Uppsatsen är ett resultat av en explorativ studie som undersöker projektledarens uppfattning av interaktionsdesign ur ett resursperspektiv. Detta görs genom en kvalitativ undersökning med projektledare för systemutvecklingsprojekt. Utifrån vilka det gjordes en nulägesrapport om hur vida resurserna som läggs på interaktionsdesign är adekvata. För att få en ytterligare aspekt på behovet intervjuades även en interaktionsdesignskonsult. Studiens resultat visade att det skiljer sig mellan olika typer av projekt hur vidare tillräckligt med resurser läggs ner på interaktionsdesign.

Jag har arbetat med framtagningen av ett nytt pressinfosystem till SVT. Framförallt har jag undersökt hur man kan gå till väga när man arbetar arbetarcentrerat med interaktionsdesign. Processen har gått igenom flera steg, från att identifiera användargrupper och följa deras väg över webbplatsen till att identifiera nyckelfunktioner och kritiska sidor. Därefter har en design för sidan tagits fram, testats och delvis implementerats. Processen har gjort att jag har fått en tydligare bild av några best practices och testmetoder samt en fördjupad förståelse för hur arbetet med att ta fram interaktiva produkter kan se ut..

Föreliggande studies syfte är att vara en första byggsten i skapandet av ett praktiskt användbart tillvägagångssätt för interaktionsdesign som bygger på programmerad inlärning och tillämpad beteendeanalys. Litteraturstudier och logiska resonemang resulterade i en iterativ metod. Denna tillämpades sedan på fallet Dice Arena för att generera kunskap inför framtida utveckling av denna eller liknande metoder. Slutsatsen var att designmetoden är ofullständig men till viss del användbar. Designmetodens huvudsakliga bidrag var en sekvensdesign, en delmetod som strukturerade och tydliggjorde designuppgiften..

Denna rapport beskriver en explorativ fallstudie inom området interaktionsdesign. Studien har genomförts i syfte att identifiera en riktlinje för utformningen av informationsgrafik i personas. Ett grundantagande har varit att informationsgrafik kan förbättra personans roll som kunskapsöverförande artefakt..

Kognitiv beteendeterapi (KBT) har mest evidens vid social fobi, och på senare år har även guidad självhjälp baserad på KBT visat goda resultat. Acceptance and commitment therapy (ACT) är en del av den tredje vågens KBT och har visat lovande resultat vid ångestsyndrom. Företrädare för ACT har varnat för riskerna med tekniker för att utmana negativa automatiska tankar. Studien syftar till att med en single case experimentell design med multipel baslinje (N=9) studera effekterna av kognitiv omstrukturering (KO) och kognitiv defusion (KD) i form av guidad självhjälp på social ångest, socialt undvikande, psykologisk flexibilitet, defusion, samt frekvens av och trovärdighet hos negativa automatiska tankar. Resultaten visade att KO och KD inte enbart påverkade de processer som teorierna predicerar utan även den andra behandlingens processer..

Världshälsoorganisationen klassar övervikt och fetma som ett av det största globala hälsoproblemen i modern tid. Forskning visar att den konventionella fetmabehandlingen är otillräcklig eftersom den enbart leder till tillfällig viktminskning. Kognitiv terapi har vuxit fram som ett alternativ till den konventionella fetmabehandlingen. Syftet med detta examensarbete är att genom en litteraturöversikt undersöka om kognitiv terapi fungerar som behandlingsmetod mot övervikt och fetma ur ett långsiktigt perspektiv. Den frågeställning som formulerades i anknytning till syftet var: Har deltagare som behandlats för övervikt och fetma med hjälp av kognitiv terapi lyckats behålla sin reducerade vikt vid uppföljning minst ett år efter avslutad behandling? Resultaten visar att kognitiv terapi i tre av studierna var mer effektiv på lång sikt i jämförelse med andra behandlingsformer.

Uppsatsen behandlar teorin om kognitiv dissonans och dess effekter på attityder. Teorin om kognitiv dissonans beskriver bland annat att man strävar efter att handla konsekvent med sin attityd. Handlar man inkonsekvent kan man uppleva dissonans.Syftet med undersökningen var att mäta attitydförändring utifrån kognitiv dissonansteorin. Vi undersökte detta med experimentmetod och enkäter där vi med hjälp av 77 personer mätte attityder till olika organisationer före och efter en påverkan från vår sida.Våra analyser visade inga signifikanta effekter av attitydförändring i experimentet. Vår främsta förklaring till detta är den kognitiva dissonansen vi försökte skapa blev för liten och att andra motivationsfaktorer påverkade resultatet för mycket..

Kognitiv coaching hjälper individer att utveckla positiva tankar, känslor och beteenden. Kognitiv coaching kan användas av egenföretagare, entreprenörer, företagsledare och privatpersoner. Syftet med denna undersökning är att se hur kognitiv coaching kan framgångsrikt används som metod för att minska stressen samt balansera motivationen och prestationen hos individer. Detta skulle kunna ske genom kognitiva coachingens inflytande på gamla och negativa tankar, känslor och beteendescheman.Vårt arbete har en kvalitativ karaktär och hermeneutiken har använts som metod eftersom tolkning har gjorts utifrån redan befintlig fakta. Avsikten med vår empiriska undersökning har varit att se hur kognitiv coaching uppfattas och tillämpas av individen.

