SamhÀllsfunktioner och andra typer av tjÀnster erbjuds i allt högre grad via webben. För att inte riskera att stÀnga vissa grupper ute frÄn de fördelar denna utveckling erbjuder, behöver tjÀnster pÄ webben göras tillgÀngliga Àven för grupper med sÀrskilda behov. Gemenskap och delaktighet Àven för grupper med sÀrskilda behov kÀnnetecknar ett demokratiskt IT-samhÀlle. FörmÄgan att hantera tid Àr central i mÀnniskans liv. WebbtjÀnster som vill erbjuda sina anvÀndare kognitiv tillgÀnglighet mÄste ta hÀnsyn till tidsförstÄelse som en kognitiv aspekt.

Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstÄ vad lÀrarkompetens var, men Àven att forskningsmÀssigt inringa regeringens sju grundkompetenser. För att besvara syftet anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod grundad i hermeneutisk teori. Studien byggde pÄ kvalitativ intervjuer samt en litteraturstudie. I studien intervjuades Àven verksamma gymnasielÀrare i en gymnasieskola i en mellanstor stad i Sverige. Resultatet av denna studie var att en lÀrare har lÀrarkompetens nÀr han/hon har en pedagogisk grundsyn, olika vÀrderingar, god attityd och reflektions- förmÄga.

I komplexa organisationer kan det vara svÄrt att uppnÄ mÄlöverensstÀmmelse, syftet med denna studie Àr dÀrför att belysa och förklara hur en operativ enhet med komplexa uppgifter hanterar problemen med mÄlöverensstÀmmelse och att identifiera hur införandet av en balanserad styrningsform kan pÄverka mÄlöverensstÀmmelsen. För att samla in det empiriska materialet utfördes personliga intervjuer med de tre personerna ur ledningsgruppen för Avdelningen för kvalitets- och miljöledning pÄ LuleÄ tekniska universitet. Dessutom utformades en enkÀt som de övriga medarbetarna fick svara pÄ. I studien framkommer det att om operativa enheter med komplexa uppgifter anvÀnder sig av kommunikation, delaktighet och utformar ett visst belöningssystem kan man nÄ lÄngt i skapandet av mÄlöverensstÀmmelse. Dessutom framkommer det i studien att införandet av en balanserad styrning har en positiv effekt pÄ kommunikation, delaktighet och utformningen av belöningssystem inom organisationen..

Studien Àr en första utforskande studie kring kognitiv beteendeterapi isjÀlvhjÀlpsformat vid förlossningsrÀdsla. Studien undersöker Àvensambanden mellan förlossningsrÀdsla och katastroftankar respektiveundvikande. 15 förlossningsrÀdda kvinnor rekryterades viaspecialistmödravÄrden. Kvinnorna randomiserades till antingenbehandlingsgrupp som erhöll KBT i sjÀlvhjÀlpsformat samt sedvanligbehandling eller kontrollgrupp som erhöll sedvanlig behandling.Kvinnorna uppvisade höga nivÄer av förlossningsrÀdsla,katastroftankar kring förlossningssmÀrta och Ängest. Resultaten visaratt katastroftankar kring förlossningssmÀrta respektive undvikande iform av vilja till kejsarsnitt har ett samband med förlossningsrÀdsla.Effekterna av sjÀlvhjÀlpsbehandlingen var svÄra att utvÀrdera dÄdeltagarantalet var lÄgt och fÄ deltagare fullföljde behandlingen.Varken behandlingsgrupp eller kontrollgrupp uppvisade tydligaförÀndringar mellan för- och eftermÀtning.

 Sambandet mellan diabetes och kognitiv dysfunktion har visats i ett flertal studier detsenaste decenniet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa faktorersom pÄverkar omvÄrdnaden av personer med diabetes och kognitiv dysfunktion. Niovetenskapliga artiklar valdes ut i databaserna Cinahl, Clinical Evidence, Cochrane,ELIN@Kristianstad och psycINFO. Dessa kvalitetsbedömdes enligt granskningsmall.Artiklarna analyserades deduktivt enligt Kims domÀner personen, omgivningen,yrkesfunktionen och mötet. Fyra huvudfynd identifierades: betydelsen för personen attanpassa sin livssituation och sjÀlvidentitet, betydelsen av nÀrstÄendes engagemang ochstöttning, den positiva effekten pÄ den kognitiva förmÄgan vid regelbunden fysiskaktivitet samt att undervisning bör ske vid korta upprepade sessioner.

