SammanfattningStudien undersöker sprÄkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som pÄverkar elevers förmÄga att förstÄ och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgÄr frÄn en kognitiv och lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras Àven ur ett flersprÄkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att med ett kognitivt och lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel pÄ sprÄkliga faktorer som Àr avgörande nÀr elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer.

Kognitiv Beteende Terapi (KBT) Àr förstahandsval vid rehabilitering av Bulimia Nervosa (BN) och har visat gott resultat vid rehabilitering av Binge Eating Disorder (BED). För dessa patienter Àr störd kroppsuppfattning en stor del av problematiken. Rörelse utgör traditionellt kÀrnan i Àmnet sjukgymnastik. Genom att vidga begreppet rörelse kan man hitta tvÄ perspektiv. Dels det traditionella sÀttet att se rörelse som ett resultat av kroppsliga processer, dels genom att se rörelse som ett beteende.

Enligt WHO Ă€r övervikt en global epidemi. Gastric bypass-operationer för viktminskning blir vanligare. Syftet med studien var att undersöka psykologiska aspekter och konsekvenser av att genomgĂ„ en Gastric bypass-operation. Åtta intervjuer utfördes och analyserades med Grundad teori. Sex kategorier utformades: negativt bemötande/positivt bemötande, jag/andra, dumping som vĂ€n/dumping som fiende, att tillhöra massan/att stĂ„ ut frĂ„n massan, eget ansvar/andras ansvar och bevarad sjĂ€lvbild/förĂ€ndrad sjĂ€lvbild.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att analysera den omvÀndelseprocess som sker vid en individs initiering i en manipulativ sekt. Definitioner och beskrivningar av sekter, manipulativa sekter och omvÀndelse presenteras. Fokus ligger pÄ svenska religiösa manipulativa sekter och jÀmförelser med Jehovas Vittnen och Livets Ord förekommer. OmvÀndelseprocessen analyseras genom uppsatsens teoretiska ramverk, vilket utgörs av Maslows Behovstrappa, teorier om attitydförÀndringar samt Festingers teori om kognitiv dissonans. De frÄgestÀllningar som uppsatsen söker besvara Àr: Vilka sociologiska och psykologiska situationer föreligger nÀr en individ ansluter sig till en manipulativ sekt? Hur ser omvÀndelseprocessen ut? samt Hur verkar de psykologiska processerna inom ramen för omvÀndelseprocessen? Slutsatsen som kunnat dras frÄn de psykologiska processer som verkar genom omvÀndelseprocessen Àr initialt att de mÀnskliga sociala behoven skapar en vilja att tillhöra en grupp.

Bakgrund: NÀrstÄende synes ha en central roll i den palliativa patientens vÄrd. Kommunikationen mellan de nÀrstÄende och sjuksköterskor Àr en viktig del i omvÄrdnadsarbetet. Syfte: Att belysa kommunikationen mellan den palliativa patientens nÀrstÄende och sjuksköterskor. Metod: Litteraturöversikt dÀr 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar funna i databaserna Cinahl och PubMed analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Resultat: De nÀrstÄende synes ha ett stort behov av delaktighet i den palliativa vÄrden.

FörmÄgan att prestera under akut eller kraftig stress Àr en förutsÀttning för en del yrken. Forskningsresultaten gÀllande hur stress pÄverkar prestation pekar Ät olika hÄll. Denna studie undersökte sambandet mellan fysiologisk arousal och kognitiv problemlösningsförmÄga under stress. TrettiotvÄ polisstudenter testades pÄ Ravens test av flytande intelligens APM set II bÄde före och efter att antingen ha sprungit i tjugo minuter eller haft en sjÀlvskyddslektion pÄ ca fyrtio minuter. Resultaten frÄn en mixed ANOVA för beroende mÀtningar visade pÄ en signifikant interaktionseffekt (F (30) = 6,547, p < 0,05) ? en ökning i prestationen hos sjÀlvskyddsgruppen med arton procent och en minskning med femton procent hos löpningsgruppen.

