Sök:

Sökresultat:

872 Uppsatser om Kognitiv ćlder - Sida 14 av 59

Tolerera eller kritisera? : En kvalitativ studie om svenskla?rares litteraturval ur ett normkritiskt perspektiv

Detta examensarbete handlar om hur gymnasiela?rare i svenska?mnet ta?nker och reflekterar i sina val av sko?nlitteratur i litteraturundervisningen. La?rarnas utsagor har sedan analyserats ur ett normkritiskt perspektiv da? syftet har varit att underso?ka huruvida la?rarna anva?nder litteratur fo?r att problematisera normer. Informanterna som intervjuats fo?r studien har varit sju gymnasiela?rare som undervisar i a?mnet svenska i en medelstor stad i Mellansverige.

Facebook som kommunikationsmedel : En studie bland informatikstudenter pĂ„ Örebro universitet

Facebook a?r en social na?tverkstja?nst som go?r det mo?jligt att man kostnadsfritt, utifra?n synen att internet a?r gratis, kan kommunicera pa? olika sa?tt med andra akto?rer och dela med sig av information. Tja?nsten besta?r av na?gra olika kommunikationsfunktioner som man kan anva?nda sig av.I denna rapport fokuserar vi pa? att ta reda pa? na?r Facebook anva?nds som fra?msta kommunikationsmedel och i sa? fall hur anva?ndandet sker. Vi har med hja?lp av en enka?tunderso?kning underso?kt vid vilka scenarier informatikstudenter pa? O?rebro universitet va?ljer att anva?nda sig av Facebook som fra?msta kommunikationsmedel.

Flippad matematik : Elevers uppfattningar av det inverterade klassrummet

I det inverterade klassrummet flyttas genomgÄngarna frÄn klassrummet till videofilmer som eleverna ser pÄ hemma. Lektionerna Àgnas till stor del Ät sÄdant som annars hade utgjort hemarbete för eleven. I denna studie analyseras gymnasieelevers uppfattning av denna undervisningsmodell i matematikÀmnet med fokus pÄ videogenomgÄngarna och förÀndringar i hem- och skolarbete.Det framkommer att elevernas uppfattningar av videogenomgÄngarna kan kategoriseras utifrÄn deras grad av aktivitet under videogenomgÄngen samt deras beroende av relationen mellan elev och lÀrare. I en jÀmförelse mellan enkla filmer, digitala animationer och klassrumsgenomgÄngar framhÄlls de enkla filmernas tydlighet och fokus pÄ matematik, samt klassrumsgenomgÄngarnas flyktiga natur. Dessa resultat diskuteras utifrÄn en kognitiv modell för överbelastning av arbetsminnet.Eleverna uppfattar att deras arbetsbelastning Àr lÀgre i det inverterade klassrummet Àn i ett traditionellt klassrum eftersom det finns mer tid för egen rÀkning i klassrummet.

NURSES POSSIBILITIES OF IDENTIFICATION OF PAIN AMONG PATIENTS DIAGNOSED WITH DEMENTIA

BAKGRUND: En av vÄra snabbast vÀxande folksjukdomar i dagens samhÀlle Àr demens. Individer med demenssjukdom besitter olika hinder dÀrav bl.a. kognitiv pÄverkan eller kognitiv svikt, vilket i sig medför svÄrigheter av kommunikationsart. Detta medför vidare problematik kring identifieringen av smÀrtsymtom. SYFTE: Att undersöka hur sjuksköterskor bedömer smÀrta hos Àldre personer med en diagnostiserad demenssjukdom.

Lek och ledarskap/Play and leadership

Resultatet visar, att det fanns en stor medvetenhet i intervjugruppen om lekens betydelse för den kognitiva utvecklingen. Detta var för mig en glÀdjande upptÀckt. Vidare kom det fram att det pÄgick olika utvecklingsarbeten, inget var direkt kopplat till lek, men leken fanns hela tiden med i tankarna hos respondenterna. Kompetensutveckling, samtal och handledning var viktiga redskap för att utveckla verksamheterna. Samtliga respondenter menade att man kan anvÀnda lek som specialpedagogisk metod och att det gagnar alla barnen i gruppen.

