Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om medelhavsliknande kost kan bromsa utvecklingen av ?ldersrelaterad kognitiv neds?ttning. Metod: Litteraturs?kningarna genomf?rdes i Scopus och PubMed. S?kningarna delades upp i tre s?kblock: ?diet, mediterranean?, ?Cognitive decline? och ?RCT?. MeSH-termer f?r varje block inkluderades i s?kningarna i databaserna.

SammanfattningEtt av skolans viktigaste uppdrag är att skapa goda möjligheter för barn att lära sig att läsa och skriva. Då vi som blivande lärare kommer att arbeta med barns läs- och skrivutveckling ansåg vi det vara viktigt för oss att få en djupare insikt i hur det arbetet går till. Vi vill även kunna bidra till utveckling av den tidigare vetenskapliga forskningen inom detta område. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare arbetar med elevers läs- och skrivutveckling samt hur de motiverar sina val av arbetsmetoder. När vi läste kurslitteraturen om barns läs- och skrivutveckling så konstaterade vi att det fanns delade meningar om hur barn bäst ska och kan lära sig att läsa och skriva.

Detta examensarbete på masternivå i Fysisk Planering är en kvalitativ studie som genom innehållsanalys och tematisering undersöker blandstaden som planeringsideal utifrån de anspråk som görs gällande problemlösning. Studien innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrån institutionalisering genom tankefigurer, spårbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att blandstaden är en institutionaliserad, spårbunden tankefigur som i stort delar ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar även att trots detta framställs modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som förefaller nyanserade, och blandstaden framställs som dess motpol..

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan kortvarig insomni och perfektionism samt dess påverkan på dagtidsfunktion. Det undersöktes också om perfektionism var en prediktor för behandlingsutfall av insomni och dagtidsfunktion vid kognitiv beteendeterapi [KBT]. Samplet bestod av 136 deltagare som deltog i en prospektiv behandlingsstudie. Deltagarna randomiserades in i två grupper. 64 deltagare genomgick en KBT-behandling och 72 deltagare fungerade som kontrollgrupp.

Uppsatsens innehåll är grundat på rapporten som Skolverket redovisade efter sin undersökning i Kalix kommun. Rapporten pekade på ett antal brister som behövde åtgärdas och som Skolverket ansåg kan vara bidragande orsaker till att 34% av kommunens elever inte gått ut grundskolan med fullständiga betyg. Skolverkets rapport var i stort baserad på de vuxnas syn på skolan, därför speglar denna rapport ungdomarnas uppfattning. Vi gjorde en surveyundersökning i år 1 på gymnasiet där eleverna fick svara på en enkät. De brister som är tydligast enligt elevernas svar är: klassrumsmiljön, respekten mellan individerna, ordning och reda samt relationerna i skolan.

Den ökade takten av förändringar i organisationens omgivning har lett fram till att beslutsfattare söker efter alternativa styrmedel som är mer anpassningsbara till den specifika verksamheten. I och med det här så är det realistiskt att tänka sig att beslutsfattare kommer att ställas inför val mellan olika styrmedel. Trots detta så har beslutsfattare enligt tidigare forskning en tendens att vara ovilliga till förändringar. Den här studien har undersökt vilken betydelse kognitiv dissonans har för beslutsfattare i samband med val mellan budget och balanserade styrkort som styrmedel, samt om det finns några skillnader mellan hur svårt det är att byta ut budget mot balanserat styrkort och vice versa. Problemformuleringen testades med hjälp av två hypoteser i form av ett experiment som utfördes av en grupp studenter på civilekonomprogrammet, som kan liknas med morgondagens beslutsfattare, där de fick göra ett val mellan budget och balanserat styrkort.

Syftet med denna undersökning är att visa hur den integrativa metodiken inom svenskämnet finner stöd i kognitionspsykologisk forskning och därmed bredda förståelsen för dessa metoders inverkan på barns utveckling. Skolutvecklingen påverkas av politikers åsikter och av den undervisningstradition som finns inom läraryrket, forskningen har många gånger svårt att göra sig gällande. Jag tror att det finns ett behov av att vidga kunskapen kring lärandets bakomliggande processer då detta kan ge mer status åt läraryrket och bidra till skolutveckling. Detta är en jämförande undersökning av induktiv karaktär där jag genom kvalitativa litteraturstudier försöker att få mitt syfte belyst. Utifrån syftet har jag undersökt den ämnesdidaktiska forskningens erfarenheter beträffande användandet av integrativa undervisningsmetoder.

Tamgrisar (Sus scrofa domestica) har i stort sett kvar samma beteenden som de vildsvin (Sus scrofa) de stammar från. Inom den storskaliga produktionen är de lagstadgade kraven på sysselsättningsmöjligheter för grisarna väldigt låga eller helt obefintliga. Grisarna hålls i en torftig miljö där deras möjligheter till sysselsättning blir mycket begränsade. Detta påverkar välfärden negativt och kan leda till att de blir passiva eller utvecklar stressbetingade och skadliga beteenden. För att komma tillrätta med välfärds- och beteendeproblem kan olika typer av miljöberikning introduceras för grisarna.