Syftet med denna studie var att undersöka om man med en emotionell intervention jÀmfört med en kognitiv intervention vid intervju nÄr mer personliga och privata skikt hos personen och fÄr fler konkreta berÀttelser om sjÀlvupplevda episoder. En annan frÄga som undersöktes var om ett relationellt förhÄllningssÀtt jÀmfört med ett neutralt ökar personens benÀgenhet att berÀtta om privata förhÄllanden.TvÄ hypoteser formulerades;1: Den emotionella interventionen vÀcker upp fler konkreta minnen av sjÀlvupplevda episoder Àn en kognitiv intervention gör.2: Det relationella förhÄllningssÀttet ökar personens benÀgenhet att berÀtta om privata förhÄllanden.Ett experiment utfördes med sexton personer, Ätta mÀn och Ätta kvinnor. Var och en intervjuades under fyra olika betingelser utifrÄn fyra olika men likvÀrdiga teman vÀxelvis av tvÄ intervjuare, en man och en kvinna. Betingelserna var; Emotinell/Neutral, Emotionell/Relationell, Kognitiv/Neutral och Kognitiv/Relationell.Resultatet bekrÀftar Hypotes 1 med stark signifikans(0,01).Hypotes 2 bekrÀfats inte av resultatet.Av detta kan man dra slutsatsen att studien förefaller visa att emotionella interventioner jÀmfört med kognitiva interventioner hos intervjupersoner vÀcker upp flera minnen av sjÀlvupplevda konkreta episoder ur sitt eget liv relaterade till det tema som intervjuerna gÀller. En annan slutsats Àr att studien inte bekrÀftar antagandet att ett relationellt förhÄllningssÀtt jÀmfört med ett neutralt förhÄllningssÀtt ökar personens benÀgenhet att berÀtta om privata förhÄllanden..

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan kortvarig insomni och perfektionism samt dess pÄverkan pÄ dagtidsfunktion. Det undersöktes ocksÄ om perfektionism var en prediktor för behandlingsutfall av insomni och dagtidsfunktion vid kognitiv beteendeterapi [KBT]. Samplet bestod av 136 deltagare som deltog i en prospektiv behandlingsstudie. Deltagarna randomiserades in i tvÄ grupper. 64 deltagare genomgick en KBT-behandling och 72 deltagare fungerade som kontrollgrupp.

Lindrig kognitiv sto?rning (eng. mild cognitive impairment, MCI) a?r en term som bo?rjade anva?ndas pa? 1990-talet fo?r att bena?mna personer med kognitiva tillsta?nd i gra?nsomra?det mellan normalt fungerande och demens. Syftet med MCI-forskningen a?r att identifiera individer med demenssjukdom i ett mycket tidigt skede av sjukdomen fo?r att i framtiden kunna sa?tta in behandling tidigare a?n idag.

Denna studie syftar till att undersöka om det föreligger skillnader i inlÀrningsstilar mellan blivande psykoterapeuter med psykodynamisk respektive kognitiv beteendeinriktad inriktning. Undersökningsdeltagarna utgjordes av samtliga studenter i de tvÄ första ÄrgÄngarna pÄ Stockholms universitets psykologiska institutions psykoterapeututbildning. Studenter pÄ psykoterapeututbildningen kan vÀlja mellan antingen kognitiv beteendeinriktad terapi eller psykodynamisk psykoterapi. I syfte att kartlÀgga eventuella skillnader mellan studenterna pÄ de tvÄ olika inriktningarna anvÀndes tvÄ versioner av David Kolbs Learning Style Inventory. Resultatet av undersökningen visade pÄ tydliga skillnader mellan terapeuter med olika inriktning.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pÄ vilka olika sÀtt verksammapedagoger sÀger sig förhÄlla sig till begreppet individualisering. UtifrÄnsyftet och frÄgestÀllningar har vi valt att intervjua tre lÀrare som undervisar imatematik i Är 4-5. Resultatet visar att samtliga tre lÀrare har i principsamma definition av begreppet men skilda förhÄllningssÀtt. Enligt forskningfinns det ett flertal olika former för lÀraren att individualisera sinundervisning, men de flesta forskare föresprÄkar dock en kognitivindividualisering. VÄra resultat visar att ingen utav de tre intervjuade lÀrarnabeskriver sin undervisning, som en fullstÀndig kognitiv individualiseradundervisning.

