Lindrig kognitiv sto?rning (eng. mild cognitive impairment, MCI) a?r en term som bo?rjade anva?ndas pa? 1990-talet fo?r att bena?mna personer med kognitiva tillsta?nd i gra?nsomra?det mellan normalt fungerande och demens. Syftet med MCI-forskningen a?r att identifiera individer med demenssjukdom i ett mycket tidigt skede av sjukdomen fo?r att i framtiden kunna sa?tta in behandling tidigare a?n idag.

Internetadministrerad behandling har i många studier uppvisat samma effektstorlekar som traditionell terapi, men det finns ännu begränsade kunskaper om vilka patienter som lämpar sig bäst för behandling via Internet. Syftet med denna studie var att pröva vilka faktorer som predicerar behandlingsutfall vid Internetadministrerad kognitiv beteendeterapi och Internetadministrerad psykodynamiskt orienterad terapi för generaliserat ångestsyndrom (GAD). Underlag för studien är deltagare från en randomiserad kontrollerad studie (N = 81), vilken jämför effekten av de två behandlingarna med en kontrollgrupp (väntelista). Föreliggande studie omfattar 45 deltagare från de två behandlingsgrupperna. Som huvudutfallsmått beräknades Penn State Worry Questionnaire - residual gain scores, vilket ger ett mått på deltagarnas grad av individuell förändring.

Syftet med denna uppsats är att studera fyra kvinnors syn på tid, struktur och kreativitet på servicedesignbyrån Transformator design. Genom intervjuer och deltagande observation undersöker jag hur tid, struktur och kreativitet samspelar för mina informanter, och hur de använder tiden. Slutsatsen av denna studie är i korthet att kontrollen av tid är viktig för upplevelsen av tid. Strukturer, synliga och osynliga, är centrala för att se och förstå tiden och upprätthålla kontrollen av tid. Informanternas strävan är att skapa fylld tid, som är värdefull tid, och genom kontroll av tiden skapa en positiv känsla av att ha tid.

Syftet är att undersöka de teorier och behandlingsmetoder som Nyckelns behandlingshem använder sig av, samt att belysa själva begreppet självskadebeteende och dess orsaker. Vi har gjort en litteraturgenomgång om orsaker och behandling och en kvalitativ intervju med personal på behandlingshemmet Nyckeln, vars målgrupp är unga flickor i åldern 15 till 25 år. Dessa behandlas för självskador enligt vår definition: att skära, rispa eller bränna sig i huden. De metoder vi utgår från är kognitiv terapi, kognitiv beteendeterapi och dialektisk beteendeterapi, vilka Nyckeln grundar sin behandling på. Dessa teorier går ut på att förändra negativa tankesätt och att därmed få till en förändring i beteendet.

Syftet med uppsatsen är att analysera Företag A och Företag B, spegla teorier om strategi och struktur mot verkligheten och utifrån det ge förslag på hur företagen normativt kan strukturera sin verksamhet efter företagsförvärvet. Vi har använt oss av en deduktiv metod och vi har gjort en kvalitativ undersökning. Vi har utgått från två teorier om företags strategi samt teori om två ytterligheter av företags struktur. Vår empiri är baserad på intervjuer med personer från de studerade företagen. Det som idag är Företag B bör integreras i Företag A för att gemensamt bilda en ny organisation.

En studie av struktur- och interaktionsförändringar i en familj som genomgått Intensiv familjeterapiFörfattare: Johanna Andersson, Kajsa Sjöblom och Josefine StrömbergHandledare: Marianne Freyne-LindhagenSammanfattningStudiens syfte är att utifrån ett systemteoretiskt perspektiv undersöka om Intensiv familjeterapi (IFT) påverkar strukturen och interaktionsmönstret i en familj utifrån varje familjemedlems upplevelse. För att göra syftet mer konkret och överskådligt lyftes följande frågeställningar fram:? Hur ser familjesystemets struktur ut, nu jämfört med före påbörjad behandling?? Har interaktionen förändrats mellan de olika systemen i familjen efter genomförd behandling?Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsmetod där respondenterna utgjordes av en familj bestående av tre familjemedlemmar. Materialet har bearbetas utifrån en systematisk analys där relevant litteratur har kopplats till studiens huvudteman, struktur och interaktion. Resultaten visar att det skett en strukturell förändring i familjesystemet efter IFT- behandlingen, vilket samtliga respondenter uttrycker.

Sammanfattning:Bakgrund och syfte: Att ha struktur i vardagen är viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehålla både en yttre och inre struktur. Trots att struktur är ett vanligt arbetsområde för arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet i Sverige, saknas det forskning som undersöker arbetsterapeutiska interventioner med syfte att främja struktur för personer med psykiska funktionshinder. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes för att besvara syftet. Åtta arbetsterapeuter verksamma inom allmänpsykiatrin i ett svenskt län intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. All data från intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i sju kategorier med ett övergripande tema ? Aktivitet förutsätter struktur.

