Haraldson, Emma (2011) Mottagande och placering i gymnasiesÀrskolan En diskursanalys utifrÄn hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min studie Àr att genom en diskursanalys se till hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar kring mottagande och placering inom gymnasiesÀrskolan. Jag ser Àven till hur samma informanter diskuterar om hur en utmanande skola för eleverna kan se ut. Den empiriska datan i denna studie Àr insamlad genom kvalitativa intervjuer i form av tvÄ intervjuer med tre rektorer samt tre fokusgruppssamtal med sammanlagt elva pedagoger, pÄ tvÄ skolor i Sverige. Tillsammans med tidigare forskning redovisad som en litteraturgenomgÄng bildar detta grunden till denna studie. Empirin visar pÄ en komplexitet gÀllande mottagande och placering, att flera olika perspektiv kan antas dÀr den sociala- och kognitiva kunskapen ansÄgs viktiga. TvÄ diskurser gÀllande undervisning inom gymnasiesÀrskolan trÀder fram; ett kunskaps- och ett omsorgsfokus, dÀr bÄda fokus sÀgs vara av betydelse för att utveckling ska ske.

Denna studie unders?ker vilka typer av l?sutmaningar som vuxna personer med epilepsi vanligen upplever, vilka typer av texter de upplever som mest utmanande samt vilka textanpassningar som skulle kunna underl?tta l?sf?rst?else f?r denna grupp. Studien bygger p? tidigare litteratur och forskning samt en enk?tunders?kning d?r 49 deltagare med epilepsi besvarade b?de flervals- och fritextfr?gor. Resultaten visar majoriteten av deltagarna upplever f?rs?mringar i kognitiva funktioner s?som minne, koncentration och spr?klig bearbetning efter sjukdomsdebuten. Vanliga uttryck f?r dessa sv?righeter ?r l?ngsammare l?sning, behov av att l?sa om texter flera g?nger och sv?righeter att minnas inneh?ll.

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Bakgrund: Fall Àr vanligt och kan leda till höftfrakturer och ett tidigare behov av sÀrskiltboende. Ett hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska vara en sjÀlvklar deli all vÄrd och behandling. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor kanförebygga och minska risken för fallskador hos Àldre pÄ sÀrskilt boende. Metod: Arbetetvar en litteraturstudie pÄ tidigare forskningsmaterial. Resultat: Den viktigaste ÄtgÀrden Àratt fÄ fram vilka Àldre som tillhör riskgruppen.

Bakgrund Den palliativa patienten g?r inte att bota, men tiden kvar i livet ska vara av godaste m?jliga kvalitet enligt definitionen av palliativ v?rd. Patienter inom palliativ v?rd drabbas av m?nga olika symtom, som ofta relaterar till varandra. Oro och ?ngest ?r vanligt och p?verkar livskvaliteten negativt.

I London har en grupp kring psykoanalytikern och anknytningsforskaren Peter Fonagy utformat en mentaliseringsteori. Denna uppsats Àr en studie av denna teori. Mentaliserings- teorin har beskrivits som ett nytt paradigm inom psykoanalysen - och Àr en vidareutveckling av objektrelationsteorin. Styrkan med Fonagy och medarbetares bidrag Àr ambitionen att hÄlla ihop olika forskningsfÀlt och visa pÄ ett rimligt sammanhÀngande mellan olika teorier: Anknytningsteori, ?theory of mind?, neurobiologiska-, kognitiva- och affektiva teorier.

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Traditionell utbildning av blivande kirurger har hittills skett med hjÀlp av bredvidgÄng. Numera finns dock tekniskt avancerade simulatorer inom sjukvÄrden dÀr trÀning sker i verklighetstrogna scenarion. Nyttan med simulatortrÀning Àr ökad patientsÀkerhet och ekonomiska fördelar. Miljön inom sjukvÄrden Àr dynamisk och naturalistiskt beslutsfattande "Naturalistic Decision Making" NDM, studerar hur mÀnniskor faktiskt fattar beslut i dessa miljöer dÀr mÄnga faktorer, sÄsom tidspress och skiftande mÄl, pÄverkar beslutsfattaren. Denna studie har undersökt om beslutsfattandet blir bÀttre efter trÀning i titthÄlskirurgisimulatorn Procedicus.

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

Bakgrund: Under ton?ren ligger stort fokus p? sexualitet och en stor del av ungas utveckling inneb?r att ta risker. L?g kunskap och erfarenhet tillsammans med ungdomars impulsivitet ?r bland annat orsaker till att de har en tendens att uts?tta sig f?r risker vilket kan leda till konsekvenser f?r den egna reproduktiva och sexuella h?lsan. Med ungdomars livsv?rld som utg?ngspunkt r?dg?r och v?gleder barnmorskan ungdomen utifr?n hens sexualitet och ton?rsutveckling. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka faktorer som p?verkar identifiering av sexuellt riskutsatta ungdomar. Metod: En systematisk litteratur?versikt har genomf?rts och utformats utifr?n en integrativ design.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r avg?rande f?r v?lbefinnandet samt att relationer med en ?ppen kommunikation om sexualitet ?r n?dv?ndig f?r att fr?mja den. Efter barnaf?dande st?r kvinnor ofta inf?r fysiska och k?nslom?ssiga utmaningar, vilket kan p?verka sexuell lust och ofta leda till f?r?ndringar i sexlivet. Lust, ursprungligen kopplad till ?verlevnadsinstinkten, varierar ?ver tid och p?verkas av olika faktorer.

Hur kan lĂ€roplanens krav pĂ„ undervisning för sammanhang förenas med ett betygssystem som krĂ€ver bedömning i enskilda Ă€mnen? Är detta ett kunskapspussel omöjligt att lĂ€gga för verksamma gymnasielĂ€rare? Syftet för denna uppsats var att undersöka vilka strategier gymnasielĂ€rare anvĂ€nder för att bedöma Ă€mnesintegrerade arbeten (undervisning för helhet). Undersökningen byggde pĂ„ intervjuer med sju lĂ€rare. Sex strategier för bedömning utkristalliserades med hjĂ€lp av metoden analytiska jĂ€mförelser/olikhetsmetoden. Strategierna var snarlika varandra, men skiljde sig Ă„t i tre aspekter: vilka som planerade, mĂ„l- och kriteriearbete samt bedömningsform.

Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.

Bröstcancer Àr idag den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar Ärligen ca 6000 kvinnor i Sverige. Sjukdomen och dess behandling leder till omstÀllning i livet med sÄvÀl psykisk som fysisk förÀndring hos individen. Syftet med studien var att beskriva vilka copingstrategier kvinnor anvÀnde sig av för att hantera livssituationen vid sjukdom och behandling dÄ de drabbats av bröstcancer. Litteraturstudien baserades pÄ latent innehÄllsanalys frÄn innehÄllet i Ätta vetenskapliga studier. Resultatet visade att de drabbade kvinnorna kÀnde behov av trygghet och vÀgledning samt att deras grundlÀggande kognitiva instÀllning var betydande för hanteringen av sjukdom.