Personer med måttlig eller svår demenssjukdom förmedlar känslor, tankar och behov utifrån nedsatt Kognitiv och emotionell förmåga. Då sjukdomen innebär annorlunda kommunikation och uttryck försvåras samspelet med vårdaren vilket kan minska välbefinnande och öka lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan kan stödja demenssjuka personers upplevelser av identitet, integritet och välbefinnande. Sökningar av artiklar gjordes i databasen Cinahl och kvalitetsgranskningen resulterade i att sju artiklar inkluderades i studien. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Oavsett i vilket sammanhang vi befinner oss i så är ett gott bemötande av betydelse. Har vi dessutom en nedsatt Kognitiv förmåga, såsom vid demenssjukdom, är bemötandet av ännu större betydelse. Sett ur ett vårdarperspektiv ligger olika fenomen till grund för ett gott bemötande. Bakgrund: Tidigare studier visar att bemötande har betydelse inom demensvården och bemötandet har beskrivits utifrån olika aspekter/perspektiv där bemötandets möjligheter och svårigheter diskuteras. Syfte: Studiens syfte vara tt belysa det goda bemötandet i demensvården.

Bakgrund: Temporomandibulära dysfunktioner (TMD) är ett samlingsbegrepp som innefattar störningar i käkleden och omkringliggande strukturer. Tillståndet är vanligt förekommande och ger symtom i form av bland annat smärta, rörelseinskränkning samt låsningar. Research Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders (RDC/TMD) är ett internationellt använt och validerat diagnosinstrument vid TMD. Med hjälp av detta kan tillståndet delas in i subgrupper. Vanliga behandlingsmetoder är sjukgymnastik, egenvård, bettskenor, mediciner och Kognitiv beteendeterapi.

Bakgrund: Temporomandibulära dysfunktioner (TMD) är ett samlingsbegrepp som innefattar störningar i käkleden och omkringliggande strukturer. Tillståndet är vanligt förekommande och ger symtom i form av bland annat smärta, rörelseinskränkning samt låsningar. Research Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders (RDC/TMD) är ett internationellt använt och validerat diagnosinstrument vid TMD. Med hjälp av detta kan tillståndet delas in i subgrupper. Vanliga behandlingsmetoder är sjukgymnastik, egenvård, bettskenor, mediciner och Kognitiv beteendeterapi. Syfte: Syftet med studien var att systematiskt granska den vetenskapliga litteraturen avseende konservativ behandling och dess effekter vid TMD.

This master thesis deals with events, dynamics and problems of mediated information seeking within the context of a new information service called "Book a librarian". The study, based on a survey and interviews both in academic and public libraries and participant observations in academic libraries, has its theoretical base in the cognitive theory of information retrieval interaction. The cognitive view is used to throw light upon the need of an ongoing dialogue during the session in order to detect the information needs of the user and to conduct a successful retrieval of information. The communicative interaction is seen as threepart interaction between the intermediary, the user and the information system, where the current cognitive states of all three participants are involved. The study shows that the cognitive obstacles for a successful mediation and information retrieval are mostly connected to participants current knowledge of the subject and of the retrieval techniques.

Postpartumdepression är den vanligaste psykiska störningen efter förlossning och den drabbaromkring 13 % av alla kvinnor som föder barn. Majoriteten av dessa depressioner är av lättareslag och läker ut spontant inom 3-6 månader. Kronisk depression hos nyblivna mammor kanstöra det viktiga samspelet mellan mor och barn. Forskning om hjärnan pekar på vikten av dettidiga samspelet för spädbarnets känslomässiga utveckling på lång sikt. Det är således viktigtatt upptäcka och behandla depression efter förlossning.

Den globala incidensen av anemi beräknas till två miljarder människor. Det är ett tillstånd som medför vardagliga symtom som kan upplevas besvärande för den drabbade. Denna litteraturstudie syftar därför till att beskriva hur en individ med anemi påverkas av tillståndet i sitt dagliga liv. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar som valdes ut utifrån Goodmans sjustegs modell. Carnevalis modell om dagligt liv- funktionellt hälsotillstånd användes som teoretisk referensram.

I psykoterapidebatten finns två läger, som hävdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist på studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och använder erfarenheter från terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlättat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgått psykodynamisk terapi (PDT) eller Kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanställdes som fyra idealtyper.

Det här arbetet undersöker hur klickbara ikoner i spel grafiskt borde utformas för att mest effektivt kommunicera sin funktion till spelaren. De riktlinjer som används för detta utgår främst från forskning kring människors interaktion med datorer och Kognitiv perception. Arbetets problemformulering frågade sig om användandet av mänskliga figurer, som en del av ikonutformningen, kan hjälpa detta kommunicerande.För att testa detta togs två versioner av fyra olika ikonerna fram, en med mänskliga komplement och en utan. Ikonerna utformades till ett lärospel för Balthazar Science Center, vilket utvecklades i samband med denna undersökning. Frågeställningen testades genom intervjuer med elva- till tolvåringar, alltså spelets målgrupp, vilka fick gissa ikonernas funktion utifrån den grafiska utformningen.Resultatet visade på att de mänskliga komplementen inte gav någon märkbar fördel för ikonutformningen, och att ikonförståelsen i stor grad berodde på respondenternas tidigare spelvana.