Kognitiv beteendeterapi för primär insomni är inte lika effektivt som KBT för annan problematik. Behandlingen har mest fokuserat på förändring av sömn och bortsett från andra faktorer som kan bidraga till problematiken. Denna studie syftade till att utvärdera effekten av att addera en intervention mot en ytterligare faktor, nämligen oro, till behandling. Studien hade en single subject-design med två betingelser, med och utan oroshantering, för- och eftermätning och sju deltagare. Resultaten tyder på att metoden konstruktiv oro tillförde bättre utfall på sömn, oro och daglig funktion.

Barn födda för tidigt (gestationsålder, GA < 37) löper ökad risk för kognitiva nedsättningar, emotionella problem och beteendeproblem. För att undersöka möjliga skillnader och samband beträffande kognitiv nivå och beteendeproblem jämfördes testresultat från Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-IV) och Child Behavior Checklist (CBCL) mellan för tidigt födda barn (PT) (n= 51, GA 22-34) och barn födda efter fullgången graviditet (FT) (n=57, GA 40 +/-2), i åldern 7-8 år. Alla barn var normalfungerande utan känd utvecklingsavvikelse och/eller hjärnskada. Resultaten visar att barn födda i GA 22-34 presterade signifikant sämre på verbalt (VFI) och perceptuellt funktionsindex (PFI) och erhöll en lägre helskaleintelligenskvot (HIK) jämfört med barn födda FT. En signifikant positiv korrelation uppvisades mellan GA och HIK men inte mellan GA och totala beteendeproblem.

Studien syftade till att undersöka upplevelsen av specifika och gemensamma faktorer av psykoterapi hos klienter vid psykologmottagningen i Umeå där psykologstudenter bedriver terapier under handledning. Data erhölls från undersökningar som utförts på 86 klienter i psykodynamisk eller kognitiv behandling. Självskattningsinstrument som använts är Comparative Psychotherapy Process Scale (CPPS) som mäter specifika faktorer samt GF-formuläret som nyligen konstruerats för att mäta gemensamma faktorer (common factors). Resultaten har senare statistiskt bearbetats i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Det som framkom var att gruppen som erhöll kognitiv terapi hade högre värden avseende såväl kognitiva specifika faktorer som psykodynamiska jämfört med den psykodynamiska gruppen.

Denna rapport redogör för en undersökning som genomförts i syfte att utreda hur utbildningssituationerna på Volvo Kompentenscenter i Skövde (VKS) kan individanpassas.Teorier om inlärningsstil, kognitiv stil och multipla intelligenser har studerats. Anhängare av dessa teorier söker beskriva individuella skillnader och har som mål att kunna ge svar på hur man kan anpassa undervisning efter enskilda individer.Deltagare i undersökningen var kursdeltagare på olika utbildningar på VKS samt lärare anställda på VKS.Målet med den genomförda undersökningen var att få svar på frågorna om vilka faktorer i utbildningssituationerna som kan individanpassas och vilka faktorer som är lämpliga att individanpassa, och dessutom hur detta kan göras.För att undersöka detta har en fallstudie genomförts med metoderna observation och brainstorming.Slutsatserna är att de faktorer som bedöms lämpliga att individanpassa är kursinnehåll, arbetssätt, innehållspresentation och utbildningsmaterial Förslag på hur detta kan göras har också givits..

Vårt arbete behandlade barns förståelse av ekologiska processer och genomfördes i en skola i Illinois, USA. Syftet var att utveckla elevers förståelse av fotosyntesen med hjälp av drama. Vi använde drama som pedagogisk metod för att synliggöra denna abstrakta process. Även praktiska experiment och teori ingick i undervisningen, detta för att förklara materians byggnad och omvandling. Två av de 6 medverkande eleverna i vår studie utvecklade en djupare förståelse och kunde se förhållandet mellan materians omvandling och sockret som energi för tillväxt.

I denna undersökning undersöker vi hur individers utbildning samt föräldrars utbildning och beteende påverkar individers jämställdhetsattityder. Vi använder oss av data från 2009 innehållandes 1325 respondenter födda mellan 1964 och 1980. Analysen utfördes med logistisk regression där vi studerar två olika typer av jämställdhetsattityder, allmänna jämställdhetsattityder och jämställdhetsattityder inom den privata sfären. Vår teoretiska ansats är teorin om socialisation samt kognitiv utvecklingsteori. Vi har funnit att en hög utbildning är associerat med mer positiva jämställdhetsattityder.

Detta examensarbete på masternivå i Fysisk Planering är en kvalitativ studie som genom innehållsanalys och tematisering undersöker blandstaden som planeringsideal utifrån de anspråk som görs gällande problemlösning. Studien innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrån institutionalisering genom tankefigurer, spårbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att blandstaden är en institutionaliserad, spårbunden tankefigur som i stort delar ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar även att trots detta framställs modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som förefaller nyanserade, och blandstaden framställs som dess motpol..