Det här arbetet undersöker hur klickbara ikoner i spel grafiskt borde utformas för att mest effektivt kommunicera sin funktion till spelaren. De riktlinjer som används för detta utgår främst från forskning kring människors interaktion med datorer och kognitiv perception. Arbetets problemformulering frågade sig om användandet av mänskliga figurer, som en del av ikonutformningen, kan hjälpa detta kommunicerande.För att testa detta togs två versioner av fyra olika ikonerna fram, en med mänskliga komplement och en utan. Ikonerna utformades till ett lärospel för Balthazar Science Center, vilket utvecklades i samband med denna undersökning. Frågeställningen testades genom intervjuer med elva- till tolvåringar, alltså spelets målgrupp, vilka fick gissa ikonernas funktion utifrån den grafiska utformningen.Resultatet visade på att de mänskliga komplementen inte gav någon märkbar fördel för ikonutformningen, och att ikonförståelsen i stor grad berodde på respondenternas tidigare spelvana.

Mål: En god hälsa innebär att vissa grundfaktorer lever i symbios med varandra, så som motion, sömn och kost samt en positiv livssyn. Denna studie kretsar dock enbart kring kost och matvanor. Målet med studien är att undersöka om det finns en koppling mellan en näringsriktig kost och elevers kognitiva prestationsförmåga i skolan. Prestationen mätt i studieresultat. Metod: Studien är baserad på en empirisk, kvantitativ enkätundersökning med fasta svarsalternativ.

Bilder av potentiella hot upptäcks snabbt och leder till en snabbare reaktionstid än bilder av icke-potentiella hot. Potentiella hot stjäl också fokus och kognitiva resurser, med en långsammare reaktionstid som följd. Rädsla, som kan mätas genom startlereflexen, leder till antingen ökad handlingsberedskap (snabbare reaktionstid) eller kognitiv distraktion (långsammare reaktionstid). Fem försöksdeltagare fick reagera på en visuell probe som lades ovanpå djurbilder, både potentiella hot och icke-potentiella hot i ett kombinerat reaktionstids- och startleprobeexperiment, där ljudstötar utdelades i hörlurar. Startlereaktion, hjärtfrekvens och reaktionstid mättes, varefter korrelationskoefficienter räknades ut.

Bilder av potentiella hot upptäcks snabbt och leder till en snabbare reaktionstid än bilder av icke-potentiella hot. Potentiella hot stjäl också fokus och kognitiva resurser, med en långsammare reaktionstid som följd. Rädsla, som kan mätas genom startlereflexen, leder till antingen ökad handlingsberedskap (snabbare reaktionstid) eller kognitiv distraktion (långsammare reaktionstid). Fem försöksdeltagare fick reagera på en visuell probe som lades ovanpå djurbilder, både potentiella hot och icke-potentiella hot i ett kombinerat reaktionstids- och startleprobeexperiment, där ljudstötar utdelades i hörlurar. Startlereaktion, hjärtfrekvens och reaktionstid mättes, varefter korrelationskoefficienter räknades ut.

Patienten med demens behöver vårdas av personal med erforderlig utbildning. Omvårdnaden av dess patienter är i högsta grad lika viktig som den medicinska vården. I syfte att belysa omvårdnad som förebygger och åtgärdar oro och agitation hos patienter med demenssjukdom användes en systematisk litteraturstudie. Intresseområdet definierades och en fråga ställdes till litteraturen relaterad till syftet, kriterier för avgränsning av artiklar, fastställdes, sökningar genomfördes i databaser och genom manuell sökning i tidskrifter. Relevanta artiklar granskades utifrån kvalitet och bevisvärde.

