Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med Multipel skleros (MS) upplever att sjukdomen pÄverkar deras dagliga liv. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktÀr analyserades. Databaserna Medline via PubMed och Cinahl anvÀndes vid sökningen av artiklar. Huvudresultatet i denna studie visade att personer med MS upplevde att deras sjukdom och dess symtom hade en stor pÄverkan pÄ det dagliga livet.

Syftet med denna studie Àr att belysa de (sÀr-)begÄvade elevernas upplevelser av sin begÄvning, hur de ser pÄ sin begÄvning samt synliggöra vilka behov de sjÀlva upplever att de har i skolan, detta studerat ur ett barnperspektiv. Inledningsvis redogörs för aktuell forskning som Àr kopplat till begÄvningsbegreppet, dels problematik kring begÄvningbegreppet, normalitet, intelligens och krativitet, vilka som Àr i behov av stöd, vidare beskrivs sÀrbegÄvningens kÀnnetecken, understimulans och underprestation, hur de sÀrbegÄvade ser pÄ sig sjÀlva och vilka undervisningsmetoder som kan tillÀmpas pÄ de sÀrbegÄvade eleverna.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av fyra begÄvningar i Äldrarna 10-25 Är.Resultatet visar att de (sÀr-)begÄvade barnens sjÀlvbild leder till att de ibland ser sig som avvikande och att de pÄverkas av sitt kognitiva mod. Vidare definierar sÀrbegÄvningarna sig som medvetna om samt vÀrderande av sin begÄvning, de lÀr sig ofta lÀsa tidigt samt passar i skolans vÀrld. Dessa barn uttrycker att de har specifika behov. Dessa behov Àr utmaningar, mindre behov av repetition och lÀxlÀsning, lÀrare som kan se och identifiera olikheter samt att dessa elever inte blir till hjÀlplÀrare..

Bakgrund: Trycks?r ?r ett problem inom v?rden och ?r en vanligt f?rekommande v?rdskada som ofta anses vara undvikbar. Cirka en av tio patienter drabbas av trycks?r inom svensk sjukv?rd. Konsekvenser som trycks?r medf?r ?r omfattade f?r b?de patienten och v?rden.

Det hÀr arbetet fokuserar pÄ vikten av spelkaraktÀrers personlighet för förmedlingen av deras fysiska förmÄgor. Den teoretiska grunden till arbetet ligger i kognitiva och fysionomiska teorier om stereotyper. Det görs skillnad pÄ mjuka och hÄrda karaktÀrsdrag, dÀr mjuka karaktÀrsdrag avser personlighetsdrag och hÄrda karaktÀrsdrag avser fysiska egenskaper och förmÄgor. Arbetet undersöker om karaktÀrer som formges utan mjuka karaktÀrsdrag Àr fria frÄn subjektiva vÀrderingar utan att det förhindrar en korrekt uppfattning av karaktÀrens syfte.För att undersöka detta skapades Ätta karaktÀrer som delades upp i tvÄ karaktÀrsgrupper. Den första gruppen innehöll bÄde mjuka och hÄrda karaktÀrsdrag och den andra gruppen innehöll endast hÄrda karaktÀrsdrag.

Att köpa ekologiskt Àr ingen ny företeelse, men i takt med att bÄde e-handel och efterfrÄgan pÄ ekologiska varor konstant ökar sÄ behövs det stöd för designers för att kunna möta dessa utmaningar. För att kunna designa e-handelswebbsidor med ekologiska valmöjligheter krÀvs förstÄelse för anvÀndaren och dess behov. Genomatt kartlÀgga mÄlinriktade beteenden gÄr det att pÄvisa nÀr en anvÀndare Àr mottaglig för ett ekologiskt val pÄ en e-handelswebbsida. En mental modell byggs utifrÄn anvÀndares mÄlinriktade beteende och denna kan anvÀndas som stöd av designers för att förstÄ nÀr en anvÀndare Àr mer mottaglig för ekologiska val pÄ en e-handelswebbsida. Denna studie resulterar i en identifiering och kartlÀggning över nÀr en anvÀndare Àr mer öppen för ekologiska val..

Syftet med denna studie var att jÀmföra samhÀlls-och beteendevetarprogrammet (n=70) och psykologprogrammet (n=70) i akademisk stress och strategier för att hantera stress. Deltagarna bestod utav universitetsstudenter och mÀtinstrumentet för studien var en enkÀtundersökning med skalorna ?Akademisk stress?, ?kognitiv coping-strategi?, ?Social support?, ?Sociala kontakter? och ?positiva-och negativa coping-strategier?. Det visade sig att det inte fanns nÄgon skillnad mellan studenter frÄn samhÀlls-och beteendevetarprogrammet och studenter frÄn psykologprogrammet i hur akademisk stressade det var. Det fanns inget signifikant samband mellan programmens sociala stöd, sociala kontakter, kognitiva coping-strategier eller sÀttet att hantera positiva och negativa coping-strategi pÄ.

NÀr allt fler produkter blir bÀrbara, t ex handdatorer och mobiltelefoner, innebÀr det Àven att dessa har blivit mindre. Ytan dÀr text och liknande presenteras blir dÄ Àven den mer begrÀnsad. LÀsning kan ses som en komplex kognitiv process med mÄnga ingÄende delar, bland annat tolkning, förstÄelse och ögats fysiska funktion. Dessa ingÄende processer begrÀnsas nÀr ytan texten presenteras pÄ Àr mycket liten. För att motverka detta har alternativa sÀtt att presentera text pÄ tagits fram, sÄ kallad dynamisk textpresentation.

