Syftet med studien var att se om det Ă€r möjligt att pĂ„verka resultatet pĂ„ en kognitiv uppgift beroende pĂ„ hur uppgiften presenteras. Är det möjligt att före ett test som krĂ€ver mental anstrĂ€ngning genomföra en kort mental trĂ€ning/förĂ€ndring av instĂ€llning och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt fĂ„ ett bĂ€ttre resultat pĂ„ testet? PĂ„verkar positiva eller negativa tankar prestationsförmĂ„gan? Undersökningen utfördes i tvĂ„ delmoment. Första delen av undersökningen var en enkĂ€t som anvĂ€ndes för att undersöka studenternas attributioner inför ett prov. Andra delen av undersökningen var ett kvasiexperiment i form av ett minnestest uppdelat pĂ„ tvĂ„ grupper vars uppdelning skedde med hjĂ€lp av enkĂ€tsvaren.

I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringpsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.

Depression Àr en av vÄra vanligaste folksjukdomar.Hos Àldre Àr symtomen ofta av annan karaktÀr Àn hos yngre personer. Detta leder till att depressioner hos Àldre ofta inte upptÀcks utan förblir obehandlade. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ mer kunskap och ökad förstÄelse för patientens situation vid depression. Vi ville ocksÄ undersöka vad som fanns skrivet i litteraturen om Àldres depressioner, samt vilka tecken vi som sjuksköterskor skall vara observanta pÄ för att förhindra onödigt lidande. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur kan depression yttra sig hos Àldre? Vilka Àr riskfaktorerna för Àldre att utveckla depression? Vad kan sjuksköterskan göra för att minska lidandet och skapa god vÄrd? Resultatet visade att vanliga yttringar av depression hos Àldre kan vara viktnedgÄng, sömnlöshet, smÀrta, apati och Ängest.

Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva förskollÀrares uppfattning om pojkars och flickors rollekar. I bakgrunden lyfter vi fram tidigare forskning som gjorts inom lek dÀr vi lÀgger fokus pÄ rolleken ur ett genusperspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie med utgÄngspunkt frÄn Elkonins tre stadier i rolleken i Äldern fyra till sex Är som Hangaard Rasmussen (1979) beskriver. UtifrÄn detta har vi intervjuat förskollÀrare om deras uppfattning kring barns rollekar. Resultatet visade att förskollÀrarna uppfattar att det Àr vi vuxna som formar barnens könsidentiteter.

Studier kring spel har under de senaste tio Är fÄtt stort genomslag i den akademiska vÀrlden. Datorspels pÄverkan pÄ mÀnniskans kognitiva förmÄgor har visat sig vara signifikant, Àven om övriga effekter av datorspel Ànnu diskuteras av forskare. Studier kring spel har gjorts, frÀmst inom Massive Multiplayer Online (MMO) genren, men Àven nÄgra First Person Shooter- spel (FPS) Àven om fokus dÄ varit professionella spelare. Undersökningens fokus var att studera hur samarbete uppstÄr i spel dÄ icke professionella datorspelare spelar spel, men Àven studera vilken roll samarbete har i publika spel. Olika datainsamlingsmetoder anvÀndes för att stÀrka eventuella resultat.

Studiens syfte var att undersöka pedagogernas intentioner med anvÀndandet av taktil massage som pedagogisk inriktning i förskoleverksamheten, med mÄlet att identifiera och beskriva skilda uppfattningar vad gÀller effekterna av att anvÀnda taktil massage i förskoleverksamheten ur ett pedagogperspektiv.Studien har en fenomenografisk ansats, en ansats som innebÀr att forskaren undersöker mÀnniskors uppfattningar och variationer av ett fenomen. Datainsamlingen bestod av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som anvÀnt eller anvÀnder sig av taktil massage i förskoleverksamheten.Resultatet av studien visar att pedagogernas intentioner med att anvÀnda taktil massage kan hÀrröras till sociala-, fysiska, psykologiska- och kognitiva effekter. Effekter som respondenterna uppfattar med anvÀndandet av taktil massage.Slutsatsen lyder följande; att anvÀndandet av taktil massage medför att pedagogen som vÀljer metoden taktil massage stÀlls inför ett pedagogiskt dilemma vilket innebÀr att pedagogen mÄste vÀlja mellan vad som vÀger tyngst, ett vÀrdegrundsperspektiv eller ett didaktiskt perspektiv..

Denna studie har genomförts med syftet att redogöra för vilka möjligheter och hinder som kan uppstÄ vid införandet av Big Data-baserade IT-lösningar inom den svenska hÀlso- och sjukvÄrden. Studien bygger pÄ en explorativ fallstudie med fokus pÄ det svenska projektet 3R- Framtidens vÄrdinformation. Intervjuer har genomförts med personer som Àr insatta och kunniga i Àmnet och dÀrför kunnat bidra med en sammanfattad bild av vilka initiativ och ambitioner som finns i dagslÀget. Studiens resultat visar att Big Data kan bidra med en mÀngd möjligheter till förbÀttrad sjukvÄrd i Sverige. Resultatet visar pÄ att möjligheten med att samla all information i en gemensam kÀrna, bidrar till bland annat förbÀttrad forskning, en förbÀttrad relation mellan vÄrdgivare och patienter, möjlighet att kunna utföra prediktiva analyser samt underlÀttar arbetet med diagnostisering av sjukdomar.

Utg?ngspunkten f?r den h?r uppsatsen ?r det s? kallade implementeringsproblemet, som inneb?r ett glapp mellan beslut och genomf?rande och har betydelse f?r fr?gor om makt, ansvarsutkr?vande, resultat och effektivitet. Uppsatsen j?mf?r implementering av tv? olika arbetsmetoder i en hierarkisk organisation, Polismyndigheten. Ett m?l med ombildningen till en Polismyndighet 2015 var f?rb?ttrade resultat och ?kad kvalitet i verksamheten. Statskontorets utv?rdering av reformen 2018 visade dock p? sv?righeter i styrningen, exempelvis vad g?ller att f? genomslag f?r olika arbetsmetoder.

