Examensprojektet MindMe har genomförts i samarbete med Niclas Jarhäll på Mutual Benefits AB, i Göteborg. Mutual Benefits AB är ett konsultbolag som levererar tekniska konsulttjänster och produkter. Detta projekt ämnar resultera i ett minneshjälpmedel avsett för personer med en kognitiv funktionsnedsättning som har medfört en nedsatt minnesfunktion. Projektet har inriktat sig på ADHD och Förvärvade hjärnskador. Projektgruppen genomförde i ett tidigt skede en studie som fann ett uttalat behov av ett minneshjälpmedel inom just dessa grupper.

I det inverterade klassrummet flyttas genomgångarna från klassrummet till videofilmer som eleverna ser på hemma. Lektionerna ägnas till stor del åt sådant som annars hade utgjort hemarbete för eleven. I denna studie analyseras gymnasieelevers uppfattning av denna undervisningsmodell i matematikämnet med fokus på videogenomgångarna och förändringar i hem- och skolarbete.Det framkommer att elevernas uppfattningar av videogenomgångarna kan kategoriseras utifrån deras grad av aktivitet under videogenomgången samt deras beroende av relationen mellan elev och lärare. I en jämförelse mellan enkla filmer, digitala animationer och klassrumsgenomgångar framhålls de enkla filmernas tydlighet och fokus på matematik, samt klassrumsgenomgångarnas flyktiga natur. Dessa resultat diskuteras utifrån en kognitiv modell för överbelastning av arbetsminnet.Eleverna uppfattar att deras arbetsbelastning är lägre i det inverterade klassrummet än i ett traditionellt klassrum eftersom det finns mer tid för egen räkning i klassrummet.

BAKGRUND: En av våra snabbast växande folksjukdomar i dagens samhälle är demens. Individer med demenssjukdom besitter olika hinder därav bl.a. kognitiv påverkan eller kognitiv svikt, vilket i sig medför svårigheter av kommunikationsart. Detta medför vidare problematik kring identifieringen av smärtsymtom. SYFTE: Att undersöka hur sjuksköterskor bedömer smärta hos äldre personer med en diagnostiserad demenssjukdom.

Resultatet visar, att det fanns en stor medvetenhet i intervjugruppen om lekens betydelse för den kognitiva utvecklingen. Detta var för mig en glädjande upptäckt. Vidare kom det fram att det pågick olika utvecklingsarbeten, inget var direkt kopplat till lek, men leken fanns hela tiden med i tankarna hos respondenterna. Kompetensutveckling, samtal och handledning var viktiga redskap för att utveckla verksamheterna. Samtliga respondenter menade att man kan använda lek som specialpedagogisk metod och att det gagnar alla barnen i gruppen.

En stor del (uppskattningsvis 30%) av primärvårdens patienter lider av psykisk ohälsa. Genom införandet av Rehabgarantin garanteras personer med ångest och depression evidensbaserad samtalsbehandling bland annat i form av kognitiv beteendeterapi. En enkätundersökning visar att behandlare inom primärvården i Jämtland ger en behandling som influeras av andra terapeutiska inriktningar tillsammans med KBT och att de anser att KBT i sig är en alltför begränsad metod för att möta behoven hos primärvårdens patienter. Enkätundersökning visar också att man anser att rehabgarantin främjar samsyn och teamarbete samt att den höjer statusen för samtalsbehandling i jämförelse med andra behandlingsmetoder. När det gäller kostnadseffektivitet ser man både fördelar och nackdelar för patienter och verksamheten.

SAMMANFATTNINGI Sverige drabbas ca 10 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus varje år. Överlevnaden är låg, men på senare år har åtskilliga insatser gjorts för att förbättra dessa siffror. Bland annat har man börjat utbilda brandmän, säkerhetsvakter och taxichaufförer i hjärt-lungräddning med defibrillator och numer är hypotermibehandling en vedertagen metod för att skydda den ischemiskt skadade hjärnan. Trots detta kan dessa patienter drabbas av funktionsnedsättning på grund av den syrebrist i hjärnan som ändå uppstår till följd av hjärtstoppet. Det är viktigt att ha kunskap om hur dessa patienter mår och klarar av sin vardag sedan de lämnat sjukhuset, för att kunna ge det stöd de behöver för att kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt.Syftet var att beskriva livssituationen hos patienter som drabbats av hjärtstopp med fokus på livskvalitet, kognitiva funktioner och ADL.Forskningsöversikt valdes som metod för att få en samlad bild över aktuellt kunskapsläge inom detta problemområde.

