Inom mediaforskning anva?nds en teori om hur tidningar iscensa?tter sina nyheter. Iscensa?ttningar kan liknas vid hur med hur en pja?s arrangeras pa? en teaterscen och teorin har tagits fram av Gert Z. Nordstro?m.

FörmÄgan att prestera under akut eller kraftig stress Àr en förutsÀttning för en del yrken. Forskningsresultaten gÀllande hur stress pÄverkar prestation pekar Ät olika hÄll. Denna studie undersökte sambandet mellan fysiologisk arousal och kognitiv problemlösningsförmÄga under stress. TrettiotvÄ polisstudenter testades pÄ Ravens test av flytande intelligens APM set II bÄde före och efter att antingen ha sprungit i tjugo minuter eller haft en sjÀlvskyddslektion pÄ ca fyrtio minuter. Resultaten frÄn en mixed ANOVA för beroende mÀtningar visade pÄ en signifikant interaktionseffekt (F (30) = 6,547, p < 0,05) ? en ökning i prestationen hos sjÀlvskyddsgruppen med arton procent och en minskning med femton procent hos löpningsgruppen.

Syftet med denna studie var att undersöka om man med en emotionell intervention jÀmfört med en kognitiv intervention vid intervju nÄr mer personliga och privata skikt hos personen och fÄr fler konkreta berÀttelser om sjÀlvupplevda episoder. En annan frÄga som undersöktes var om ett relationellt förhÄllningssÀtt jÀmfört med ett neutralt ökar personens benÀgenhet att berÀtta om privata förhÄllanden.TvÄ hypoteser formulerades;1: Den emotionella interventionen vÀcker upp fler konkreta minnen av sjÀlvupplevda episoder Àn en kognitiv intervention gör.2: Det relationella förhÄllningssÀttet ökar personens benÀgenhet att berÀtta om privata förhÄllanden.Ett experiment utfördes med sexton personer, Ätta mÀn och Ätta kvinnor. Var och en intervjuades under fyra olika betingelser utifrÄn fyra olika men likvÀrdiga teman vÀxelvis av tvÄ intervjuare, en man och en kvinna. Betingelserna var; Emotinell/Neutral, Emotionell/Relationell, Kognitiv/Neutral och Kognitiv/Relationell.Resultatet bekrÀftar Hypotes 1 med stark signifikans(0,01).Hypotes 2 bekrÀfats inte av resultatet.Av detta kan man dra slutsatsen att studien förefaller visa att emotionella interventioner jÀmfört med kognitiva interventioner hos intervjupersoner vÀcker upp flera minnen av sjÀlvupplevda konkreta episoder ur sitt eget liv relaterade till det tema som intervjuerna gÀller. En annan slutsats Àr att studien inte bekrÀftar antagandet att ett relationellt förhÄllningssÀtt jÀmfört med ett neutralt förhÄllningssÀtt ökar personens benÀgenhet att berÀtta om privata förhÄllanden..

SammanfattningStudien undersöker sprÄkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som pÄverkar elevers förmÄga att förstÄ och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgÄr frÄn en kognitiv och lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras Àven ur ett flersprÄkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att med ett kognitivt och lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel pÄ sprÄkliga faktorer som Àr avgörande nÀr elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att utifr?n ett institutionellt perspektiv f? en ut?kad f?rst?else kring id?erna om helhet i offentlig f?rvaltning. Teori: Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n ?vers?ttningsteori och teorin om lagring (layering). Metod: Studien utg?r fr?n en kvalitativ metod d?r fr?gest?llningen: ?Hur har id?erna kring helhet f?r?ndrats ?ver tid?? besvaras genom en dokumentstudie och den andra fr?gest?llningen: ?Hur beskrivs synen p? id?erna om helhet?? besvaras genom intervjuer av nio medarbetare i G?teborgs stad. Resultat: Studiens resultat visar p? att det uttrycks olika id?er som kan p?verka resultatet och f?ruts?ttningarna f?r ?vers?ttning av id?erna. Studien mer aspekter ?n enbart definitionen av helhet, utan ?ven andra aspekter som komplexitet, gr?nsdragning, styrning och definition d?r varje aspekt ?r med och p?verkar synen p? id?erna om helhet. ?ver tid s? visade det sig att grundid?erna om helhet var lika, men en skillnad som visade sig ?ver tid var id?erna kring styrning och organisering f?r att sprida id?erna om helhet.

