Nilsson, J Skolan som arena för förebyggande och främjande insatser. En kvalitativ intervjustudie om två Malmöskolors tillämpning av skolbaserade metoder. Examensarbete i folkhälsovetenskap10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för biomedicinsk laboratorievetenskap, folkhälsovetenskap och omvårdnad, 2007. Senare års forskning framhäver skolans roll som arena för förebyggande arbete. Idag är det dock få skolor som på ett systematiskt sätt tillämpar effektiva program för ungas sociala, emotionella och akademiska inlärning.

BakgrundForskning visar att traditionen av matematikundervisningen har inneburit en dominans av läromedel och enskilt arbete. Skolans nya styrdokument, LGR11, genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv där tyngdpunkten ligger på att eleverna i samspel med andra ska utveckla förmågor att kunna använda teoretiska kunskaper i vardagen. Dagens undervisning betonar lärarens betydelse för elevernas lärande. Matematik är ett ämne som genererar mycketkänslor, både positivt och negativt och eleverna måste tidigt få stöd i att utveckla tillit till den egna förmågan att lära. Elevernas olikheter förutsätter varierad undervisning för både måluppfyllelse och motivation.

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

Syftet var att jag skulle undersöka huruvida kamratbedömning kan användas för att främja att elever blir mer delaktiga i bedömningen av sin kunskapsutveckling. Med elevernas lärande i fokus vill jag ge eleverna möjlighet att själva få syn på var de befinner sig i sin utveckling och i interaktionen med läraren och andra elever fördjupa sin förståelse och se möjliga vägar vidare i lärandet. Jag har genomfört klassrumsobservationer som har spelats in, jag har analyserat resultatet och kommit fram till att kamratbedömning hjälper elever dels att förstå var de befinner sig i lärandeprocessen, dels hur de ska arbeta vidare med sina uppgifter och framöver i undervisningen i ämnet. Läraren kan i den inspelade kamratbedömningen få syn på vilka färdigheter som övas och används i elevernas kamratbedömning och använda den för bedömningsarbete och betygsättning..

Va?rt syfte har varit att underso?ka hur unga som placerats i familjehem fo?r fo?rsta ga?ngen da? de varit mellan 16-20 a?r upplevt att bli och vara placerade i familjehem samt hur de upplevt att detta har pa?verkat deras liv och utveckling i fra?ga om vardag, sociala relationer och autonomi. Pa? la?ngre sikt a?r fo?rhoppningen att va?r studie ska kunna bidra med kunskap kring vad en familjehemsplacering kan inneba?ra och vilka konsekvenser och resultat denna kan ge, och da?rmed vad som kan fo?rba?ttras, med hja?lp av de ungas sja?lvupplevda erfarenheter.Studien har gjorts utifra?n fem kvalitativa intervjuer med personer som de senaste a?ren avslutat familjehemsplaceringar. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfo?rdes med hja?lp av en intervjuguide som var konstruerad utifra?n studiens fra?gesta?llningar.

Syftet med mitt arbete är utifrån läroplanen studera vilket stöd till språkutveckling elever med annat modersmål får, för att kommunicera och för att underlätta inlärning. Arbetets frågeställning kretsar kring pedagogernas resonemang om tvåspråkiga elevers lärande gällande modersmål och svenska, samt tvåspråkiga elevers upplevelser av hinder/möjligheter att utveckla sina språkkunskaper. Jag har i min undersökning utgått ifrån kvalitativa intervjuer som metod. Intervjupersonerna var två pedagoger och tre elever på introduktions programmet Individuella Alternativ. Språkets betydelse för identitet och kultur belyses samt vikten av att kunna variera sitt språk efter den kontext det används i, d.v.s. skillnaden mellan vardagsspråk och skolspråk.

Studiens syfte var att kartlägga och belysa de tankar och preferenser som finns kringbiologiundervisning i allmänhet och i synnerhet på den undersökta skolan. Frågeställningenvar: Hur ser eleverna på undervisningen i biologi, biologins olika ämnesområden samtbiologiämnets livsanknytning på denna skola? Elevernas tankar och preferenser inhämtadesgenom en enkät som till stor del inspirerats av ROSE projektet. Data sammanställdes ochanalyserades utifrån frågeställningen. Eleverna anser att betygen är viktigare än ämnet i sigoch att de delar av ämnet som har anknytning till dem själva är intressantare än allmännabiologikunskaper.

Effektiv och uppmärksammad marknadskommunikation som skapar positiva associationer är en av de viktigaste kuggarna i hjulet för att en organisation ska lyckas urskilja sig från mängden, presentera ett enastående budskap och knyta till sig konsumenters uppmärksamhet. På en allt konkurrenstätare marknad gäller det att anpassa sig efter de situationer som kan tänkas uppstå och hela tiden ligga steget före sina konkurrenter.Studiens syfte är att undersöka hur en organisation inom elektronikbranschen arbetar för att skapa långvariga relationer med konsumenter genom effektiv och välgenomtänkt marknadskommunikation. Studien är baserad på företaget Electrolux och kommer att åskådliggöra deras tillvägagångssätt när det handlar om att, som ett av världens största företag inom elektronikbranschen, erbjuda konsumenterna något utöver vad konkurrenterna erbjuder.Den teoretiska referensramen kommer presentera litteratur inom områdena marknadskommunikation, konsumentbeteende och varumärkeshantering för att vi som författare ska ha en så bred grund som möjligt att stå på inför analysering av senare insamlad empiri. Studien har utförts med ett hermeneutiskt förhållningssätt av kvalitativ natur där empirin samlats in genom intervjuer med Electrolux för att sedan sättas i relation till befintlig teori. Därefter analyseras de empiriska data som samlats in för att finna meningsskiljaktigheter mellan Electrolux tillvägagångssätt och vad teorierna säger.