Detta är en kvalitativ studie där sex högstadielärare har intervjuats om deras kunskaper samt om hur lärarna arbetar preventivt när det handlar om psykisk ohälsa med fokus på ätstörningar. Fokus ligger även på att ta reda på hur lärare kan arbeta preventivt och därför har även en psykolog från Stockholms ätstörningscenter intervjuats. Psykologen rekommenderar olika preventiva arbetsätt som lärare kan använda i sin undervisning. Syftet med studien är att granska om dessa sex lärare arbetar med områden som handlar om kost, självkänsla, osunda mediala ideal samt kroppsuppfattning som bland annat psykologen rekommenderar som lämpliga områden att arbeta med i det preventiva arbetet i skolan.Fokus läggs på den välkända teorin kognitiv dissonans som är en mycket framgångsrik metod när det handlar om att arbeta förebyggande mot ätstörningar. Stor vikt läggs också på att informera om vilka områden som anses lämpliga att arbeta med när det handlar om att arbeta preventivt.Slutsatser från denna studie är att samtliga lärare arbetar till viss del preventivt i sin undervisning.

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.

En kvantitativ enkätundersökning bland 72 kvinnor och 31 män från två studieinriktningar på Högskolan i Borås, utfördes i syfte att undersöka förhållandet mellan alkoholkonsumtion och upplevda alkoholnormer. Utöver skillnader mellan kön undersöktes även hur förhållandet påverkades av individuell fallenhet för anpassning till den sociala omgivningen, som mättes genom en översatt version av attention to social comparison information scale (ASCI, Lennox & Wolfe, 1984). Deltagarna angav sin genomsnittliga alkoholkonsumtion under ett typiskt tillfälle och uppskattade motsvarande deskriptiva normer (genomsnittlig alkoholkonsumtion) och preskriptiva normer (socialt accepterad konsumtionsnivå) hos två referensgrupper: vänner och andra studenter, i jämförbar ålder av samma kön som respondenten. Uppskattad alkoholkonsumtion hos både den proximala gruppen vänner och den distala gruppen andra studenter tenderade att vara högre än den egna alkoholkonsumtionen. Det fanns även signifikanta positiva samband mellan alkoholkonsumtion och upplevda normer, vilka var starkast med den proximala gruppen.

I den här uppsatsen jämförs Försvarsmaktens sätt att fatta strategiska beslut med några av de beslutsmodeller och roller som beskrivs inom beslutsteorin. Syftet med uppsatsen är att utifrån teorier inom beslutsteori och kognitiv psykologi förstå logiken bakom Försvarsmaktens strategiska besluts­processer. Underlaget kommer dels från litteratur inom områdena, från intervjuer samt i viss mån från myndighetsdokument. .

Syftet med denna studie var att underso?ka och kartla?gga den komplexa spra?ksituationen och - anva?ndningen hos en flerspråkig person. Den underso?kta personen kallas fo?r Frida. Hon hade redan i ung ålder la?rt sig mer a?n två språk och har sedermera varit i kontakt med sju språk på en signifikant kunskapsnivå.

SammanfattningStora mängder information publiceras idag via olika kanaler utan hänsyn till tillgänglighet. Genom att inte aktivt göra information tillgänglig exkluderas stora grupper av individer från att kunna ta del av den vilket är ett problem både för dessa individer samt för dem som vill förmedla informationen. Det finns idag en mängd hjälpmedel som i vissa fall kan göra information tillgänglig i efterhand men det finns en stor fördel i om man redan från början kan tillgängliggöra den.Det här examensarbetet behandlar de tillgänglighetsproblem som personer med dyslexi-och autismspektrumdiagnos kan uppleva vid konsumtion av olika typer av nyhetsbrev. Nyhetsbrev kan i många avseenden jämföras med webbsidor varför tillgänglighet på webben och till texter är områden som tangeras i undersökningen. Via ett flertal kvalitativa intervjumetoder i form av fokusgrupper och djupintervjuer tillsammans med användartester av framtagna prototyper har ett antal nyckelfaktorer för kognitiv tillgänglighet till nyhetsbrev tagits fram.

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

Alla har någon gång mot sin vilja fått en störande tanke på hjärnan. En skrämmande bild eller en känsla av att någonting är fel.I den här artikelserien möter du personer vars tankar och beteenden inte stannat vid vanlig skrockfullhet ? de har skenat iväg och blivit ett hinder för normalt umgänge med andra människor.Läs om livet som tvångssjuk..

Denna studie syftar till att underso?ka fo?rekomsten av estetiska uttrycksformer i ett urval av svenskla?rares undervisningsmaterial. Syftet a?r ocksa? att se i hur stor utstra?ckning som det estetiska fo?rekommer i relation till det som i uppsatsen bena?mns som det icke-estetiska, och vidare vill uppsatsen ocksa? underso?ka hur det estetiska skrivs fram och vilket va?rde det ges.Studien tar utga?ngspunkt fra?n John Deweys reformpedagogig, Gardners a?tta intelligenser samt Aristoteles kunskapsbegrepp techne och mimesis. Underso?kningen diskuteras utifra?n forskning som visar pa? kreativitetens och estetikens betydelse fo?r inla?rning i ljuset av forskning som talar om skolans tra?ningslogik och uppgiftskultur.Textanalys anva?nds som metodansats da?r 34 texter fra?n lektion.se analyserats.