Social Ängest drabbar omkring en av nio svenskar. Effektiva behandlingar finns, med begrÀnsad tillgÄng och höga kostnader gör att mÄnga inte fÄr behandling. Internetbehandling Àr ett potentiellt kostnadseffektivt behandlingsalternativ som Àr lÀtt att sprida, men mer forskning behövs. Syftet med studien var att jÀmföra tvÄ internetförmedlade behandlingar. Trettiosex deltagare fick vÀlja affektfokuserad psykodynamisk behandling (iPDT, N=23) eller kognitiv beteendeterapi (iKBT, N=13).

Denna studie syftar till att undersöka om det föreligger skillnader i inlÀrningsstilar mellan blivande psykoterapeuter med psykodynamisk respektive kognitiv beteendeinriktad inriktning. Undersökningsdeltagarna utgjordes av samtliga studenter i de tvÄ första ÄrgÄngarna pÄ Stockholms universitets psykologiska institutions psykoterapeututbildning. Studenter pÄ psykoterapeututbildningen kan vÀlja mellan antingen kognitiv beteendeinriktad terapi eller psykodynamisk psykoterapi. I syfte att kartlÀgga eventuella skillnader mellan studenterna pÄ de tvÄ olika inriktningarna anvÀndes tvÄ versioner av David Kolbs Learning Style Inventory. Resultatet av undersökningen visade pÄ tydliga skillnader mellan terapeuter med olika inriktning.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pÄ vilka olika sÀtt verksammapedagoger sÀger sig förhÄlla sig till begreppet individualisering. UtifrÄnsyftet och frÄgestÀllningar har vi valt att intervjua tre lÀrare som undervisar imatematik i Är 4-5. Resultatet visar att samtliga tre lÀrare har i principsamma definition av begreppet men skilda förhÄllningssÀtt. Enligt forskningfinns det ett flertal olika former för lÀraren att individualisera sinundervisning, men de flesta forskare föresprÄkar dock en kognitivindividualisering. VÄra resultat visar att ingen utav de tre intervjuade lÀrarnabeskriver sin undervisning, som en fullstÀndig kognitiv individualiseradundervisning.

MÄnga mÀnniskor lider av kognitiva funktionsnedsÀttningar. Det kan försÀmraförmÄgan att anvÀnda teknik och leda till att mÀnniskor gÄr miste om mÄnga verktyg och funktionersom andra tar för givet. Att ta hÀnsyn till kognitiva funktionsnedsÀttningar i utvecklingen avmobilapplikationer Àr utmanande dÄ vissa grÀnssnitt och funktioner kan upplevas som för kompliceradeeller ostrukturerade. I denna uppsats presenteras designmönster som kan bidra till en inkluderandedesign enligt konceptet Design för alla. Design för alla innebÀr design som möjliggör anvÀndande föralla mÀnniskor.

Den hÀr metaanalysen undersöker skillnaden i behandlingseffekt mellan kognitiv beteendeterapi och traditionell farmaceutisk behandling mot depression. Totalt 22 artiklar inkluderades i metaanalysen, som antingen undersökte behandlingseffekten av KBT eller medicinering eller bÄde och. Resultatet visade en stark positiv effekt för bÄda behandlingsmetoderna mot depression. Farmaceutisk behandling hade högre effektstorlekar jÀmfört med KBT, enligt t-test var skillnaden i populationsmedelvÀrde dock inte signifikant. Slutsatsen blir dÀrför att KBT Àr en effektiv och lÀmplig behandling mot depression, och bör ses som ett behandlingsalternativ framförallt för personer som av nÄgon anledning inte vill medicineras.