Mitt syfte med examensarbetet var att undersöka och diskutera hur elever i en årskurs 7 ?gör genus? då de fårläsa och diskutera den skönlitterära texten ?DU! Hitta rytmen? av Daniel Möller (2004) där huvudkaraktärenskön aldrig avslöjas. Dels var jag intresserad av att ta reda på hur eleverna enskilt i samband med läsningenkonstruerade huvudpersonens genus, dels ville jag klarlägga vilka argument eleverna använde i ettlitteratursamtal för att förklara hur de skapade genus under läsningen av texten. Undersökningen är kvalitativ ochmitt empiriska material bestod av de deltagande elevernas loggboksanteckningar och mina anteckningar frånlitteratursamtalen. Resultatet av undersökningen visade att elevernas argument för att konstruera huvudpersonensgenus kunde härledas till sju kategorier.

Studiens syfte är ungdomars erfarenheter och upplevelser av demokrati i deras vardag samt hur det tar sitt uttryck. Flera författare har belyst att ungdomar tar lättvindigt på demokrati och att de inte ser demokrati som mer än valdeltagande och politik, och att de med andra ord inte ser demokratins värde. En kvalitativ metod valdes och det empiriska materialet samlades in genom fem individuella intervjuer samt fyra observationer vid olika fritidsgårdar. Frågorna i intervjuerna handlade om hur ungdomar upplever delaktighet och inflytande samt hur demokrati utförs och genomförs i deras livsvärldar såsom skolan, fritiden, familjen, vänner och media. Studien visade att ungdomarna upplevde delaktighet och inflytande som delar i demokrati och att det var viktigt för dem, då det innebar möjlighet att göra deras röster hörda men de var samtidigt omedvetna om den demokrati som fanns på andra arenor i deras vardag.

Flera resultat från forskningsområdet läs- och skrivsvårigheter visar på en positiv effekt av datorbaserade kompensatoriska hjälpmedel. Föreliggande studie tar sikte på elevernas uppfattning av hjälpmedlen talsyntes och rättningsprogrammet ?Stava Rätt?. En negativ inställning från elevernas sida till utrustning och arbetssätt vore troligen förödande för metodens resultat. Denna kvalitativt inriktade undersökning i en så kallad ?liten grupp? visar att de flesta eleverna i undersökningsgruppen tycker att det är roligt och intressant att arbeta med verktygen.

Uppsatsen behandlar skolelevers talade språk och de olika språkliga varieteter som elever använder i skolan beroende på undervisningssituation. Utgångspunkten är hypotesen att det talade språket skiljer sig mer eller mindre beroende på skolämne. Jag har därför följt två olika klasser under sammanlagt 12 idrotts- och SO-/svensklektioner för att ta reda på hur elevernas talade språk skiljer sig mellan praktiska och teoretiska skolämnen. Det ligger även i mitt intresse att undersöka om och i sådana fall hur flickors och pojkars språk skiljer sig åt. I uppsatsen behandlas även hur eleverna ställer och besvarar frågor.

Mitt syfte med examensarbetet var att undersöka och diskutera hur elever i en årskurs 7 ?gör genus? då de fårläsa och diskutera den skönlitterära texten ?DU! Hitta rytmen? av Daniel Möller (2004) där huvudkaraktärenskön aldrig avslöjas. Dels var jag intresserad av att ta reda på hur eleverna enskilt i samband med läsningenkonstruerade huvudpersonens genus, dels ville jag klarlägga vilka argument eleverna använde i ettlitteratursamtal för att förklara hur de skapade genus under läsningen av texten. Undersökningen är kvalitativ ochmitt empiriska material bestod av de deltagande elevernas loggboksanteckningar och mina anteckningar frånlitteratursamtalen. Resultatet av undersökningen visade att elevernas argument för att konstruera huvudpersonensgenus kunde härledas till sju kategorier.

Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser på barn. Till en början fostrade vi okritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver kritiska medborgare som kan ställa motfrågor. Därför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, där vi tror på det kompetenta barnet. Finns pedagogerna som ser till att barnet får inflytande över sin vardag. I läroplanen för förskolan står det att förskolläraren ska se till att barnen får ett reellt  inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll. Syftet med vårt examensarbete är att belysa pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns inflytande i den pedagogiska verksamheten och sätta dessa i relation till demokrati- och barnsyn.

Syfte: Syftet med denna undersökning har varit att studera hur elevers förståelse för ämnet matematik påverkas av att skriva en reflektionsdagbok där de även får återkoppling inför nästa lektion. De frågeställningar som har fokus i undersökningen är:1) Hur påverkas elevernas förståelse av att få reflektera och tänka över vad de lärt sig eller inte lärt sig, och att formulera detta med egna ord i en dagbok?2) Hur påverkas elevernas förståelse av att få återkoppling på det de skrev inför nästa lektion?3) Hur påverkas elevernas förståelse av att bli mer medvetna om sitt eget lärande?Teori: Den huvudsakliga inriktningen av vald litteratur i arbetet handlar om hur elever kan göras delaktiga i sitt lärande på bästa sätt. Den teoretiska inriktningen som författaren Lisa Björklund Boistrup representerar är socialsemiotik och fokuserar på tre metafunktioner med beteckningarna interpersonell, ideationell samt textuell. Den teoretiska inriktning som författaren John Hattie utgår från är Jean Piagets utvecklingspsykologi när han diskuterar vikten av att lärare förstår hur elever tänker och lär.Metod: Den valda metoden har en kvalitativ ansats och är inspirerad av aktionsforskning.