En empirisk studie om sjuksköterskans åtgärder för att förebygga, hantera och bearbeta våld och hot från patienterna..

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om kvinnor som utsatts för sexuellt våld och om våldets konsekvenser; hur det tar sig uttryck i form av självskattade posttraumatiska symtom och självskattad upplevd livskvalitet, samt hur dessa förhåller sig till varandra. Undersökningsgruppen bestod av 34 kvinnor som sökt och erbjudits behandling inom ramen för ett psykiatriskt behandlingsteam för patienter utsatta för sexuella övergrepp. De har fyllt isjälvskattningsformulär för traumasymtom (HTQ) och subjektiv livskvalitet (QOLI). Resultatet visar att sexuellt våld tycks ha omfattande och långvariga konsekvenser i form av såväl posttraumatiska symtom, som en subjektiv upplevelse av sänkt livskvalitet på flertalet områden. Det förelåg dock inget entydigt samband dem emellan, i det att högre grad av posttraumatiska symtom nödvändigtvis hängde samman med lägre grad av subjektiv livskvalitet.

The aim of this study is to examine how the library of the Swedish Tax Agency and the Swedish Enforcment Authority have changed during the last decade. The study is based on qualitative interviews with the librarian in the two goverment agencies? primary library and four personel from three different office libraries. The result shows that the libraries hasn?t changed drastically in their role over the last decade but instead slowly decreased in use in relation to online databases..

Den 1 januari 2005 trädde det nya regelverket IAS/IFRS i kraft i EU. Detta regelverk reglerar hur noterade koncerner ska upprätta sin redovisning. I regelverket finns IAS 40 som är den standard som reglerar hur förvaltningsfastigheter ska redovisas. Det väsentliga med denna standard är att den tillåter värdering till verkligt värde i balansräkningen. Värderingen kan ske genom huvudregeln, den så kallade ortsprismetoden, där fastigheten jämförs med liknande objekt som avyttrats.

Bakgrund: Demenssjukdom orsakar sänkt kognitiv förmåga och den sjukes personlighet förändras. Att låta närstående vara delaktiga i omvårdnaden och att vårdpersonal tar sig tid att lyssna på deras åsikter skapar goda chanser för att båda parterska bli nöjda med omvårdnaden som ges till den sjuke. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka närståendes behov i omvårdnad av personer med demenssjukdom. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt (n=15) med systematiskt tillvägagångssätt. Resultat: Studiens resultat visade att närstående hade egna behov som behövde tillgodoses, att få möjlighet att skapa en relation till vårdpersonal, att få tid att prata, att få delta i omvårdnaden samt att få information.

Människor tillskriver varandra egenskaper. Detta sker omedvetet och systematiskt och syftar till att underlätta förståelsen av omvärlden. Syftet med detta arbete har varit att undersöka i vilken utsträckning det är möjligt att utifrån vald språkstil i ett e-postmeddelande bedöma en persons egenskaper, vilket i denna rapport benämnts en persons sociala styrka. En engelskspråkig undersökning har legat till grund för arbetet och tanken har - förutom ovanstående - varit att utröna hur väl ett experimentellt engelskspråkigt undersökningsresultat står sig under förhållandevis naturalistiska svenska förhållanden. Resultatet visar inte entydigt att språkstilen styr de egenskaper som författaren tillskrivs.

Personer med måttlig eller svår demenssjukdom förmedlar känslor, tankar och behov utifrån nedsatt kognitiv och emotionell förmåga. Då sjukdomen innebär annorlunda kommunikation och uttryck försvåras samspelet med vårdaren vilket kan minska välbefinnande och öka lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan kan stödja demenssjuka personers upplevelser av identitet, integritet och välbefinnande. Sökningar av artiklar gjordes i databasen Cinahl och kvalitetsgranskningen resulterade i att sju artiklar inkluderades i studien. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Oavsett i vilket sammanhang vi befinner oss i så är ett gott bemötande av betydelse. Har vi dessutom en nedsatt kognitiv förmåga, såsom vid demenssjukdom, är bemötandet av ännu större betydelse. Sett ur ett vårdarperspektiv ligger olika fenomen till grund för ett gott bemötande. Bakgrund: Tidigare studier visar att bemötande har betydelse inom demensvården och bemötandet har beskrivits utifrån olika aspekter/perspektiv där bemötandets möjligheter och svårigheter diskuteras. Syfte: Studiens syfte vara tt belysa det goda bemötandet i demensvården.