Bakgrund: Personer med psykisk oh?lsa l?per ?kad risk att drabbas av somatiska sjukdomar, vilket medf?r ett komplext v?rdbehov och st?ller h?ga krav p? ett holistiskt och integrerat omh?ndertagande. Sjuksk?terskan har ett sj?lvst?ndigt ansvar f?r omv?rdnad och en central roll i att uppm?rksamma och tillgodose b?de fysiska och psykiska behov hos patienter inom psykiatrisk v?rd. Trots detta visar tidigare forskning att den somatiska h?lsan ofta nedprioriteras i det psykiatriska sammanhanget. Syfte: Syftet med denna studie ?r att belysa sjuksk?terskors erfarenheter av att hantera somatiska besv?r inom psykiatrisk v?rd. Metod: Studien ?r en litteratur?versikt av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med hj?lp av tematisk analys. Resultat: Tre huvudteman identifierades: 1) Definiera sin roll som sjuksk?terska, 2) F?rh?lla sig till sjukv?rdens organisation, 3) Samarbeta med andra.

DÄ antalet motionÀrer och utövare av tÀvlingsidrott ökar finns det risk att antalet skador ökar i motsvarande grad. Syftet med denna interventionsstudie var att undersöka om det gick att minska antalet skador hos manliga elitishockeyspelare under en sÀsong genom implementering av somatiska och kognitiva interventioner. Undersökningsdeltagarna bestod av en experimentgrupp och en kontrollgrupp med 9 respektive 13 ishockeyspelare. ACSI-28 och SAS anvÀndes som mÀtinstrument för copingresurser och personlighet i form av Àngslan/oro genom en före- och eftermÀtning. Interventionerna bestod av avslappning, stresshantering, mÄlsÀttning, sjÀlvförtroende och attributioner.

Syftet med föreliggande studie var att utföra en utvÀrdering av i vilken grad högskolan iHalmstad lyckas med att uppfylla de mÄl och riktlinjer som lagts fast för lÀrarexamen isamhÀllskunskap pÄ gymnasienivÄ. Halvstrukturerade intervjuer utfördes. Urvalet bestod avfem individer som alla genomfört samhÀllslÀrarutbildningen pÄ högskolan i Halmstad.Intervjuteman var Àmneskunskaper, pedagogisk kunskap, den demokratiska skolan ochpraktisk kunskap. Resultaten och analysen visade enligt studiens intervjupersoner attsamhÀllskunskapslÀrarutbildningen vid högskolan i Halmstad till viss del uppfyller de mÄl ochriktlinjer som lagts fast för lÀrarexamen med avseende pÄ dess undervisning kring dendemokratiska skolan och dess bestÄndsdelar som till exempel vÀrdergrundsfrÄgor och allamÀnniskors vÀrde samt ifrÄga om barns sociala, emotionella och kognitiva utveckling. MÄlenoch riktlinjerna uppfylls, enligt studiens interjupersoner, dock inte till fullo vad gÀllerÀmneskunskaper och dess tillÀmpning i skolorna, allmÀn och Àmnesdidaktik, betygsÀttningoch bedömning, informationsteknik som pedagogiskt verktyg samt förebyggande ochhantering av krÀnkningar och diskriminering..

I och med en o?kad konkurrens pa? den globala marknaden blir fo?retagande allt viktigare fo?r la?nders ekonomiska situation. Sa? a?r fallet a?ven i Sverige da?r entrepreno?rskapet a?r bekymrande la?gt trots goda fo?rutsa?ttningar. Fo?ljaktligen har entrepreno?rskapet blivit ett omdiskuterat a?mne bland forskare sa?va?l som politiker vilka nu stra?var efter att stimulera nyfo?retagande och sto?djer hja?lpande entrepreno?rsorganisationer samt andra insatser.

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.

Utvecklingen av delade mobilitetstj?nster, s?som bildelning, cykeldelning och mikromobilitet, har framh?llits som lovande l?sningar f?r att adressera de utmaningar som pr?glar urbana transportsystem. Dock visar tidigare forskning att dessa tj?nster huvudsakligen anv?nds av m?n. Det finns ocks? en brist p? kunskap om varf?r kvinnor ?r underrepresenterade i anv?ndningen av delade mobilitetstj?nster och hur dessa tj?nster kan anpassas f?r att gynna kvinnors r?rlighet. Denna uppsats bidrar till att ?ka f?rst?else f?r de hinder som begr?nsar kvinnors j?mst?llda anv?ndning av delade mobilitetstj?nster samt vilka anpassningar som kan g?ras f?r att b?ttre tillgodose kvinnors r?rlighet.

Statistik visar att 23 procent av kvinnorna och 17 procent av mÀnnen fÄr arbetsrelaterade besvÀr. Detta innebÀr sjukskrivningar och höga kostnader för samhÀllet, samt stort lidande för de drabbade individerna. Det finns otaliga studier som visar pÄ att ogynnsamma arbetsstÀllningar och arbetsrörelser Àr en kÀlla till arbetsrelaterad smÀrtproblematik och överbelastningsskador. Arbete vid maskin innebÀr oftast repetitivt arbete och/eller statiskt muskelarbete, vilket kan ge upphov till smÀrta och överbelastning pÄ utsatta kroppsstrukturer. Problemen kan förebyggas genom att arbetsplatser och arbetsuppgifter utformas med hÀnsyn till mÀnniskans förutsÀttningar.