Skrivning Àr en biomekaniskt invecklad process som krÀver en viss nivÄ av sÄvÀl motorisksom kognitiv förmÄga. Forskning om Alzheimers sjukdom tyder pÄ att nedsÀttningar i flerakognitiva domÀner förekommer innan den kliniska diagnosen stÀlls. Det finns Àven forskningsom tyder pÄ att ett innehÄllsrikt skriftsprÄk i unga Är minskar risken för demensutveckling pÄÀldre dagar. För att studera om mÄtt frÄn texter kunde predicera demens pÄ ett tidigt stadiumanalyserades 141 skriftliga bildbeskrivningar insamlade inom ramen för rutinmÀssigaminnesutredningar vid Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Deltagarna delades in itre grupper utifrÄn diagnos (minnesutredning, lindrig kognitiv svikt och demens).UtgÄngspunkt för studien var de fyra textmÄtten: idétÀthet, verbtÀthet, lÀsbarhetsindex (LIX)och T-enheter.

NÀr man arbetar med KBT, Kognitiv beteendeterapi, sÄ fÄr man alltid reda pÄ hur effektiv metoden Àr och att den fungerar mot de allra flesta problembeteenden. DÀremot har jag mÄnga gÄnger haft diskussioner med kollegor om möjligheten/omöjligheten att jobba med "hjÀrta" nÀr man anvÀnder sig av den metoden. En hÀndelse med en introvert flicka fick mig att fundera mer pÄ allvar vad det var vi höll pÄ med. Syftet med min studie Àr att beskriva behandlingsalliansens betydelse vid genomförandet av KBT. FrÄgestÀllningarna var: Upplever eleverna att det finns olika personaltyper? Hur upplever eleverna att de olika personaltyperna utför KBT-behandlingen? Hur upplever eleverna att de olika personaltyperna vÀrdesÀtter och arbetar för behandlingsalliansen? Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ studie med intervjuer.

Syftet med denna rapport har varit att undersöka om det föreligger nÄgra skillnader mellan 5-Äriga och 8-Äriga barns sÀtt att minnas detaljer, antingen med hjÀlp av mentala bilder eller rent verbalt. Som metod anvÀndes kognitiv intervjuteknik (KI) och ostrukturerad intervjuteknik (OI). Barnen fick tillsammans se tvÄ korta sketcher frÄn en film med Herr Gunnar Papphammar. Femton minuter senare intervjuades barnen antingen med den kognitiva intervjutekniken eller med den ostrukturerade. Resultatet visade endast en signifikant skillnad nÀr det gÀller barnens Älder och hÄgkomna detaljer.

Kognitiv psykologi Àr en del av psykologin som behandlar mÀnniskans informationsprocesser. Det handlar om hur vi inhÀmtar, bearbetar och anvÀnder information om vÀrlden. De största delarna inom kognitiv psykologi Àr perception/uppmÀrksamhet, minne, mentala representationer, problemlösning och beslutsfattande. Vi har begrÀnsningar inom alla dessa omrÄden och detta kan stÀlla till problem vid anvÀndandet av datoriserade informationssystem.Med detta arbete ville jag undersöka huruvida det finns ett metodstöd i systemutvecklingsmetoder som tar hÀnsyn till mÀnniskans begrÀnsade kognitiva förutsÀttningar vid utvecklandet av ett datoriserat informationssystem.Undersökningen genomfördes med tvÄ metoder, litteraturstudie och intervju. Antalet undersökta systemutvecklingsmetoder var tre och dessa utvÀrderades med hjÀlp av kriterier för anvÀndarvÀnlighet och kognitiva kriterier.Min undersökning visar att de systemutvecklingsmetoder som utvÀrderades inte har nÄgot stöd för att handskas med detta problem.

