Samhällets digitalisering innebär stora möjligheter till spridning och återbruk av informationsamtidigt som digitala klyftor skapas. Bland de medborgare som inte till fullo anammat den nyatekniken återfinns en stor grupp äldre, något som påverkar dessa individers möjligheter till en höglivskvalité i form av delaktighet, oberoende och god rörlighet. En aspekt i detta sammanhang äräldres möjligheter att åka kollektivt och på egen hand planera och genomföra resor, något somförutsätter en god tillgång till och förståelse av kollektivtrafikinformation. Föreliggandeexamensarbete avser här att belysa kognitiva effekter av det skifte i interaktionsmiljön som sker närkollektivtrafikens tids- och linjeinformation digitaliseras. Studien baserar sig på en situerad ansats tillmänniskans kognition, ett teoretiskt perspektiv som innebär att tänkandet baserar sig påmultimodala konceptuella erfarenheter.

I Sverige överlever cirka 300 personer/år hjärtstopp utanför sjukhus. Tidigare forskning har fokuserat på kognitiva funktioner och livskvalité. Många överlevare rapporterar mindre kognitiva inskränkningar och förändringar i sitt sociala liv. Utbudet av tidigare forskning rörande intimitet och dessa individer är sparsamt, dock har studier bl.a. gjorts på personer med hjärtsvikt och deras sexualitet som visar att den påverkas negativt.

I och med det enorma användningsområdet av datorsystem i dagens samhälle finns många typer av användare och uppgifter att designa för. Genom designriktlinjer kan utvecklare få referenser och guidning för att skapa användbara applikationer från början. På så vis kan tid sparas i utvecklingsprocessen. Från och med puberteten då människan kan anses vara vuxen ändras förmåga till andraspråksinlärning, trots detta finns det människor som lär sig andraspråk i vuxen ålder. Kunskap kring vad dessa skillnader beror på måste användas i designen av en andraspråksinlärningsapplikation för att tillgodose människans kognitiva förmågor.

Mål: En god hälsa innebär att vissa grundfaktorer lever i symbios med varandra, så som motion, sömn och kost samt en positiv livssyn. Denna studie kretsar dock enbart kring kost och matvanor. Målet med studien är att undersöka om det finns en koppling mellan en näringsriktig kost och elevers kognitiva prestationsförmåga i skolan. Prestationen mätt i studieresultat. Metod: Studien är baserad på en empirisk, kvantitativ enkätundersökning med fasta svarsalternativ.

I denna magisteruppsats har kassagränssnittet som används på kosmetikkedjan The Body shop utvärderats med avseende på hur det stödjer säljarna i sitt arbete. Syftet har varit att se vad säljares kognitiva belastning är under deras arbete och att ta fram ett kassagränssnitt som minskar denna. Studien har genomgått tre faser där den första, ?Undersökningen?, syftade till att undersöka vilken typ av kognitiv belastning säljarna utsätts för. Detta studerades genom att säljare intervjuades och observerades under användning av det befintliga kassasystemet.

Är Israel-Palestina konflikten ett religiöst krig eller en politisk fråga? Det är denna fråga vi har som övergripande syfte att besvara i uppsatsen genom att studera hur olika dimensioner av identitet används i konflikten. För att göra det har vi studerat de olika parternas argumentation för rätten till landet, samt för några aktuella konflikthandlingar. Vi har analyserat officiella dokument, artiklar, intervjuer och uttalanden med en innehållslig idéanalys, som delar upp argumenten i ideologiska/religiösa och kognitiva. De aktuella handlingar vi tittat på är palestinsk terrorism/frihetskamp samt Israels byggande av en mur/staket runt Västbanken.

I dagens förskola och skola tenderar elevgrupperna till att bli allt större medan antalet pedagoger minskar. Uvnäs Moberg (2000) har i ett flertal studier visat på att beröring aktiverar kroppens lugn - och - ro hormoner oxytocin. Studier vid bland annat det Amerikanska Touch Research Institutet i Miami har visat att massage har en ångestdämpande, lugnande och avslappnande effekt på elever. Inlärningen och problemlösning sker för det mesta lättare efter massage. Vårt syfte är att undersöka pedagogers syn på de känslomässiga, interaktionella och kognitiva aspekterna hos eleverna som en följd av elevmassage.

