Denna studie undersöker om det finns någon skillnad i impulsivitet mellan de ungdomar som begår brott och dem som inte gör det. Andra faktorer som undersöks är skillnader i spänningssökare personlighet och empati hos laglydiga och lagöverträdande ungdomar. Detta har undersökts genom en kvantitativ studie med laglydiga och lagöverträdande ungdomar. Ungdomsbrottslingars resultat från självskattningsformulär har jämförts med högpresterande och andra laglydiga ungdomar. Resultaten som kommit fram stöds inte av tidigare forskning då det finns inte någon skillnad i grad av självskattat impulsivitet mellan en grupp ungdomsbrottslingar och högpresterande eller andra laglydiga ungdomar.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skolan kan hjälpa elever att utveckla empati. Vi undersökte detta med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio pedagoger. Syftet med intervjuerna var att ta del av deras erfarenheter kring ämnet. Vi var även intresserade av att ta reda på vad pedagogerna ansåg att ordet empati betyder och hur de tyckte att empati uttrycker sig hos barn. Forskningen säger att grunden för barnens empatiutveckling läggs i det tidiga samspelet mellan barnen och föräldrarna men att skolan ändå har stora möjligheter att påverka denna utveckling.

Trots att det finns en lag om att bevara patientens rättigheter, finns ändå bemötandeproblem i vården som har varit en följetong i svensk media. Bemötande i vården bör anpassas till patientens behov, där empati är en grundläggande aspekt inom vården. Syftet med denna studie var att studera hur bemötande sker mellan vårdpersonalen och de äldreboende. Fyra timmars fältobservationer gjordes med tio vårdpersonalen och fyra intervjuer med fyra vårdanställda på ett äldreboende. Rådata analyserades och en triangulering gjordes med grundad teori.

En experimentell vinjettstudie genomfördes för att undersöka hur graden av em-pati för personer med ett självskadebeteende varierar beroende på bakomliggande orsak samt grad av kännedom om ämnet. I studien deltog 121 respondenter som fick besvara en av tre vinjetter: (a) självskadebeteende utan angiven orsak, (b) Självskadebeteende med orsak borderline personlighetsstörning eller (c) Självska-debeteende med orsak övergrepp. Studien visade att ett samband mellan empati och självskadebeteende utan orsak samt mellan empati och självskadebeteende med orsak borderline personlighetsstörning. Inget samband påvisades mellan em-pati och självskadebeteende med orsak övergrepp. Vidare framkom inga signifi-kanta skillnader mellan grupperna i empatigrad, vilket kan ha att göra med att självskadebeteende som enskild variabel var tillräcklig för att generera ett visst mått av empati.

Fem terapeuter, samtliga psykologer har intervjuats. Frågeställningarna har varit; i vilkengrad är kognitiv beteendeterapi användbar för behandling av patienter med Aspergerssyndrom? Hur behöver kognitiv terapi tillämpas för personer med Aspergers syndrom?Samtliga terapeuter menar att kognitiv beteendeterapi är en användbar metod, men denbehöver modifieras för att passa patientgruppen. De lyfter fram att språket som terapeutenanvänder bör vara konkret och utan metaforer. Om beteendeanalys används så har deförenklat denna; känslor och kroppsförnimmelser är inte med.

Denna undersökning handlar om ifall kristendom kan ge upphov till ökad empati. Det bygger kring tanken att kristendom uppmanar till tolerans och förståelse, men frågan är om det verkligen stämmer. I undersökningen användes enkäter med en svensk översättning av C. D. Batsons (1994) empatiskala tillsammans med en berättelse i två versioner där huvudpersonen antingen framstod som elak eller snäll.

Sko?nlitteraturens psykologi a?r ett fa?lt som behandlar effekterna av att la?sa sko?nlitteratur pa? det ma?nskliga psyket. Inom detta fa?lt har en, fra?mst nordamerikansk, forskning fokuserat pa? korrelationen mellan ett la?sande av sko?nlitteratur och en o?kad empati. I fo?religgande text har vi fo?rso?kt sammansta?lla denna forskning och med hja?lp av en grupp yrkesverksamma pedagoger pa? en ho?gstadieskola i Malmo? diskuterat, dels hur undervisningen med sko?nlitteratur och empati ser ut idag och dels vilket sto?d det finns fo?r ett empatiarbete med hja?lp av fiktion, ba?de fra?n skolans ledning och i styr- och ma?ldokumenten.

En deskriptiv litteraturstudie genomfördes för att undersöka vilka symtom vid sjukdomen fibromyalgi som lindrades av kognitiv beteendeterapi och mindfulness. Resultatet visade att kognitiv beteendeterapi minskade symtomen smärta, trötthet, ångest, depression, stelhet samt ger en förbättrad sömn. Mindfulness minskade symtomen smärta, depression samt ger en förbättrad sömn. Denna kunskap kan användas av sjuksköterskor i omvårdnaden av patienter med sjukdomen fibromyalgi. Resultatet tyder på att kognitiv beteendeterapi och mindfulness kan vara ett alternativ till den farmakologiska behandlingen..