Tva?ra kast i tillvaron - En sociologisk studie om upplevelsen som tona?rsfo?ra?lder i dagens samha?lle

Hur upplever tonÄrs förÀldrar sitt förÀldraskap i vÄrt allt mer individualiserade samhÀlle? Det senmoderna samhÀllet prÀglas av vilsenhet och man stÀlls som mÀnniska inför mÄnga val som man ska ta stÀllning till. Detta gÀller Àven dagens förÀldraskap dÄ familjen Àr i stÀndig förÀndring, inte minst nÀr barnen befinner sig i tonÄrsperioden. DÄ vi i vÄr studie ville fÄ en beskrivande skildring av förÀldrarnas upplevelse av att vara tonÄrsförÀlder i dagens samhÀlle har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod. Studien bygger pÄ tio intervjuer av tonÄrsförÀldrar.

KBT behandling inom ramen för Rehabgarantin, uppfattning och upplevelser hos behandlare och patienter i primÀrvÄrden, JÀmtland

En stor del (uppskattningsvis 30%) av primÀrvÄrdens patienter lider av psykisk ohÀlsa. Genom införandet av Rehabgarantin garanteras personer med Ängest och depression evidensbaserad samtalsbehandling bland annat i form av kognitiv beteendeterapi. En enkÀtundersökning visar att behandlare inom primÀrvÄrden i JÀmtland ger en behandling som influeras av andra terapeutiska inriktningar tillsammans med KBT och att de anser att KBT i sig Àr en alltför begrÀnsad metod för att möta behoven hos primÀrvÄrdens patienter. EnkÀtundersökning visar ocksÄ att man anser att rehabgarantin frÀmjar samsyn och teamarbete samt att den höjer statusen för samtalsbehandling i jÀmförelse med andra behandlingsmetoder. NÀr det gÀller kostnadseffektivitet ser man bÄde fördelar och nackdelar för patienter och verksamheten.

Livet efter ett hjÀrtstopp

SAMMANFATTNINGI Sverige drabbas ca 10 000 personer av hjĂ€rtstopp utanför sjukhus varje Ă„r. Överlevnaden Ă€r lĂ„g, men pĂ„ senare Ă„r har Ă„tskilliga insatser gjorts för att förbĂ€ttra dessa siffror. Bland annat har man börjat utbilda brandmĂ€n, sĂ€kerhetsvakter och taxichaufförer i hjĂ€rt-lungrĂ€ddning med defibrillator och numer Ă€r hypotermibehandling en vedertagen metod för att skydda den ischemiskt skadade hjĂ€rnan. Trots detta kan dessa patienter drabbas av funktionsnedsĂ€ttning pĂ„ grund av den syrebrist i hjĂ€rnan som Ă€ndĂ„ uppstĂ„r till följd av hjĂ€rtstoppet. Det Ă€r viktigt att ha kunskap om hur dessa patienter mĂ„r och klarar av sin vardag sedan de lĂ€mnat sjukhuset, för att kunna ge det stöd de behöver för att kunna Ă„tergĂ„ till ett sĂ„ normalt liv som möjligt.Syftet var att beskriva livssituationen hos patienter som drabbats av hjĂ€rtstopp med fokus pĂ„ livskvalitet, kognitiva funktioner och ADL.Forskningsöversikt valdes som metod för att fĂ„ en samlad bild över aktuellt kunskapslĂ€ge inom detta problemomrĂ„de.

Förebyggande metoder mot psykisk ohÀlsa med fokus pÄ Àtstörningar inom skolan : En kvalitativ studie om sex lÀrares preventiva arbete kring sjÀlvkÀnsla, osunda mediala ideal, kroppsuppfattning och kost.

Detta Àr en kvalitativ studie dÀr sex högstadielÀrare har intervjuats om deras kunskaper samt om hur lÀrarna arbetar preventivt nÀr det handlar om psykisk ohÀlsa med fokus pÄ Àtstörningar. Fokus ligger Àven pÄ att ta reda pÄ hur lÀrare kan arbeta preventivt och dÀrför har Àven en psykolog frÄn Stockholms Àtstörningscenter intervjuats. Psykologen rekommenderar olika preventiva arbetsÀtt som lÀrare kan anvÀnda i sin undervisning. Syftet med studien Àr att granska om dessa sex lÀrare arbetar med omrÄden som handlar om kost, sjÀlvkÀnsla, osunda mediala ideal samt kroppsuppfattning som bland annat psykologen rekommenderar som lÀmpliga omrÄden att arbeta med i det preventiva arbetet i skolan.Fokus lÀggs pÄ den vÀlkÀnda teorin kognitiv dissonans som Àr en mycket framgÄngsrik metod nÀr det handlar om att arbeta förebyggande mot Àtstörningar. Stor vikt lÀggs ocksÄ pÄ att informera om vilka omrÄden som anses lÀmpliga att arbeta med nÀr det handlar om att arbeta preventivt.Slutsatser frÄn denna studie Àr att samtliga lÀrare arbetar till viss del preventivt i sin undervisning.

