Syftet med detta kandidatexamensarbete Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur man skapar en skolgÄrd som stimulerar barns motoriska, kognitiva och sociala utveckling. Jag har studerat litteratur om barns lek samt fört egna undersökningar som bestÄtt av observationer och intervjuer pÄ Montessoriskolan i Lund samt besök pÄ referensplatser. Dessa studier har utgjort underlag till ett gestaltningsförslag för skolgÄrden. Jag har kommit fram till att en bra skolgÄrd kÀnnetecknas av en stor innehÄllsrikedom. En vÀlutformad lekmiljö aktiverar barnens alla sinnen och tillÄter kreativ lek pÄ deras egna villkor. Det finns flera aspekter som bidrar till en god lekmiljö: rumsbildningar, naturinslag, variationsrikedom och utmaning.

Bakgrund: Efter revisionspliktens avskaffande har spelplanen fo?ra?ndrats inom revisionsbranschen. Revisionsbranschen diskuteras sakna en fo?rma?ga att fo?rmedla sitt va?rde varvid ett ho?gre affa?rsmannaskap efterfra?gas. Samtidigt betraktar professionsforskningen traditionellt kommersiella va?rderingar som motstridiga professionella va?rderingar, vilka inom forskningen fo?rutsa?tts fo?r att revisorerna ska kunna tillhandaha?lla samha?llet med tillfo?rligtlig information.

Klinisk blick Àr en term som frekvent Äterkommer under sjuksköterskeutbildningen och i klinisk verksamhet. Den Äterfinns ofta i samband med klinisk bedömning och somen övergripande beskrivning av en patient. Endast antydda betydelser har framkommit och dÄ tÀtt knutna till andra termer och processer. Syftet med studien var attundersöka komponenterna intuition och tyst kunskap som delar i sjuksköterskans kliniska blick. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 17 vetenskapliga artiklar granskades.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrande pÄ fritidshem. Idag vistas mÄnga skolbarn pÄ fritidshem före och efter den obligatoriska skolan och under lovdagar. Det Àr dÀrför av intresse att undersöka det lÀrande som sker dÀr utifrÄn antagandet att lÀrande Àger rum stÀndigt och jÀmt, tillsammans med andra och i alla miljöer.För att komma nÀrmare förstÄelsen av lÀrande pÄ fritidshem söker jag svar pÄ frÄgorna:Hur gestaltar sig lÀrandeprocessen för barn i fritidshem?Hur kommer barns lÀrdomar till uttryck i fritidshem?Undersökningen inspireras av ett socialkonstruktionistiskt forskningsperspektiv dÀr det Àr lÀmpligt att anvÀnda flera kompletterande datainsamlingstekniker för att fÄnga fenomenet. För att finna svar pÄ ovanstÄende frÄgor har jag anvÀnt mig av:- Observationer genom filmning- Loggboksanteckningar- Samtal med barnResultatet visar att det barn, framförallt, lÀr pÄ fritidshem kan sammanfattas som ett socialt lÀrande, vilket inbegriper att kÀnna omsorg och ansvar, att ha inflytande, att hantera konflikter och att inta olika roller.

Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av studie- och yrkesvÀgledande aktiviteter med barn i Äldrarna sju till tolv Är. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex examinerade studie- och yrkesvÀgledare som bedriver studie- och yrkesvÀgledningsverksamhet med barn i grundskolans Är 1-6 eller fungerar som stöd till pedagoger som arbetar med studie- och yrkesorienterande verksamhet med barn i dessa Äldrar. Resultatet visade att intervjupersonerna anser att arbetet mÄste pÄbörjas tidigt, helst redan i grundskolans första Är, för att mÄlen sÄ som de skrivs fram i de nationella styrdokumenten ska kunna uppnÄs. De förutsÀttningar intervjupersonerna menade krÀvs för att tidig vÀgledning ska kunna bedrivas Àr av sÄvÀl strukturell som av individuell art. Slutsatsen som drogs var att studie- och yrkesvÀgledande aktiviteter som pÄbörjas i grundskolans tidigare Är och som följer elevernas kognitiva utveckling kan medverka till att eleverna ökar sina förutsÀttningar att göra vÀl underbyggda val i framtiden..