Syftet Àr att undersöka de teorier och behandlingsmetoder som Nyckelns behandlingshem anvÀnder sig av, samt att belysa sjÀlva begreppet sjÀlvskadebeteende och dess orsaker. Vi har gjort en litteraturgenomgÄng om orsaker och behandling och en kvalitativ intervju med personal pÄ behandlingshemmet Nyckeln, vars mÄlgrupp Àr unga flickor i Äldern 15 till 25 Är. Dessa behandlas för sjÀlvskador enligt vÄr definition: att skÀra, rispa eller brÀnna sig i huden. De metoder vi utgÄr frÄn Àr kognitiv terapi, kognitiv beteendeterapi och dialektisk beteendeterapi, vilka Nyckeln grundar sin behandling pÄ. Dessa teorier gÄr ut pÄ att förÀndra negativa tankesÀtt och att dÀrmed fÄ till en förÀndring i beteendet.

Bakgrund: TonÄringar med kronisk hjÀrtsjukdom mÄste lÀra sig ta ansvar för sin hÀlsa och sin egenvÄrd, inför övergÄngen till vuxensjukvÄrden. För att klara detta krÀvs att tonÄringen fÄr kunskap om och förstÄelse för sin sjukdom och vad den medför. SjukvÄrden och förÀldrarna mÄste lÀmna utrymme Ät den unga patienten att trÀna pÄ de fÀrdigheter som behövs, sÄ som delaktighet i beslut, ansvarstagande, sjÀlvstÀndighet, problemlösning, coping. Med tillrÀcklig kunskap, erfarenhet och rÀtt stöd upplever tonÄringen en kÀnsla av empowerment. Syfte: Att beskriva resultatet av forskning som utförts om vilka fÀrdigheter en tonÄring med kronisk hjÀrtsjukdom behöver för att klara sin egenvÄrd, vid övergÄngen frÄn barnsjukvÄrd till vuxensjukvÄrd.

MÄnga mÀnniskor lider av kognitiva funktionsnedsÀttningar. Det kan försÀmraförmÄgan att anvÀnda teknik och leda till att mÀnniskor gÄr miste om mÄnga verktyg och funktionersom andra tar för givet. Att ta hÀnsyn till kognitiva funktionsnedsÀttningar i utvecklingen avmobilapplikationer Àr utmanande dÄ vissa grÀnssnitt och funktioner kan upplevas som för kompliceradeeller ostrukturerade. I denna uppsats presenteras designmönster som kan bidra till en inkluderandedesign enligt konceptet Design för alla. Design för alla innebÀr design som möjliggör anvÀndande föralla mÀnniskor.

Den hÀr metaanalysen undersöker skillnaden i behandlingseffekt mellan kognitiv beteendeterapi och traditionell farmaceutisk behandling mot depression. Totalt 22 artiklar inkluderades i metaanalysen, som antingen undersökte behandlingseffekten av KBT eller medicinering eller bÄde och. Resultatet visade en stark positiv effekt för bÄda behandlingsmetoderna mot depression. Farmaceutisk behandling hade högre effektstorlekar jÀmfört med KBT, enligt t-test var skillnaden i populationsmedelvÀrde dock inte signifikant. Slutsatsen blir dÀrför att KBT Àr en effektiv och lÀmplig behandling mot depression, och bör ses som ett behandlingsalternativ framförallt för personer som av nÄgon anledning inte vill medicineras.