Syftet i denna studie var att granska närmare hur kognitiv beteendeterapi (KBT) eventeullt kan leda till att individer gör beteendeförändringar. För att kunna granska kognitiv beteendeterapi i ett sammanhang, valdes sömnprogram som ett exempel där det arbetas med kognitiv beteendeterapi som metod. I studiens undersökning valdes att genomföra intervjuer för att uppnå ett relevant resultat som sedan kan bearbetas och analyseras i denna studie. Metoden var att intervjua två terapeuter som arbetar med KBT, samt göra telefonintervjer med deltagare som medverkat i sömnprogram baserat på KBT. Utifrån intervjuerna kunde sedan en redogörelse och jämförelse utföras på resultatet för att möjligen kunna se hur kognitiv beteendeterapi eventuellt kan påverka individerna till en beteendeförändring. Resultatet visade på att inom kognitiv beteendeterapi finns det olika moment som deltagarna ska följa.

Utgångspunkten i detta magisterarbete inom ämnet Interaktionsdesign var att se varför barn i dagens skola tycker att skolarbetet blir tråkigare ju högre upp i årskurserna de kommer. Vidare drog jag slutsatserna, utifrån litteraturgenomgång, att någon gång i årskurs 4-6 börjar eleverna i skolan att tappa lusten för skolarbetet. Var det allt skolarbete eller bara vissa ämnen som eleverna tyckte var tråkigt? Varför var det tråkigt? Kunde jag göra något åt saken?.

Fem terapeuter, samtliga psykologer har intervjuats. Frågeställningarna har varit; i vilkengrad är kognitiv beteendeterapi användbar för behandling av patienter med Aspergerssyndrom? Hur behöver kognitiv terapi tillämpas för personer med Aspergers syndrom?Samtliga terapeuter menar att kognitiv beteendeterapi är en användbar metod, men denbehöver modifieras för att passa patientgruppen. De lyfter fram att språket som terapeutenanvänder bör vara konkret och utan metaforer. Om beteendeanalys används så har deförenklat denna; känslor och kroppsförnimmelser är inte med.

En deskriptiv litteraturstudie genomfördes för att undersöka vilka symtom vid sjukdomen fibromyalgi som lindrades av kognitiv beteendeterapi och mindfulness. Resultatet visade att kognitiv beteendeterapi minskade symtomen smärta, trötthet, ångest, depression, stelhet samt ger en förbättrad sömn. Mindfulness minskade symtomen smärta, depression samt ger en förbättrad sömn. Denna kunskap kan användas av sjuksköterskor i omvårdnaden av patienter med sjukdomen fibromyalgi. Resultatet tyder på att kognitiv beteendeterapi och mindfulness kan vara ett alternativ till den farmakologiska behandlingen..

Lindrig kognitiv störning (eng. Mild Cognitive Impairment, MCI) betecknar ett tillstånd av försämrad kognitiv funktion, som inte uppfyller kriterierna för demens. MCI tycks innebära en ökad risk att utveckla Alzheimer och andra demenssjukdomar. Syftet med studien var att förutsättningslöst undersöka antal och typer av subgrupper till MCI som bäst överensstämmer med kognitiva testresultat samt att undersöka utvecklingsförlopp för subgrupperna. En klusteranalys utfördes med testresultat från 287 MCI patienter som utretts på Huddinge sjukhus.

Depression är en vida utbredd sjukdom. Kognitiv träning skulle kunnavara en kostnadseffektiv och lättillgänglig intervention att bemötasjukdomen i ett tidigt skede. Tidigare forskning tyder på att kognitivträning har effekt på depression och kognitiva nedsättningar. Dennastudie ämnade undersöka om träning hemma skulle leda tillförbättringar av depression, och om dessa berodde på träningen i sig.Fyra deltagare med depressionssjukdomar genomförde träning medPaced Auditory Serial Addition Task (PASAT). Studien hade en n=1-design med för- och eftermätningar, och kontroll genompseudointervention.

Många webbgränssnitt idag misslyckas med att möta användarnas behov och blir därför bristfälliga gällande användarvänligheten. Detta leder till att användarna begår stora misstag och anstränger sig vid användningen av webbaserade system. Visuell design och struktur i ett gränssnitt spelar en stor roll i hur användarna förstår sig på och tolkar ett gränssnitt då de avser hur olika beteenden och information kommuniceras till användarna. I denna studie undersöks hur visuell design, struktur och användbarhet i ett gränssnitt underlättar användarnas kognitiva bearbetning av information vid utförande av komplexa uppgifter. Studien har utförts genom ett uppdrag för Ahltorpmedia AB, som skapar lösningar för bl.a.