Studiens syfte var att undersöka graden av empati, affektmedvetenhet och alexitymi hos en grupp psykoterapeuter under utbildning samt sambanden mellan dessa förmågor. För att kunna bedöma resultaten gjordes en jämförelse mellan den undersökta gruppen och en normalgrupp från en tidigare studie. Tjugotre personer från olika psykoterapeutiska utbildningar intervjuades med ACI-R (affect consciousness interview - revised). De fyllde även i självskattningsformulären Interpersonal Reactivity Index (IRI; mäter självskattad empati) och Toronto Alexithymia Scale (TAS-20). En hypotes var att det skulle finnas ett positivt samband mellan empati och affektmedvetenhet och negativa samband mellan dessa två och TAS-20.

Studiens syfte var att utifrån tidigare forskning (Hallén, 2007, 2008) undersöka konsekvenser av att känna empati. Genom en faktoriell inomgruppsdesign (2x2) besvarade 51 frisörer en enkät om hur de påverkas på kort och lång sikt av att känna empati med sina kunder. Resultaten visade att empati med någon som mår dåligt upplevdes leda till betydligt mer negativa effekter än empati med någon som mår bra, på både kort och lång sikt. Vidare upplevdes effekterna som mer intensiva på kort sikt än på lång, oavsett om individen man empatiserat med mått dåligt eller bra. En tänkbar förklaring till skillnaden över tid är att de emotioner vi specifikt erfar genom andra avtar på samma sätt såsom minnen av egna emotioner gör generellt..

KBT, Kognitiv beteendeterapi är en metod som dagens samhälle förespråkas av många om man vill uppnå ett snabbt behandlingsresultat. Syftet med vår studie är att beskriva verksamheten på en LVU-institution samt att undersöka hur personalen upplever att det är att arbeta med KBT. Våra frågeställningar var: Hur kan man använda KBT praktiskt på en LVU-institution? Vilka faktorer i metoden anser personalen underlättar samt försvårar deras arbete? Vilka känslor väcks hos personalen? Vår studie är genomförd på en institution med flickor placerade enligt LVU. Detta är en kvalitativ studie med enskilda intervjuer för att få fram personliga åsikter av personalen.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att ta reda på om vi genom styrda aktiviteter, såsom sagoberättande och bildskapande, kunde öka medvetenheten kring empati hos barn i förskolan.För att uppnå detta genomförde vi fyra olika aktiviteter i förskolan tillsammans med en liten grupp femåringar. Aktiviteterna hade en gradvis ökande progressionsnivå. För alla aktiviteter finner vi stöd i den litteratur som redovisas i arbetet. Vi använde oss av ljudupptagning under alla aktiviteterna för att få ut så mycket som möjligt av resultatet.Som helhet upplevde vi att vi lyckades med vårt utvecklingsarbete. Vi såg att barnen utvecklades under arbetets gång och att de lättare kunde sätta ord på sina känslor.

Lindrig kognitiv störning (eng. Mild Cognitive Impairment, MCI) betecknar ett tillstånd av försämrad kognitiv funktion, som inte uppfyller kriterierna för demens. MCI tycks innebära en ökad risk att utveckla Alzheimer och andra demenssjukdomar. Syftet med studien var att förutsättningslöst undersöka antal och typer av subgrupper till MCI som bäst överensstämmer med kognitiva testresultat samt att undersöka utvecklingsförlopp för subgrupperna. En klusteranalys utfördes med testresultat från 287 MCI patienter som utretts på Huddinge sjukhus.

Depression är en vida utbredd sjukdom. Kognitiv träning skulle kunnavara en kostnadseffektiv och lättillgänglig intervention att bemötasjukdomen i ett tidigt skede. Tidigare forskning tyder på att kognitivträning har effekt på depression och kognitiva nedsättningar. Dennastudie ämnade undersöka om träning hemma skulle leda tillförbättringar av depression, och om dessa berodde på träningen i sig.Fyra deltagare med depressionssjukdomar genomförde träning medPaced Auditory Serial Addition Task (PASAT). Studien hade en n=1-design med för- och eftermätningar, och kontroll genompseudointervention.

När man arbetar med KBT, Kognitiv beteendeterapi, så får man alltid reda på hur effektiv metoden är och att den fungerar mot de allra flesta problembeteenden. Däremot har jag många gånger haft diskussioner med kollegor om möjligheten/omöjligheten att jobba med "hjärta" när man använder sig av den metoden. En händelse med en introvert flicka fick mig att fundera mer på allvar vad det var vi höll på med. Syftet med min studie är att beskriva behandlingsalliansens betydelse vid genomförandet av KBT. Frågeställningarna var: Upplever eleverna att det finns olika personaltyper? Hur upplever eleverna att de olika personaltyperna utför KBT-behandlingen? Hur upplever eleverna att de olika personaltyperna värdesätter och arbetar för behandlingsalliansen? Jag har använt mig av en kvalitativ studie med intervjuer.