Detta examensarbete på masternivå i Fysisk Planering är en kvalitativ studie som genom innehållsanalys och tematisering undersöker blandstaden som planeringsideal utifrån de anspråk som görs gällande problemlösning. Studien innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrån institutionalisering genom tankefigurer, spårbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att blandstaden är en institutionaliserad, spårbunden tankefigur som i stort delar ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar även att trots detta framställs modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som förefaller nyanserade, och blandstaden framställs som dess motpol..

Vi som har skrivit arbetet har haft olika erfarenheter kring läsning av matematiska textuppgifter. Intresset växte, då vi blev intresserade kring varför det kan vara svårt att läsa en matematisk text. Syftet med studien är att undersöka hur elevers läsförståelse binds samman med läsning av matematiska textuppgifter samt se vilka inre och yttre faktorer som påverkar förståelsen. Kvalitativa intervjuer tillsammans med en kombination av fallstudier och observationer ligger till grund för metoden som använts i studien. I undersökningen deltog 63 elever och fyra lärare.

Karlsson, S., Wallin, O. (2012) Balansens betydelse mellan struktur och frihet för organisationer. En kvalitativ studie beträffande tre ledares uppfattningar om fenomenet. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan kortvarig insomni och perfektionism samt dess påverkan på dagtidsfunktion. Det undersöktes också om perfektionism var en prediktor för behandlingsutfall av insomni och dagtidsfunktion vid kognitiv beteendeterapi [KBT]. Samplet bestod av 136 deltagare som deltog i en prospektiv behandlingsstudie. Deltagarna randomiserades in i två grupper. 64 deltagare genomgick en KBT-behandling och 72 deltagare fungerade som kontrollgrupp.

Den ökade takten av förändringar i organisationens omgivning har lett fram till att beslutsfattare söker efter alternativa styrmedel som är mer anpassningsbara till den specifika verksamheten. I och med det här så är det realistiskt att tänka sig att beslutsfattare kommer att ställas inför val mellan olika styrmedel. Trots detta så har beslutsfattare enligt tidigare forskning en tendens att vara ovilliga till förändringar. Den här studien har undersökt vilken betydelse kognitiv dissonans har för beslutsfattare i samband med val mellan budget och balanserade styrkort som styrmedel, samt om det finns några skillnader mellan hur svårt det är att byta ut budget mot balanserat styrkort och vice versa. Problemformuleringen testades med hjälp av två hypoteser i form av ett experiment som utfördes av en grupp studenter på civilekonomprogrammet, som kan liknas med morgondagens beslutsfattare, där de fick göra ett val mellan budget och balanserat styrkort.

Syftet med denna undersökning är att visa hur den integrativa metodiken inom svenskämnet finner stöd i kognitionspsykologisk forskning och därmed bredda förståelsen för dessa metoders inverkan på barns utveckling. Skolutvecklingen påverkas av politikers åsikter och av den undervisningstradition som finns inom läraryrket, forskningen har många gånger svårt att göra sig gällande. Jag tror att det finns ett behov av att vidga kunskapen kring lärandets bakomliggande processer då detta kan ge mer status åt läraryrket och bidra till skolutveckling. Detta är en jämförande undersökning av induktiv karaktär där jag genom kvalitativa litteraturstudier försöker att få mitt syfte belyst. Utifrån syftet har jag undersökt den ämnesdidaktiska forskningens erfarenheter beträffande användandet av integrativa undervisningsmetoder.

Systemo?vervakning har blivit en stor del av fo?retags IT-strukturer eftersom fo?retag fo?rlitar sig mer och mer pa? en va?lfungerande och ho?gt presterande IT- struktur. Na?r det sker problem i fo?retags IT-strukturer sa? kra?vs det att de lo?ses under relativt kort tid. Fo?r att hitta problemet sa? kra?vs det en ma?ngd olika system som skall underla?tta arbetet fo?r ma?nniskor som arbetar med systemo?vervakning och underha?ll av IT-strukturer.Fo?r att tolka och bearbeta all den information som en IT-struktur tillhandaha?ller sa? kra?vs det system vars uppgift a?r att hja?lpa ma?nniskor att tolka den enorma ma?ngd data en IT-struktur genererar.

Vi lever i en värld där mjukvaror spelar en allt större del i vårt vardagliga liv. Nya mjukvaror utvecklas ständigt, och de blir allt mer omfattande och komplexa. Komplexiteten i dagens mjukvaror gör att stora system inte helt kan förstås av en person. Objektorientering, komponenter och högnivåspråk är några av de tekniker som programmerare förlitar sig på för att kunna hantera stora mängder av information. Visualiseringar används idag i ganska liten utsträckning för att förenkla utvecklingsarbetet av mjukvara, vilket är konstigt då människans hjärna är starkt visuellt orienterad.