"Det finns många arbetsplaster som klassas som kognitiva system och inräknat i den klassifikationen finns sjukhusmiljön. Det som dessutom gör sjukhusmiljön komplex är all den information som strömmar ut och in. Intensivvårdsavdelningar är inget undantag. Det är kanske där det strömmar som mest information då de ständigt får in nya patienter och de patienter som ligger där stannar för det mesta inte så länge.Överrapporteringar av olika slag är ett exempel på de informationsflöden som finns på olika avdelningar. En studie gjord av Joseph Sharit (2008) visar att det finns en koppling mellan de problem som finns i hanteringen av patienter på en avdelning och hur överrapporteringen går till.

Att ha barn med drag av autism i klassrummet kräver att man kan förstå deras speciella kognitiva problem, som yttrar sig bland annat i nedsatt språkförståelse, nedsatt förmåga till social interaktion och en del avvikande beteenden. Jag har genom litteraturstudier, fältstudier i tre veckor på autismenhet, föreläsningar om autism, och egna erfarenheter gjort ett examensarbete om kommunikationoch pedagogiskt upplägg för det här handikappet. Arbetet handlar om hur de här barnen uppfattar kommunikation och vilka svårigheter omgivningen kan möta, samt vad den bör tänka på när man tar kontakt med de här barnen. Det pedagogiska upplägget handlar om hur arbetet i klassrummet kan underlättas för dem. Mina slutsatser är att med rätt hjälp och stöd kan de klara av en hel del..

"Det finns många arbetsplaster som klassas som kognitiva system och inräknat i den klassifikationen finns sjukhusmiljön. Det som dessutom gör sjukhusmiljön komplex är all den information som strömmar ut och in. Intensivvårdsavdelningar är inget undantag. Det är kanske där det strömmar som mest information då de ständigt får in nya patienter och de patienter som ligger där stannar för det mesta inte så länge.Överrapporteringar av olika slag är ett exempel på de informationsflöden som finns på olika avdelningar. En studie gjord av Joseph Sharit (2008) visar att det finns en koppling mellan de problem som finns i hanteringen av patienter på en avdelning och hur överrapporteringen går till.

Bakgrund Hot och v?ld ?r vanliga utmaningar inom psykiatrisk v?rd och p?verkar sjuksk?terskors emotionella h?lsa, s?kerhet samt profession. Tidigare forskning har lyft fram hur v?rdpersonalen uts?tts f?r hotfulla situationer som leder till b?de fysiska samt psykiska konsekvenser. F?r att f?rst? helheten beh?vs det en djupare kunskap om sjuksk?terskornas egna upplevelser av att uts?ttas f?r hot och v?ld i sitt arbete.

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. På individuella program (IV) är siffran 85 procent. För att kartlägga skolsituationen för en elevgrupp på IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en självskattning av upplevd psykisk hälsa. Huvuddelen av eleverna presterade på en ojämn kognitiv nivå, inom normalvariationen.

Ett företags uttalade värderingars och andra faktorers påverkan på medarbetares beteende undersöktes genom en kvalitativ fallstudie. Intervjuer med 14 medarbetare från tre lokalkontor analyserades tematiskt. Socialkognitiv teori nyttjades och föreskriver en ömsesidig samverkan mellan beteende, kognitiva och personfaktorer samt den externa omgivningen. Observations- liksom operant inlärning samt självreglering är centrala begrepp. Påverkan från företagsvärderingarna är begränsad och i viss mån svårbedömd.

Mental trötthet (eng. fatigue) efter en lindrig traumatisk hjärnskada (mTBI) innebär stora handikapp i vardagen för drabbade individer. En koppling mellan den subjektiva upplevelsen av mental trötthet och relaterade kognitiva områden har dock visat sig svårt att finna. Syftet var att undersöka om det förelåg en prestationsnedsättning i IVA+plus (ett test för kontinuerlig prestation som mäter bibehållen uppmärksamhet och inhiberingsförmåga) och högt självskattad trötthet hos en patientgrupp diagnosticerad med mTBI. Vidare var syftet att undersöka huruvida det fanns ett samband mellan dessa mått.

Att köra bil är en komplex uppgift som kräver mycket av förarens kognitiva processer. I dagens samhälle finns det system som ska stödja säkerheten vid bilkörning och ett exempel på ett sådant system är navigationssystem som ska hjälpa föraren att hitta vägen till en destination. Det finns dock en risk att ett navigationssystem kan belasta förarens uppmärksamhet och andra kognitiva processer. Det är därför av vikt att det finns tillfredsställande metoder för att mäta förarens belastning på. Arbetet är en litteraturstudie som syftar till att kritiskt granska och jämföra två av dessa metoder, sekundära uppgifter och NASA TLX, i samband med bilkörning och navigationssystem.