom smÀrtan karaktÀriseras sjukdomen Àven av sömnstörningar, extrem trötthet och kognitiva störningar. Att stÀndigt leva med smÀrta innebÀr en stor stressfaktor och bÄde fysiska, psykiska och stressrelaterade symtom Àr vanliga. Den stÀndigt nÀrvarande upplevelsen av fatigue liknar den som beskrivs vid kroniskt trötthetssyndrom. Fatigue definieras som ett tillstÄnd av onaturlig och onormal eller extrem trötthet i hela kroppen, som inte Àr relaterat till aktivitet eller anstrÀngning. Syftet med studien var att beskriva vilka icke-farmakologiska interventioner som förekommer för att lindra fatigue hos patienter med FM.

This bachelor's thesis is an investigation into the public libraries'actions following the debate of Stina Wirséns character LillaHjÀrtat, featured in picture books and films for young children.The character was accused of being racist, due to its similarity tostereotypes such as pickaninnies. Because of this, the books'existence in public libraries was questioned.The purpose of this study is to investigate how librarians havedealt with these books, and what they have based their decisionson. To explore the background of these decisions we have usedPatrick Wilson's theory of cognitive authority (1983). We haveexamined which cognitive authorities have been used in thedecision-making process of how to handle the books containingLilla HjÀrtat, and why these cognitive authorities have beenchosen. The method used in the study is qualitative interviewswith seven librarians working in public libraries throughoutSweden.The results of the interviews show that the librarians? mostprominent cognitive authorities have been authors and illustratorsof children's books.

Syftet med denna studie var att undersöka familjers upplevelser av att minimera intaget av socker/snabba kolhydrater. Detta genomfördes med kvalitativa ostrukturerade intervjuer dÀr förÀldrarna i familjen fritt fick berÀtta utifrÄn olika teman. Dessa teman tÀckte omrÄden som anledning, tillvÀgagÄngssÀtt, reaktioner, svÄrigheter, beteenden och eventuella hÀlsovinster relaterade till kostomlÀggningen. Utöver dessa familjer valdes tre bloggar ut inom omrÄdet lÄgkolhydratkost. Dessa följdes och analyserades som komplement till intervjuerna.

Hasan di Tiro och organisationen Acheh Sumatra National Liberation Front (ASNLF) har varit den drivande kraften i kampen för ett sjÀlvstÀndigt Acheh, som sedan 1949 varit en del av Indonesien. Deras frÀmsta argument Àr att nÀr den forna nederlÀndska kolonin upplöstes överlÀts Acheh till den konstruerade nationen Indonesien, ett land utan nÄgra som helst historiska eller kulturella band med Acheh. Syftet med denna uppsats Àr att utföra en narrativanalys pÄ den dagbok Hasan di Tiro skrev 1976-79 mitt under den pÄgÄende frihetskampen. Vi analyserar vilka kognitiva och ideologiska uppfattningar som ligger till grund för konstruktionen av en achehnesisk fiendebild, samt hur di Tiro refererar till Indonesien som "den Andre" i sin narrativa diskurs. VÄr analys visar att fiendebilden om Indonesien bygger pÄ en stark förankring i Achehs historiska uppfattning frÄn kolonialtiden, samt pÄ ett resonemang dÀr fienden avhumaniseras och sÀtts i en underlÀgsen position i kontrast till den egna identiteten..

Bakgrund: En Äldrande befolkning innebÀr ett ökat behov av hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande insatser. Deltagande i kulturella aktiviteter skapar sannolikt en bÀttre hÀlsa och bidrar till minskade hÀlsoklyftor i befolkningen. Syfte: Litteraturstudien syftar till att undersöka musikens och dansens hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande effekter hos Àldre över 60 Är. Metod: Metoden var en allmÀn litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar valdes ut, analyserades och sammanstÀlldes utifrÄn musikens och dansens effekter pÄ Àldres hÀlsa. Resultat: Musik och dans kan fungera som vÀrdefulla interventioner för att öka Àldres upplevda vÀlbefinnande och livskvalitet.

Bakgrund: En Äldrande befolkning innebÀr ett ökat behov av hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande insatser. Deltagande i kulturella aktiviteter skapar sannolikt en bÀttre hÀlsa och bidrar till minskade hÀlsoklyftor i befolkningen. Syfte: Litteraturstudien syftar till att undersöka musikens och dansens hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande effekter hos Àldre över 60 Är. Metod: Metoden var en allmÀn litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar valdes ut, analyserades och sammanstÀlldes utifrÄn musikens och dansens effekter pÄ Àldres hÀlsa. Resultat: Musik och dans kan fungera som vÀrdefulla interventioner för att öka Àldres upplevda vÀlbefinnande och livskvalitet.