Kompromissen som blev ditt bÀsta köp - En studie av referensgruppers pÄverkan av kognitiv dissonans via sociala medier

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

?Jag dricker inte mer Àn andra? ? prediktion av alkoholkonsumtion utifrÄn upplevda dryckesnormer.

En kvantitativ enkÀtundersökning bland 72 kvinnor och 31 mÀn frÄn tvÄ studieinriktningar pÄ Högskolan i BorÄs, utfördes i syfte att undersöka förhÄllandet mellan alkoholkonsumtion och upplevda alkoholnormer. Utöver skillnader mellan kön undersöktes Àven hur förhÄllandet pÄverkades av individuell fallenhet för anpassning till den sociala omgivningen, som mÀttes genom en översatt version av attention to social comparison information scale (ASCI, Lennox & Wolfe, 1984). Deltagarna angav sin genomsnittliga alkoholkonsumtion under ett typiskt tillfÀlle och uppskattade motsvarande deskriptiva normer (genomsnittlig alkoholkonsumtion) och preskriptiva normer (socialt accepterad konsumtionsnivÄ) hos tvÄ referensgrupper: vÀnner och andra studenter, i jÀmförbar Älder av samma kön som respondenten. Uppskattad alkoholkonsumtion hos bÄde den proximala gruppen vÀnner och den distala gruppen andra studenter tenderade att vara högre Àn den egna alkoholkonsumtionen. Det fanns Àven signifikanta positiva samband mellan alkoholkonsumtion och upplevda normer, vilka var starkast med den proximala gruppen.

Hur strategiska beslut fattas i Försvarsmakten

I den hÀr uppsatsen jÀmförs Försvarsmaktens sÀtt att fatta strategiska beslut med nÄgra av de beslutsmodeller och roller som beskrivs inom beslutsteorin. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn teorier inom beslutsteori och kognitiv psykologi förstÄ logiken bakom Försvarsmaktens strategiska besluts­processer. Underlaget kommer dels frÄn litteratur inom omrÄdena, frÄn intervjuer samt i viss mÄn frÄn myndighetsdokument. .

AnvÀndarcentrerad framtagning av tillgÀngligt kommunikationssystem

SammanfattningStora mÀngder information publiceras idag via olika kanaler utan hÀnsyn till tillgÀnglighet. Genom att inte aktivt göra information tillgÀnglig exkluderas stora grupper av individer frÄn att kunna ta del av den vilket Àr ett problem bÄde för dessa individer samt för dem som vill förmedla informationen. Det finns idag en mÀngd hjÀlpmedel som i vissa fall kan göra information tillgÀnglig i efterhand men det finns en stor fördel i om man redan frÄn början kan tillgÀngliggöra den.Det hÀr examensarbetet behandlar de tillgÀnglighetsproblem som personer med dyslexi-och autismspektrumdiagnos kan uppleva vid konsumtion av olika typer av nyhetsbrev. Nyhetsbrev kan i mÄnga avseenden jÀmföras med webbsidor varför tillgÀnglighet pÄ webben och till texter Àr omrÄden som tangeras i undersökningen. Via ett flertal kvalitativa intervjumetoder i form av fokusgrupper och djupintervjuer tillsammans med anvÀndartester av framtagna prototyper har ett antal nyckelfaktorer för kognitiv tillgÀnglighet till nyhetsbrev tagits fram.

Orangeri + Förskola

Fo?rskolan +Uppgif ten:Uppgiften syftar till att ge ett planunderlag fo?r en ny fo?rskola. Fo?rskoleverksamheten ska kompletteras med flera funktioner fo?r att harmoniera ba?de med det urbana sam- manhanget sa? va?l som de sociala fo?rutsa?ttningarna. Fo?r att detal jplanen ska kunna a?ndras ma?ste platsen detal jstuderas vilket avses med uppgif ten, en fo?rskola + i Tantol- unden.Fra?gesta?llning:Min fra?gesta?llning har varit hur man skapar en trygg mil jo? fo?r barn at t va?xa upp i och vad a?r det som go?r att vi ka?nner oss trygga oavsett a?lder?Lo?sning:Genom att la?ta orangeriet sammanbinda fo?rskoleverksamheten vill jag skapa en symbol fo?r naturen som omfamnar barnen.

Sociala medier - Ett strategiskt val?

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->