Den tekniska utvecklingen har lett till att massiva mÀngder av information sÀnds, i höga hastigheter. Detta flöde mÄste vi lÀra oss att hantera. För att maximera nyttan av de nya teknikerna och undkomma de problem som detta enorma informationsflöde bÀr med sig, bör interaktionskvalitet studeras. Vi mÄste anpassa grÀnssnitt efter anvÀndaren eftersom denne inte har möjlighet att anpassa sig till, och sortera i för stora informationsmÀngder. Vi mÄste utveckla system som gör mÀnniskan mer effektiv vid anvÀndande av grÀnssnitt. För att anpassa grÀnssnitten efter anvÀndarens behov och begrÀnsningar krÀvs kunskaper om den mÀnskliga kognitionen.

Social Ängest drabbar omkring en av nio svenskar. Effektiva behandlingar finns, med begrÀnsad tillgÄng och höga kostnader gör att mÄnga inte fÄr behandling. Internetbehandling Àr ett potentiellt kostnadseffektivt behandlingsalternativ som Àr lÀtt att sprida, men mer forskning behövs. Syftet med studien var att jÀmföra tvÄ internetförmedlade behandlingar. Trettiosex deltagare fick vÀlja affektfokuserad psykodynamisk behandling (iPDT, N=23) eller kognitiv beteendeterapi (iKBT, N=13).

Utmattningssyndrom Àr ett tillstÄnd som innebÀr stort personligt lidande. Befintlig forskning och kliniska erfarenheter tyder pÄ att förloppet ofta Àr lÄngvarigt. Syfte: Beskriva hur en kombination av Basal KroppskÀnnedom och samtal enligt kognitiv teori som behandlingsmodell upplevts av deltagare med uttmattningssyndrom. Metod: Kvalitativa intervjuer med sex deltagare som gÄtt Rörelse-samtalsgrupp. Resultat: Informanterna upplevde att de fÄtt en ökad livskvalitet genom att de ökat sin sjÀlvkÀnnedom, sitt vÀlbefinnande och sjÀlvförtroende.

Utmattningssyndrom Àr ett tillstÄnd som innebÀr stort personligt lidande. Befintlig forskning och kliniska erfarenheter tyder pÄ att förloppet ofta Àr lÄngvarigt. Syfte: Beskriva hur en kombination av Basal KroppskÀnnedom och samtal enligt kognitiv teori som behandlingsmodell upplevts av deltagare med uttmattningssyndrom. Metod: Kvalitativa intervjuer med sex deltagare som gÄtt Rörelse-samtalsgrupp. Resultat: Informanterna upplevde att de fÄtt en ökad livskvalitet genom att de ökat sin sjÀlvkÀnnedom, sitt vÀlbefinnande och sjÀlvförtroende.

Tidigare forskning har visat att Alzheimers sjukdom tidigt kan pĂ„verka visuospatial och exekutiv funktion. Ökad kunskap om hur dessa funktioner pĂ„verkas kan bidra till tidig upptĂ€ckt. Kopieringsuppgiften av Rey-Osterrieth komplexa figur bedömdes explorativt och kvalitativt i syfte att utforska skillnader i organisation hos tre grupper: Alzheimers, Lindrig kognitiv störning (MCI) och kontroller. Resultaten indikerade att antal felplacerade delfigurer baserat pĂ„ kriterier i Rey Complex Figure Test skulle kunna vara en tidig markör för nedsatt visuospatial konstruktionsförmĂ„ga. Resultat frĂ„n bedömning med Boston Qualitative Scoring System var i linje med tidigare forskning.

Vissa forskningsresultat har visat att en mÄttlig alkoholkonsumtion kan ha positiva effekter pÄ den intellektuella kapaciteten nÀr vi blir Àldre. Effekten har dessutom visat sig vara starkare för kvinnor Àn för mÀn. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion, kön och den kognitiva förmÄgan i Äldrandet. Data frÄn projektet SNAC-Kungsholmen har anvÀnts. 229 mÀn och 323 kvinnor mellan 60 och 96 Är svarade pÄ frÄgor om sina dryckesvanor.