I verbala minnestester brukar friska individer komma ihÄg flera ord frÄn början och frÄn slutet av ordlistan (primacy- och recency-effekt) Àn frÄn mitten av den. Detta fenomen kallas för seriepositionseffekt. Recency-effekten anses bero pÄ arbetsminnet, medan episodiska minnet ansvarar för primacy-effekten. SvÄrigheter med episodiska minnet Àr ofta det första symtomet vid begynnande Alzheimers sjukdom. Femtiosju testprotokoll av Rey AVLT varav en tredjedel kom frÄn patienter med Alzheimers sjukdom, en tredjedel frÄn personer med diagnosen lindrig kognitiv störning och en tredjedel frÄn friska kontrollpersoner, undersöktes med flera poÀngsÀttningsmetoder baserade pÄ seriepositionseffekten, för att se om nÄgon metod skapade tydligare skillnader mellan diagnosgrupperna Àn den sedvanliga poÀngsÀttningen.

Kognitiv Beteende Terapi (KBT) Àr förstahandsval vid rehabilitering av Bulimia Nervosa (BN) och har visat gott resultat vid rehabilitering av Binge Eating Disorder (BED). För dessa patienter Àr störd kroppsuppfattning en stor del av problematiken. Rörelse utgör traditionellt kÀrnan i Àmnet sjukgymnastik. Genom att vidga begreppet rörelse kan man hitta tvÄ perspektiv. Dels det traditionella sÀttet att se rörelse som ett resultat av kroppsliga processer, dels genom att se rörelse som ett beteende.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att analysera den omvÀndelseprocess som sker vid en individs initiering i en manipulativ sekt. Definitioner och beskrivningar av sekter, manipulativa sekter och omvÀndelse presenteras. Fokus ligger pÄ svenska religiösa manipulativa sekter och jÀmförelser med Jehovas Vittnen och Livets Ord förekommer. OmvÀndelseprocessen analyseras genom uppsatsens teoretiska ramverk, vilket utgörs av Maslows Behovstrappa, teorier om attitydförÀndringar samt Festingers teori om kognitiv dissonans. De frÄgestÀllningar som uppsatsen söker besvara Àr: Vilka sociologiska och psykologiska situationer föreligger nÀr en individ ansluter sig till en manipulativ sekt? Hur ser omvÀndelseprocessen ut? samt Hur verkar de psykologiska processerna inom ramen för omvÀndelseprocessen? Slutsatsen som kunnat dras frÄn de psykologiska processer som verkar genom omvÀndelseprocessen Àr initialt att de mÀnskliga sociala behoven skapar en vilja att tillhöra en grupp.

HÀstars och mÀnniskors har olika sÀtt att kommunicera. HÀsten Àr mycket kÀnslig för icke-verbal kommunikation medan mÀnniskan gÀrna uttrycker sig verbalt. MÀnniskan mÄste dÀrför lÀra sig att kommunicera pÄ hÀstens vis, men vid stor prestationsÀngslan Àr det svÄrare att kontrollera kroppen. Detta kan orsaka problem i kommunikation mellan hÀst och ryttare. PrestationsÀngslan Àr ett fenomen som tidigare undersökts mycket inom andra idrotter och Àven lite inom utlÀndsk ridsport, men det har aldrig tidigare gjorts en studie inom svensk ridsport.

Internetadministrerad behandling har i mÄnga studier uppvisat samma effektstorlekar som traditionell terapi, men det finns Ànnu begrÀnsade kunskaper om vilka patienter som lÀmpar sig bÀst för behandling via Internet. Syftet med denna studie var att pröva vilka faktorer som predicerar behandlingsutfall vid Internetadministrerad kognitiv beteendeterapi och Internetadministrerad psykodynamiskt orienterad terapi för generaliserat Ängestsyndrom (GAD). Underlag för studien Àr deltagare frÄn en randomiserad kontrollerad studie (N = 81), vilken jÀmför effekten av de tvÄ behandlingarna med en kontrollgrupp (vÀntelista). Föreliggande studie omfattar 45 deltagare frÄn de tvÄ behandlingsgrupperna. Som huvudutfallsmÄtt berÀknades Penn State Worry Questionnaire - residual gain scores, vilket ger ett mÄtt pÄ deltagarnas grad av individuell förÀndring.