Tandlösa och vasstandade vampyrer. Performativt genus i Angela Sommer-Bodenburgs berättelser om den lilla vampyren
Mitt syfte med examensarbetet var att undersöka och diskutera hur elever i en årskurs 7 ?gör genus? då de fårläsa och diskutera den skönlitterära texten ?DU! Hitta rytmen? av Daniel Möller (2004) där huvudkaraktärenskön aldrig avslöjas. Dels var jag intresserad av att ta reda på hur eleverna enskilt i samband med läsningenkonstruerade huvudpersonens genus, dels ville jag klarlägga vilka argument eleverna använde i ettlitteratursamtal för att förklara hur de skapade genus under läsningen av texten. Undersökningen är kvalitativ ochmitt empiriska material bestod av de deltagande elevernas loggboksanteckningar och mina anteckningar frånlitteratursamtalen. Resultatet av undersökningen visade att elevernas argument för att konstruera huvudpersonensgenus kunde härledas till sju kategorier. Den kategori varifrån överlägset flest elever delvis hämtade sinaargument var den där genusskapande skedde genom att eleverna bestämde huvudpersonens genus utifrån dennesrelation till en annan karaktär i texten. En slutsats som jag kan dra är att elevernas argument i hög grad speglarden västerländska rådande normen om ett tvådelat genussystem. Argumenten hamnar också inom deheteronormativa ramarna för genusidentitet, det vill säga, flera av elevernas föreställningar baseras på enuppfattning om en heterosexuell kärleksrelation som den enda ?möjliga?. Argumenten synliggör ävenföreställningar kring könsroller, det vill säga egenskaper och handlingar kopplade till biologiskt kön, som finns ivårt samhälle. Detta syns i elevernas förklaringar till hur de skapade sina föreställningar kring huvudpersonensgenusidentitet. Att inom svenskundervisningen använda en skönlitterär text som utgångspunkt för en normkritiskdiskussion med ett tema som detta finner jag stöd för i den rådande Läroplanen (Lgr11), där vi kan läsa att en avlärarens uppgifter är att utifrån olika teman ?öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningaroch problem? (Skolverket, 2011, s.13).