Kreativiteten är mångfacetterad och intensivt studerad, med processerna involverade i kreativ problemlösning traditionellt undersökta inom kognitionen. Perfektionismen är ett personlighetsdrag som påverkar alla områden i individernas liv. Ändå är perfektionismens påverkan över kreativ problemlösning otillräckligt utforskat. Därför var syftet med föreliggande studie att undersöka perfektionismens effekter över kreativ problemlösning samt att undersöka hur perfektionism tillsammans med känslor påverkar förmågan att lösa kreativa problem. Genom en webbaserad enkät samlades data in från 96 deltagare genom självskattningsinstrument för perfektionism och för känslotillstånd, ett test för kognitiv reflektion och ett insiktsproblem där svarstiderna registrerades.

Studien ämnar till att skapa en profil för tre olika empirinära perspektiv, vilka alla spelar en roll före, under och efter en nedskärningsprocess. Dessa tre perspektiv är: ledningsperspektivet, perspektivet för kvarvarande anställda och uppsagda arbetare. Författaren lägger tyngd på den tidigare vetenskapliga forskningen som får agera likt en mall för hur en optimal hantering ska ske under en nedskärningsprocess. Syftet med studien är att detektera bristande överrensstämmelser mellan perspektiven som förhindrar att hanteringen blir optimal för alla parter, samt kunna se om teorin används i det praktiska utövandet.Ledarskapsperspektivet är representerat i två underkategorier: sekundärintervjuer och expertintervjuer. I sekundärintervjuerna så presenteras svar från auktoriteter inom området som förmedlar den erfarenhetsbaserade kunskapen; medan i expertintervjuerna presenteras svar från fyra olika, representerade, företag inom olika branscher i Borlänge.

Användandet av musik som intervention för att bota sjukdom sträcker sig långt tillbaka i tiden.Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur musiken påverkar patienten och vilkenmöjlighet sjuksköterskan har att tillgodose patientens behov genom att använda musik somintervention. Denna uppsats är genomförd som en litteraturstudie inom ämnet omvårdnad ochbaseras på tio stycken vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats som har publicerats undersenaste fem åren. Ett genomgående resultat av denna litteraturstudie visar att musikinterventionkan minska oro/nervositet samt smärta och därigenom lindra lidandet. Musiken kan exempelvisstärka patientens förmåga att hantera stress och skapa lugn och ro, förbättra kognitiv förmåga, geenergi och egen kraft och känsla av välbefinnande. Genom att använda musikintervention somomvårdnadsåtgärd kan sjuksköterskan skapa en harmonisk, stimulerande och trivsammare miljö.Musiken kan skapa igenkänning, delaktighet, avleda uppmärksamhet, förmedla strategi förstresshantering och uppmuntra patienten att ta ansvar för sin egen situation.

I den interpersonella teorin menar man att varje människas framträdande relationserfarenheter finns representerade i något som blivit denna persons latenta relationsmönster eller schemata. Är dessa interpersonella mönster inkongruenta kan det leda till interpersonella problem och psykisk ohälsa. Enligt denna teori kan stimulerande relationer, som t ex i en gruppbehandling, leda till bättre kognitiv förmåga och mer kongruent interpersonellt mönster, vilket på sikt underlättar relaterande till andra. Uppsatsens syfte var att beskriva interpersonella mönster och problem hos ungdomar i en gruppbehandling i termer av två instrument: Central Relationship Questionnaire (CRQ) och Inventory of Interpersonal Problems (IIP). Resultaten visade hur ungdomarnas interpersonella mönster och problemprofiler såg ut före och efter behandlingstiden.