Bakgrund: Temporomandibulära dysfunktioner (TMD) är ett samlingsbegrepp som innefattar störningar i käkleden och omkringliggande strukturer. Tillståndet är vanligt förekommande och ger symtom i form av bland annat smärta, rörelseinskränkning samt låsningar. Research Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders (RDC/TMD) är ett internationellt använt och validerat diagnosinstrument vid TMD. Med hjälp av detta kan tillståndet delas in i subgrupper. Vanliga behandlingsmetoder är sjukgymnastik, egenvård, bettskenor, mediciner och kognitiv beteendeterapi. Syfte: Syftet med studien var att systematiskt granska den vetenskapliga litteraturen avseende konservativ behandling och dess effekter vid TMD.

Bakgrund: Temporomandibulära dysfunktioner (TMD) är ett samlingsbegrepp som innefattar störningar i käkleden och omkringliggande strukturer. Tillståndet är vanligt förekommande och ger symtom i form av bland annat smärta, rörelseinskränkning samt låsningar. Research Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders (RDC/TMD) är ett internationellt använt och validerat diagnosinstrument vid TMD. Med hjälp av detta kan tillståndet delas in i subgrupper. Vanliga behandlingsmetoder är sjukgymnastik, egenvård, bettskenor, mediciner och kognitiv beteendeterapi.

This master thesis deals with events, dynamics and problems of mediated information seeking within the context of a new information service called "Book a librarian". The study, based on a survey and interviews both in academic and public libraries and participant observations in academic libraries, has its theoretical base in the cognitive theory of information retrieval interaction. The cognitive view is used to throw light upon the need of an ongoing dialogue during the session in order to detect the information needs of the user and to conduct a successful retrieval of information. The communicative interaction is seen as threepart interaction between the intermediary, the user and the information system, where the current cognitive states of all three participants are involved. The study shows that the cognitive obstacles for a successful mediation and information retrieval are mostly connected to participants current knowledge of the subject and of the retrieval techniques.

Postpartumdepression är den vanligaste psykiska störningen efter förlossning och den drabbaromkring 13 % av alla kvinnor som föder barn. Majoriteten av dessa depressioner är av lättareslag och läker ut spontant inom 3-6 månader. Kronisk depression hos nyblivna mammor kanstöra det viktiga samspelet mellan mor och barn. Forskning om hjärnan pekar på vikten av dettidiga samspelet för spädbarnets känslomässiga utveckling på lång sikt. Det är således viktigtatt upptäcka och behandla depression efter förlossning.

Sveriges riksdag tog 2008 ett beslut som ändrade reglerna i lagen om allmän försäkring. Dessa ändringar trädde i kraft den 1 juli 2008. De nya reglerna innebär bland annat att sjukskrivna som huvudregel blir utförsäkrade efter ett år. Detta medför att en redan utsatt grupp kan drabbas ännu hårdare. Syftet med den här undersökningen är att se hur långtidssjukskrivna upplever den hjälp och vägledning de får och om de anser att de får den hjälp de behöver för att kunna gå vidare till en fungerande sysselsättning.

Den globala incidensen av anemi beräknas till två miljarder människor. Det är ett tillstånd som medför vardagliga symtom som kan upplevas besvärande för den drabbade. Denna litteraturstudie syftar därför till att beskriva hur en individ med anemi påverkas av tillståndet i sitt dagliga liv. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar som valdes ut utifrån Goodmans sjustegs modell. Carnevalis modell om dagligt liv- funktionellt hälsotillstånd användes som teoretisk referensram.

I psykoterapidebatten finns två läger, som hävdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist på studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och använder erfarenheter från terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlättat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgått psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanställdes som fyra idealtyper.