Bakgrund: Tidig graviditetsf?rlust ?r en vanlig men ofta tabubelagd h?ndelse som kan medf?ra djup sorg, skuld och oro hos drabbade kvinnor. De har ofta ett stort behov av emotionellt st?d, tydlig information och ett empatiskt bem?tande fr?n sjuksk?terskan. Detta st?ller h?ga krav p? personcentrerad omv?rdnad.

Kreativitet Àr resultatet av personliga egenskaper, kognitiva förmÄgor och sociala miljöer. Studiens syftet var att undersöka hur kreativitet Àr relaterat till sjÀlvkÀnsla, Älder och genus hos gymnasieungdomar. 111 deltagare varav 77 flickor, 17-21 Är deltog. Ett tredelat test anvÀndes med frÄgor om fritidsaktiviteter (aktivitet), ett sjÀlvkÀnslatest (?Jag tycker jag Àr?) samt ett kreativitetstest (Unusual Uses test).

BÄde kronisk smÀrta och musik har existerat frÄn begynnelsen och de utövar stort inflytande pÄ mÀnniskan multidimensionellt. Musiken har genom tiderna anvÀnts för att pÄverka stÀmning och humör. Syftet med denna studie var dÀrför att undersöka om musik har lindrande effekt pÄ kronisk smÀrta. Metoden var en litteraturstudie dÀr tolv vetenskapliga artiklar lÄg till grund för resultatet. Teoretisk referensram var Rosmarie Parses omvÄrdnadsteori, som beskriver mÀnniskans symbios med miljön.

Aktuell forskning har visat att psykologiska faktorer spelar en viktig roll för upplevelsen av lÄngvarig smÀrta. Denna studie undersökte effekterna av en KBT-behandling bestÄende av introceptiv exponering och avslappning för patienter med lÄngvarig smÀrta. Studien anvÀnde en single-subject design dÀr sex smÀrtpatienter genomgick en sex veckor lÄng individuell behandling. De variabler studien undersökte var i första hand förÀndringar gÀllande grad av acceptans samt upplevd smÀrtintensitet, i andra hand förÀndringar gÀllande smÀrtrelaterad Ängest, rörelserÀdsla, katastroftankar samt funktion. Deltagande i behandlingen var förknippat med ökad acceptans, förbÀttrad funktion, minskad smÀrtintensitet, minskad smÀrtrelaterad Ängest, mindre katastroftankar samt minskad rörelserÀdsla.

Bakgrund:?Klimatf?r?ndringarna inneb?r ?kade v?rmeb?ljor, torka och extrema nederb?rdsh?ndelser som p?verkar m?nniskors h?lsa och v?rdens f?ruts?ttningar. Sjuksk?terskans uppdrag att fr?mja h?lsa aktualiseras d?rmed i ett f?r?nderligt klimat, men trots detta finns ett stort kunskapsglapp hos sjuksk?terskor. ? Syfte:?Att belysa hur klimatf?r?ndringar p?verkar m?nniskors h?lsa samt sjuksk?terskans m?jligheter att fr?mja h?lsa i relation till dessa globala utmaningar.? Metod:?Litteratur?versikt.

Syftet med vÄr undersökning var att studera hur pedagoger, rektorer och förÀldrar formulerade sig angÄende trÀningsskolans högstadieelevers placering pÄ en 1-6 skola och inte pÄ en högstadieskola. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om hur synen pÄ personer med handikapp förÀndrats, normaliseringsbegreppet, och barns sociala, emotionella, sexuella och kognitiva utveckling. Vi intervjuade sju pedagoger och tvÄ rektorer pÄ tre olika 1-6 skolor i mellersta Sverige. Vi bad respondenterna att formulera sig om trÀningsskolans elevers kunskapsutveckling och sociala utveckling relaterat till att eleverna gÄr pÄ 1-6 skolor och inte pÄ högstadieskolor. Dessutom bad vi respondenterna att formulera sig angÄende elevernas framtid i ett förÀnderligt samhÀlle.Det framkom i undersökningen att trÀningsskolans högstadieelever, kunskapsmÀssigt, lÄg nÀrmare i nivÄ med eleverna pÄ 1-6 skolan Àn pÄ högstadiet, men att det var svÄrt att samarbeta eftersom trÀningsskolans elever blev sÄ avvikande p.g.a.

Denna studie syftar till att undersöka om det föreligger skillnader i inlÀrningsstilar mellan blivande psykoterapeuter med psykodynamisk respektive kognitiv beteendeinriktad inriktning. Undersökningsdeltagarna utgjordes av samtliga studenter i de tvÄ första ÄrgÄngarna pÄ Stockholms universitets psykologiska institutions psykoterapeututbildning. Studenter pÄ psykoterapeututbildningen kan vÀlja mellan antingen kognitiv beteendeinriktad terapi eller psykodynamisk psykoterapi. I syfte att kartlÀgga eventuella skillnader mellan studenterna pÄ de tvÄ olika inriktningarna anvÀndes tvÄ versioner av David Kolbs Learning Style Inventory. Resultatet av undersökningen visade pÄ tydliga skillnader mellan terapeuter med olika inriktning.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.