Mål: En god hälsa innebär att vissa grundfaktorer lever i symbios med varandra, så som motion, sömn och kost samt en positiv livssyn. Denna studie kretsar dock enbart kring kost och matvanor. Målet med studien är att undersöka om det finns en koppling mellan en näringsriktig kost och elevers Kognitiva prestationsförmåga i skolan. Prestationen mätt i studieresultat. Metod: Studien är baserad på en empirisk, kvantitativ enkätundersökning med fasta svarsalternativ.

Bilder av potentiella hot upptäcks snabbt och leder till en snabbare reaktionstid än bilder av icke-potentiella hot. Potentiella hot stjäl också fokus och Kognitiva resurser, med en långsammare reaktionstid som följd. Rädsla, som kan mätas genom startlereflexen, leder till antingen ökad handlingsberedskap (snabbare reaktionstid) eller Kognitiv distraktion (långsammare reaktionstid). Fem försöksdeltagare fick reagera på en visuell probe som lades ovanpå djurbilder, både potentiella hot och icke-potentiella hot i ett kombinerat reaktionstids- och startleprobeexperiment, där ljudstötar utdelades i hörlurar. Startlereaktion, hjärtfrekvens och reaktionstid mättes, varefter korrelationskoefficienter räknades ut.

Bilder av potentiella hot upptäcks snabbt och leder till en snabbare reaktionstid än bilder av icke-potentiella hot. Potentiella hot stjäl också fokus och Kognitiva resurser, med en långsammare reaktionstid som följd. Rädsla, som kan mätas genom startlereflexen, leder till antingen ökad handlingsberedskap (snabbare reaktionstid) eller Kognitiv distraktion (långsammare reaktionstid). Fem försöksdeltagare fick reagera på en visuell probe som lades ovanpå djurbilder, både potentiella hot och icke-potentiella hot i ett kombinerat reaktionstids- och startleprobeexperiment, där ljudstötar utdelades i hörlurar. Startlereaktion, hjärtfrekvens och reaktionstid mättes, varefter korrelationskoefficienter räknades ut.

Patienten med demens behöver vårdas av personal med erforderlig utbildning. Omvårdnaden av dess patienter är i högsta grad lika viktig som den medicinska vården. I syfte att belysa omvårdnad som förebygger och åtgärdar oro och agitation hos patienter med demenssjukdom användes en systematisk litteraturstudie. Intresseområdet definierades och en fråga ställdes till litteraturen relaterad till syftet, kriterier för avgränsning av artiklar, fastställdes, sökningar genomfördes i databaser och genom manuell sökning i tidskrifter. Relevanta artiklar granskades utifrån kvalitet och bevisvärde.

Kreativiteten är mångfacetterad och intensivt studerad, med processerna involverade i kreativ problemlösning traditionellt undersökta inom kognitionen. Perfektionismen är ett personlighetsdrag som påverkar alla områden i individernas liv. Ändå är perfektionismens påverkan över kreativ problemlösning otillräckligt utforskat. Därför var syftet med föreliggande studie att undersöka perfektionismens effekter över kreativ problemlösning samt att undersöka hur perfektionism tillsammans med känslor påverkar förmågan att lösa kreativa problem. Genom en webbaserad enkät samlades data in från 96 deltagare genom självskattningsinstrument för perfektionism och för känslotillstånd, ett test för Kognitiv reflektion och ett insiktsproblem där svarstiderna registrerades.

Användandet av musik som intervention för att bota sjukdom sträcker sig långt tillbaka i tiden.Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur musiken påverkar patienten och vilkenmöjlighet sjuksköterskan har att tillgodose patientens behov genom att använda musik somintervention. Denna uppsats är genomförd som en litteraturstudie inom ämnet omvårdnad ochbaseras på tio stycken vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats som har publicerats undersenaste fem åren. Ett genomgående resultat av denna litteraturstudie visar att musikinterventionkan minska oro/nervositet samt smärta och därigenom lindra lidandet. Musiken kan exempelvisstärka patientens förmåga att hantera stress och skapa lugn och ro, förbättra Kognitiv förmåga, geenergi och egen kraft och känsla av välbefinnande. Genom att använda musikintervention somomvårdnadsåtgärd kan sjuksköterskan skapa en harmonisk, stimulerande och trivsammare miljö.Musiken kan skapa igenkänning, delaktighet, avleda uppmärksamhet, förmedla strategi förstresshantering och uppmuntra patienten att ta ansvar för sin egen situation.