Demens Àr en progressiv sjukdom som pÄverkar olika kognitiva förmÄgor för personen som drabbas av demens. Sjukdomen pÄverkar livet för personen med demens och dennes nÀrstÄende i hög grad. Med demens i tidig Älder menas personer under Älder 65 Är. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att vara nÀrstÄende till personer som drabbats av demens i tidig Älder. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

KOGNITIV PSYKOLOGI DEFINIERAS som mÀnniskans förmÄga att samla in och bearbeta information. Allt vi ser i vardagen bearbetas av hjÀrnans kognitiva processer dÀr hjÀrnan sorterar och försöker kategorisera information för att göra det lÀttare för oss mÀnniskor att orientera oss i vÄr miljö. Genom denna process kopplar hjÀrnan ihop det vi ser med det vi vet och skapar pÄ detta sÀtt ett verktyg som hjÀlper oss att se, höra, minnas och tÀnka. DETTA VAR VAD Henrik Roos och Sebastian JÀÀskelÀinen ville utforska nÀrmare. En djupdykning ner i mÀnniskans intellekt gick av stapeln för att se hur vi pÄverkas av det vi ser och pÄ vilket sett vi relaterar detta till vÄrt eget förflutna.

Studien behandlar utvecklingssamtal i förskolan. Syftet med dennastudie Àr att undersöka hur förÀldrars förvÀntningar ser ut kringutvecklingssamtal i förskolan i relation till pedagogens syfte. Studiengenomfördes utifrÄn ett fenomenografisk perspektiv, vilket innebÀr attman undersöker folks uppfattningar om ett fenomen. Genom intervjuermed pedagoger tog vi reda pÄ deras syfte med utvecklingssamtal ochnÀr vi intervjuade förÀldrarna tog vi reda pÄ vad de har förförvÀntningar kring ett utvecklingssamtal och om deras förvÀntningaruppfylls. VÄrt resultat utifrÄn det material som vi samlat in har vi settskillnader pÄ pedagogernas syfte gentemot förÀldrarnas förvÀntningar.En stor del av pedagogernas syfte handlar om barnets utveckling,medan man som förÀlder mer fokuserar sig pÄ barnets trivsel,omvÄrdnaden och det sociala i förskolan.

Personalarbete a?r ett komplext omra?de med en historisk grund i fo?rha?llandet mellan individ och organisation. Det a?r ett omra?de som a?r och har varit fo?rema?l fo?r sta?ndig fo?ra?ndring. Personalvetare a?r da?rfo?r en yrkesgrupp som utma?rks av en kontinuerlig anpassning till dessa fo?ra?ndringar.

I och med en o?kad konkurrens pa? den globala marknaden blir fo?retagande allt viktigare fo?r la?nders ekonomiska situation. Sa? a?r fallet a?ven i Sverige da?r entrepreno?rskapet a?r bekymrande la?gt trots goda fo?rutsa?ttningar. Fo?ljaktligen har entrepreno?rskapet blivit ett omdiskuterat a?mne bland forskare sa?va?l som politiker vilka nu stra?var efter att stimulera nyfo?retagande och sto?djer hja?lpande entrepreno?rsorganisationer samt andra insatser.

Bakgrund Arbetsterapeuten skiljer sig fr?n andra v?rdprofessioner i den bem?rkelsen d? de arbetar f?r att m?jligg?ra f?r personer att kunna utf?ra meningsfulla aktiviteter i st?llet f?r att ?terst?lla kroppsliga funktioner. Aktiviteter i natur och tr?dg?rd ?r uppskattade meningsfulla aktiviteter som ger flera h?lsosamma effekter. Det har tidigare inte varit vanligt att diskutera arbetsterapi ur ett folkh?lsoperspektiv.