L?nder v?rlden ?ver intresserar sig f?r hur det g?r f?r deras elever med l?sf?rm?gan, n?got som resultat i internationella m?tningar som PISA och PIRLS kan ge en indikation om. Vad som p?verkar en elevs l?sf?rm?ga ?r m?ngfacetterat. Viss forskning st?djer resonemanget kring att en elevs spr?kliga erfarenhet vid skolstart kan avg?ra hur avancerat eleven kommer att l?sa i h?gre ?rskurser.

Bakgrunden till denna rapport Àr att fÄ en fördjupad kunskap inom Àmnet förhörsmetodik. Syftet Àr att belysa de detaljer som förutsÀtter ett lyckat förhör och vilket sÀkerstÀller trovÀrdig, korrekt och tillförlitlig information. I detta arbete har vi utgÄtt frÄn kvalitativ metod med tyngdpunkten i litteraturen inom det förhörstekniska och rÀttspsykologiska omrÄdet, samt kompletterande kÀllor i form av intervjuer och förelÀsningar med anledning att förankra och jÀmföra kunskaperna med verkligheten. Den kognitiva intervjun som förhörsmodell Àr starkt förankrad i vetenskaplig forskning och mycket gÄngbar, varför vi har valt att presentera den nÀrmare. Ett lyckat förhör Àr av största vikt i en utredning och beror pÄ flera samverkande faktorer.

Haraldson, Emma (2011) Mottagande och placering i gymnasiesÀrskolan En diskursanalys utifrÄn hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min studie Àr att genom en diskursanalys se till hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar kring mottagande och placering inom gymnasiesÀrskolan. Jag ser Àven till hur samma informanter diskuterar om hur en utmanande skola för eleverna kan se ut. Den empiriska datan i denna studie Àr insamlad genom kvalitativa intervjuer i form av tvÄ intervjuer med tre rektorer samt tre fokusgruppssamtal med sammanlagt elva pedagoger, pÄ tvÄ skolor i Sverige. Tillsammans med tidigare forskning redovisad som en litteraturgenomgÄng bildar detta grunden till denna studie. Empirin visar pÄ en komplexitet gÀllande mottagande och placering, att flera olika perspektiv kan antas dÀr den sociala- och kognitiva kunskapen ansÄgs viktiga. TvÄ diskurser gÀllande undervisning inom gymnasiesÀrskolan trÀder fram; ett kunskaps- och ett omsorgsfokus, dÀr bÄda fokus sÀgs vara av betydelse för att utveckling ska ske.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur en kommun i V?stsverige arbetar med planering och servering av konsistensanpassad kost inom ?ldreomsorgen, med s?rskilt fokus p? de sensoriska aspekterna utseende och smak.Metod: Studien best?r av en kvalitativ metod och genomf?rdes som en fallstudie vid ett s?rskilt boende inom ?ldreomsorgen i Ale kommun. Datainsamlingen omfattadesemistrukturerade intervjuer och informella samtal med nyckelpersoner inom kost- och omsorgsverksamhet samt observationer av m?ltidsmilj?, tillagning och servering avkonsistensanpassad kost. Urvalet inkluderade enhetschefer, kock och omsorgspersonal samt en boende, f?r att belysa arbetet ur olika perspektiv och delar avm?ltidsprocessen.

Syfte: HR-chefer utg?r nyckelakt?rer i utvecklingen av HR-funktionens framtid, en framtid som enligt forskningen inneb?r allt mer digitaliserade HR-processer. D?rav ?mnar denna studie att unders?ka hur HR-chefer, inom privat sektor, organiserar det strategiska arbetet med att digitalisera HR-funktionen samt vilka metoder som HR-chefer anv?nder f?r att m?jligg?ra dessa l?ngsiktiga planer. Teoretisk inramning: AMO-modellen anv?nds f?r att analysera det empiriska materialet. Modellen beskriver att HR-chefer beh?ver arbeta med metoder kopplat till f?rm?gor, motivation och m?jligheter utifr?n ett digitaliserings perspektiv, f?r att skapa f?ruts?ttningar och m?jligheter till prestation inom HR-funktionen.