BAKGRUND: I bakgrunden skriver vi om konventionen om barns rättigheter samtstyrdokumentens mål för jämställdhet mellan könen. I detta avsnitt beskrivs också denormer som finns i samhället för män och kvinnor. Vi diskuterar flickors och pojkars lekoch hur denna kan påverkas i den samhälliga kontexten, hur genus framträder i barnsskapande samt könsskillnader med fokus på utrymme och uppmärksamhet i barngruppen.SYFTE: Vi vill undersöka hur barnen på en förskoleavdelning uttrycker sig runtkönsroller och hur dessa tar sig utryck i leken och den dagliga verksamheten. Vi kommeräven i viss mån att studera pedagogernas påverkan på barnen när det gäller könsroller.METOD: Vi har använt oss av metoderna observation, intervju och self report.Observation och intervju i form av informella samtal genomfördes i hela barngruppenmedan self report och de formella samtalen genomfördes med tio barn.RESULTAT: Studien visar att pojkar och flickor i stor utsträckning leker med olika sakerberoende på könstillhörighet samt att de säger sig tycka om olika lekmaterial och lekar.Resultatet visar vidare att barnen ofta leker i könshomogena grupper. Vi observerade attnågra pojkar tog stor plats vid samlingssituationer.

Hur fungerar lärandet? Det är det fråga som jag reflekterar över varje gång jag träffar elever eller funderar kring hur jag skall lägga upp ett nytt arbetsområde. En viktig fråga som jag i relation till mitt kommande profession vill ha svar på. Hur ser religionskunskapslärarens tankar om vald pedagogik och metodik ut? De frågeställningar som kommer att vara ledande i man uppsats är följande: - Hur viktigt är det dialogiska samspelet i klassrummet för elevens lärande? - Existerar det dialogiska klassrummet i realiteten? - I vilken grad reflekterar religionskunskapsläraren kring elevens lärandeprocess? För att utföra detta arbete har jag använt mig av empirisk metod i form av både enkät och intervju.

Syfte med studien är att undersöka pedagogernas tankar kring rörelseträning i förskolan. Metod för datainsamling är kvalitativ intervju. Resultatet visar att pedagogerna har likartade tankar om hur viktig rörelseträningen är för barns utveckling. Pedagogerna använder rörelseträning i olika utsträckning. Slutsatsen är att det är pedagogens förhållningsätt som avgör vilken betydelse rörelseträningen har i verksamheten..

I dagens samhälle ökar våldsbrotten bland ungdomar och våld, hot, mobbning och vandalism är vanligt förekommande. Vi har valt att titta på aggressioner hos ungdomar ur olika perspektiv, främst inlärningsteori och kognitiv teori. Samhället behöver ge ungdomar verktyg för att kunna agera annorlunda än med aggression i olika situationer, ett sätt är behandlingsmetoden ART. ART (Aggression Replacement Training) är en behandlingsmodell som syftar till att ge personer sociala alternativ till ilska och aggressioner. Genom ett antal kvalitativa intervjuer på två SIS-institutioner, där ungdomar med tung social problematik är placerade genom LVU och LSU, har vi försökt komma underfund med vad ungdomarna som genomgått behandlingen har för åsikter om den och om de själva tror sig kunna ha nytta av behandlingen även i framtiden.

The main purpose of this bachelor?s thesis is to examine how Swedish upper secondary school librarians and related staff relate to the online encyclopaedia Wikipedia. The research is placed in the all-embracing context of information literacy and source criticism on the Internet. The study was carried out in the form of qualitative interviews and based on two theoretical bases: firstly, the concept of cognitive authority stipulated by Patrick Wilson, and secondly the idea that Wikipedia has a draw towards late modern epistemological assumptions. The latter theory was also associated with the perceptions of knowledge among the library staff interviewed.

Syfte:Syftet med undersökningen är att undersöka hur eleverna upplever vikten av kunskaper i matematik och svenska i ämnet hem och konsumentkunskap. Vidare vill jag undersöka om och hur lärare synliggör och implementerar matematik och svenska när de undervisar i hem och konsumentkunskap.Metod:För att få svar på syfte och frågeställningar valdes en kvalitativ och kvantitativ inriktad studie. Både intervju och enkät valdes som metod för insamlandet av data. En så kallad metodtriangulering. Studien baseras på två stycken lärarintervjuer samt en elevenkät i årskurs 6.