SammanfattningSyfte:Syftet med denna studie var att undersöka om mĂ„ttlig fysisk aktivitet hade en akut, mĂ€tbar pĂ„verkan pĂ„ koncentrationsförmĂ„gan. Vidare var syftet att undersöka om vistelse i naturen/och eller bullrig trafikmiljö hade nĂ„gon ytterligare/sĂ€rskild pĂ„verkan. Slutligen fanns ett syfte att undersöka om det fanns ett samband mellan deltagarens uppfattning av aktuell koncentrationsförmĂ„ga och testresultat.FrĂ„gestĂ€llningar:? Ökar mĂ„ttlig fysisk aktivitet i trettio minuter den kognitiva förmĂ„gan med avseende pĂ„ logik och matematisk problemlösning?? Ökar mĂ„ttlig fysisk aktivitet i trettio minuter förmĂ„gan till uppmĂ€rksamhet med avseende pĂ„ selektivitet och vakenhetsgrad?? Ger promenad i skogsmiljö ytterligare eller annan effekt jĂ€mfört med promenad i stadsmiljö?? Finns det ett samband mellan bra resultat pĂ„ logik/matematiktestet och deltagarens upplevda koncentrationsförmĂ„ga?Metod:Urvalet bestod av kvinnor och mĂ€n i Ă„ldern 22 till 49 Ă„r. 14 kvinnor och 6 mĂ€n deltog.

Bakgrund: Inom vÄrden Àr möten med vuxna patienter som kÀnner obehag inför blodprovstagning eller rÀdsla vid situationer dÀr stick Àr inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som kÀnner stickrÀdsla. Sjuksköterskan har dÀrvid ett stort ansvar att hjÀlpa patienterna genom de ibland pÄfrestande situationer som kan uppstÄ pÄ grund av stickrÀdslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlÀtta för den vuxna patienten med stickrÀdsla vid sticksessioner. Metod: Studien Àr en litteraturstudie dÀr resultatet baserats pÄ kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.

Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare arbetar med sprÄkutveckling och kunskapsutveckling i grundskolan. I studien har jag utgÄtt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar som Àr följande: Hur arbetar lÀrare sprÄkutvecklande? Hur samarbetar lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag tagit en del av forskningslitteratur och gjort intervjuer med fyra lÀrare dÀr tvÄ undervisar i svenska som andrasprÄk och tvÄ undervisar i modersmÄlet. Resultatet visar att lÀrarna utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet i sin undervisning och att metoderna och arbetssÀtt som genomsyrar undervisningen bestÄr av sprÄkutvecklande metoder som genrepedagogik, cirkelmodellen, tematisk arbete, Àmnesintegration, individualisering och samarbete.  Jag har ocksÄ kommit fram till att eleverna som deltar i modersmÄlsundervisning lyckas ha bÀttre resultat och att respondenter anser att modermÄlet Àr mycket viktigt för all inlÀrning. Dessutom pÄvisar min studie att studiehandledning pÄ modersmÄlet och samarbete lÀrarna emellan Àr nÄgot som kan gynna flersprÄkiga elevers kognitiva och sprÄkliga utveckling dock förekommer sÄdant samarbete alldeles för sÀllan. .

Intresset i vÄr studie Àr hur nÄgra lÀrare talar om barn i sorg. I litteraturdelen tar vi bland annat upp skolans uppdrag, barns reaktioner och hur man kan bemöta ett barn i sorg. För att fÄ reda pÄ hur man arbetar med barn i sorg i skolan har vi intervjuat nÄgra verksamma lÀrare i grundskolans tidigare Är. LÀrarna talade om att vara lyhörd för elevens behov och visa respekt för eleven och dess familj. De berÀttade om vilka redskap som de anvÀnt sig av i mötet med barn i sorg, och Àven i den övriga undervisningen nÀr de talat om sorg och död.