I uppsatsen undersöks vad 16 ungdomar med Ängestsyndrom upplevt varit verksamt i behandling. Ungdomarna har haft samtalsbehandling pÄ BUP-mottagningen, antingen i Kramfors eller i SollefteÄ. Syftet med uppsatsen har ocksÄ varit att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning terapeuterna pÄ dessa mottagningar har anvÀnt sig av vissa kognitiva nyckelbegrepp i samtalsbehandlingen och om ungdomarna uppfattat dessa begrepp och om de tyckt att de varit till nytta. Syftet var dessutom att se om terapeuternas olika utbildningsnivÄ i kognitiv terapi inneburit nÄgon skillnad i anvÀndandet av begreppen i samtalen.UtvÀrderingen har skett med hjÀlp av genomgÄng av journaler och telefonintervjuer med ungdomarna.Resultatet visar att ungdomarna i hög utstrÀckning fÄtt hjÀlp av samtalsbehandlingen och ungdomarna pÄvisar ocksÄ mÄnga andra hjÀlpsamma faktorer. De har ocksÄ i hög utstrÀckning uppfattat och ansett sig hjÀlpta av samtalen utifrÄn vissa kognitiva nyckelbegrepp.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien var att utifrÄn ett interaktionistiskt perspektiv statistiskt testa tidigare studiers undersökta icke-kognitiva faktorer som eventuellt kan samvariera med betyget i Àmnet Idrott och hÀlsa.I hur hög grad korrelerar de icke-kognitiva faktorerna med betyg i Àmnet Idrott och hÀlsa?Hur ser eventuella skillnader ut mellan betygsgrupperna sett till elevernas skattning av de icke-kognitiva faktorerna? Metod: Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av en kvantitativ metod för att fÄ en övergripande bild av vÄrt undersökningsomrÄde samt för att kunna testa vÄrt resultat statistiskt. Vi anvÀnde en enkÀtmetod till studien och enkÀten tar upp icke-kognitiva faktorer som tidigare forskning menar kan samvariera med betyget i Àmnet Idrott och hÀlsa. FrÄgeformulÀret delades, efter samtycke med skolorna, ut till 232 elever fördelade pÄ fyra olika gymnasieskolor. Resultat: Resultatet av vÄr enkÀtstudie visade att det fanns icke-kognitiva faktorer som korrelerade med betyget i Idrott och hÀlsa. Elever som uppgav att de var fysiskt aktiva pÄ sin fritid, aktiva inom nÄgon idrottsförening samt hade ett stort idrottsintresse hade ett högre betyg.

Varje Är diagnostiseras 10 000 mÀn med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer Àr emotionellt anstrÀngande. VÀntetiden vad gÀller behandling för patienter med prostatacancer Àr lÄng. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och kÀnslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lÄng tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Kommunikationsproblem mellan anvÀndare och systemutvecklare har varit kÀnt i systemutvecklingskretsar under lÄng tid. PÄ senare tid har Àven företagen börjat uppmÀrksamma betydelsen av ett fungerande samarbete. Eftersom anvÀndare och systemutvecklare trÀffas mycket vid valideringen av system och kravspecifikation Àr det hÀr som mycket av kommunikationsproblemen uppstÄr. Problemet bestÄr till stor del av att systemvetarna har svÄrt för att lyssna pÄ icketeknisk kunskap. AnvÀndarnas sprÄk blir helt enkelt för amatörmÀssigt.Vid valideringsfasen skall anvÀndarna validera de verksamhetsbeskrivningar som tagits fram av systemvetarna.

Bakgrund: Studien undersökte hur deltagarna affektivt och kognitivt upplever en fallbeskrivning som simulerar en oförutsedd situation i en kontorsmiljö. Det beskrivna fallet handlar om en personalfrÄga och krÀver ett omedelbart beslut eftersom en försening kanske inte bara pÄverkar arbetsprestationen och klimatet i organisationen, men ocksÄ kan leda till att organisationen förlorar ett kontrakt med en lÄngsiktig inkomst.Method/DesignStudien Àr en explorativ och oberoende design som genomfördes vid Karlstads universitet. Deltagarna var 72 studenter i tvÄ olika kurser, personal- och arbetsliv och psykologi. Data för denna undersökning samlades in genom en enkÀt som mÀtte deltagarnas kognitiva (Situationsuppfattning efter Kleins RPD-modellen, 1993) och affektiva reaktioner (PANAS, Watson, Clark, & Tellegen 1985) pÄ fallbeskrivningen. Den affektiva och kognitiva reaktionen backades upp av tvÄ tester som mÀter en persons priorierade sÀtt att bearbeta information (PMPI, Burns och D'Zurilla, 1999) och att hantera situationer (Personal Temperament efter MBTI-skala).

Trots att en stor del av befolkningen Ă€r arbetslösa saknas forskning pĂ„ hur arbetslösheten pĂ„verkar individens kognitiva förmĂ„gor. Föreliggande studie undersöker effekten av arbetslöshet pĂ„ episodiskt och semantiskt minne samt visuospatial förmĂ„ga. Även könsskillnader testas. Med resultat frĂ„n tidigare forskning om de arbetslösas negativa psykosociala situation som grund hypotiserades att de arbetslösa skulle prestera sĂ€mre pĂ„ test som mĂ€ter episodiskt minne, semantiskt minne och visuospatial förmĂ„ga. De arbetslösas psykosociala situation undersöktes med sjĂ€lvskattning av variablerna stress, depression och sociala nĂ€tverk och kognitiv förmĂ„ga mĂ€ttes med 16 olika kognitiva test.

I denna studie Àr syftet att belysa vilka effekter som underhÄllningsspel kan ha pÄ motivation och koncentration samt Àven undersöka om spel kan anvÀndas för att förbÀttra den kognitiva prestationen. Konkret stÀlls frÄgan vilka förÀndringar som sker i reaktion, korttidsminne och perception efter att ha spelat Gradius 3 samt vilka orsaker som ligger bakom dessa förÀndringar. Resultatet pekar entydigt mot att spelandet har en positiv effekt och förbÀttrar den kognitiva förmÄgan. SÀrskilt nÀr det gÄr bra i spelet och man fÄr ett flow kan prestationen maximeras, vilket överensstÀmmer med Csíkszentmihålyis flowteori. Det flow som uppstÄr i spelet ger en euforisk kÀnsla av tillfredsstÀllelse som stimulerar motivation och koncentration, vilka bÄda Àr förutsÀttningar för bÀttre prestation.

Begreppet likhet har en central roll inom kognitionsvetenskapen och Àr betydelsefullt för beskrivningar av flertalet kognitiva processer. I denna rapport behandlas kontexters pÄverkan pÄ utfallen av likhetsjÀmförelser. Det har tidigare visats att hÀnsyn till relationslikheter i likhetsjÀmförelser har ett samband med tillÀmpandet av den kognitiva process som pÄ engelska kallas för structural alignment. Det har dessutom visats att den utstrÀckning i vilken structural alignment tillÀmpas beror av kontextfaktorer sÄsom hur de objekt som jÀmförs presenteras. Sambandet mellan kontext och hÀnsyn till relationslikheter vid likhetsjÀmförelser behandlas i denna rapport.

Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

Kognitiv coaching hjÀlper individer att utveckla positiva tankar, kÀnslor och beteenden. Kognitiv coaching kan anvÀndas av egenföretagare, entreprenörer, företagsledare och privatpersoner. Syftet med denna undersökning Àr att se hur kognitiv coaching kan framgÄngsrikt anvÀnds som metod för att minska stressen samt balansera motivationen och prestationen hos individer. Detta skulle kunna ske genom kognitiva coachingens inflytande pÄ gamla och negativa tankar, kÀnslor och beteendescheman.VÄrt arbete har en kvalitativ karaktÀr och hermeneutiken har anvÀnts som metod eftersom tolkning har gjorts utifrÄn redan befintlig fakta. Avsikten med vÄr empiriska undersökning har varit att se hur kognitiv coaching uppfattas och tillÀmpas av individen.

Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om deltagande förÀldrars upplevelser av projektet ?Aktiv FörÀlder?. Studiens frÄgestÀllning var: Hur upplever deltagande förÀldrar i projektet ?Aktiv FörÀlder? dess innehÄll och mening? För att besvara frÄgestÀllningen tillÀmpades en kvalitativ metod dÀr intervjuer genomfördes med fem deltagande förÀldrar och projektledaren. Gemensamt för förÀldrarna var upplevelsen av att nÀtverket kring dem hade pÄverkats och utökats, och att det nu utgjorde ett stort stöd för förÀldrarna.

Studiens syfte var att underso?ka om fo?rutsa?ttningar fo?r empati i form av personlig disposition och aktuell situation samverkar med empatiska processer fo?r att ge ett emotionellt utfall.Blivande behandlare (n=90) och specialpedagoger / specialla?rare (n=50) fick se filmer och besvara fra?geformula?r baserade pa? IRI och MACL. Stiganalys gjordes med hja?lp av SEM i SPSS/AMOS. Resultaten visade att empatisk disposition och empatiska processer tillsammans predicerar medka?nsla.

Att kunna mÀta ordförstÄelse Àr viktigt bÄde inom forskning och kliniska sammanhang. Föreliggande uppsats har tre syften. Det första syftet Àr att studera de psykometriska egenskaperna hos tvÄ nyutprovade parallella test för ordförstÄelse, Ordprovet A och B, hos Àldre vuxna. Uppsatsens andra syfte Àr att undersöka Äldersskillnader i ordförstÄelse. Det tredje syftet Àr att undersöka om sambandet mellan kognitiva förmÄgor ökar som funktion av ökad Älder.

Vishet som fenomen har en lÄng historia, dock har begreppet under de senaste Ären uppmÀrksammats allt mer av empirisk forskning. Det rÄder oenigheter kring fenomenets innebörd. MÄnga studier visar dock att vishet kÀnnetecknas av kognitiva och reflekterande dimensioner - precis som i Ardelts teori dÀr vishet förklaras genom kognitiva, affektiva och reflekterande egenskaper. Denna studie utgÄr frÄn Ardelts teori. En enkÀtundersökning med 110 deltagare genomfördes med syftet att utforma ett för arbetslivet modifierat vishetsformulÀr.

LÀnge har mÀnniskans tankeverksamhet betraktats som ett resultat av interna berÀkningsprocesser, jÀmförbara med en dators. De senaste Ären har det dock blivit tydligt att de kognitiva processerna inte kan ifrÄnkopplas faktorer sÄsom kroppen och den sociala omgivningen individer lever och agerar i. En viktig aspekt har visat sig vara verktyg och deras anvÀndning och mycket forskning har bedrivits för att ta reda pÄ hur verktygsbruk pÄverkar individers kognitiva processer. Fokus har dock legat nÀstan enbart pÄ den enskilda individen, medan andra individer och deras inflytande har lÀmnats utanför. Inom den socialpsykologiska forskningen har det emellertid blivit tydligt att mÀnnikans handlingar och tankar pÄverkas av den sociala interaktionen med omgivningen.