Platsens betydelse i skolans pedagogiska rum diskuteras alldeles för lite. Den här studien visar att skolbyggnadens och skolgårdens utformning och dess innehåll har betydelse för elevens kunskapsinhämtning, välbefinnande, leklust och koncentrationsförmåga. I skolans värld finns det många elever som har speciella behov i form av svårigheter att bibehålla sin koncentrations- och uppfattningsförmåga. Många av de här eleverna har dessutom läsoch skrivsvårigheter. Studien har fokuserat på platsens betydelse i det pedagogiska rummet för elever med speciella behov, det vill säga studera om miljön i det pedagogiska rummet påverkar elevens koncentrationsförmåga och om miljön i sin tur kan förbättra elevens skrivförmåga. Sex elever har deltagit och alla är mellan 8 - 11 år gamla. De kommer från tre olika kommunala skolor i södra Sverige.

Den här uppsatsens syfte har varit att studera variationen av uppfattningar bland gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet om vad som bidrar till deras lust att lära. Detta eftersom att det i Skollagen (2010:800) står att utbildningen ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.Studien har utförts som en allmänpedagogisk studie i form utav en enkätundersökning. Enkätundersökningens syfte var att fånga variation bland informanternas utsagor angående deras egna uppfattningar och erfarenheter om vad som bidrar till deras lust att lära. Undersökningen utfördes genom ett klusterurval bland gymnasieskolorna i Nordvästra Skåne och urvalet av informanter blev elever på det naturvetenskapliga programmet och totalt medverkande 110 elever från två gymnasieskolor i Nordvästra Skåne. Det är genom de medverkande elevernas utsagor som den här uppsatsen presenterat sitt empiriska material.

Vårt arbete tog sin utgångspunkt i våra tankar om skönlitteraturens betydelse. Vi är båda av uppfattningen att skönlitteratur kan vara en källa till kunskap och vi var nyfikna på hur lärare och elever använder och uppfattar skönlitteraturen i undervisningen. Syftet med uppsatsen var att granska svensklärares inställning till att använda skönlitteratur i undervisningen, samt undersöka elevernas uppfattning om skönlitteraturläsning i skolan för att avslutningsvis se om det finns någon samstämmighet dem emellan. I bakgrundsdelen redovisar vi vad skönlitteratur-begreppet innefattar, forskning inom området, vilka förtjänster skönlitteraturläsning har och hur man kan arbeta med det i undervisningen. Vi beskriver även olika synsätt på svenskämnet samt lärare och elevers uppfattning om skönlitteratur.Vår undersökning består av en kvalitativ undersökning, där vi har intervjuat fyra gymnasielärare om deras inställning till att använda och arbeta med skönlitteratur i undervisningen, samt en kvantitativ enkätundersökning, där elever från fem klasser har fått svara på olika påståenden om skönlitteratur.Under intervjuerna framkom det att lärarnas avsikter med skönlitteraturläsning är att öka elevernas förståelse för olikheter samt öka deras bildning.

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur matematiklärare upplever vilka eventuella svårigheter högstadieelever i läs- och skrivsvårigheter har inom matematikundervisningen. För att kunna dra slutsatser angående detta har det genomförts kvalitativa intervjuer med sex matematiklärare från högstadiet. Jag har analyserat utifrån svårigheter som har framgått i litteratur, angående sju olika faktorer. Alla sju faktorerna utom en kunde de flesta lärarna knyta samman med eleverna i läs- och skrivsvårigheter. Lärarna ansåg även att, om det förekommer några större svårigheter inom matematiken, så berodde det främst på om eleverna var ?starka? eller ?svaga? i skolan.

Fokus i den här studien är läsförståelse och dess komplexitet. I den allmänna debatten diskuteras alltmer elevers bristande och sjunkande läsförståelse. Mot bakgrund av detta undersöks en avgångskull från en utvald skola utifrån deras första års läsförståelse, som testades via ett diagnostiskt prov, och deras betyg. Studien syftar dock inte enbart till att beskriva elevernas läsförståelse utan undersöker även huruvida det finns ett samband mellan läsförståelsen och betygen. Ytterligare ett syfte är att se om det går att utröna vilka elever som skolan bör fokusera på för att antalet Icke Godkända betyg ska minimeras. För att ge studien ett djup och för att läsaren ska få en inblick i komplexiteten kring läsförståelse har ett avsnitt om vad läsförståelse är, vilka faktorer som påverkar läsförmågan, några metoder och strategier för att främja läsförståelsen bland elever samt läsundersökningar.

Syftet med studien är att beskriva vad sex lärare anser att läxor har för betydelse för elevernas lärande och utveckling. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 1-6. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Hur definierar lärarna läxor? Vilken betydelse har läxor för elevernas lärande och utveckling enligt lärarna? Vilka fördelar och nackdelar ser lärarna med läxor? Hur arbetar lärarna konkret med läxor?Resultaten visar att lärarna har olika uppfattningar om huruvida läxor påverkar lärande och utveckling. Några anser att läxor har positiv betydelse för elevernas måluppfyllelse, till exempel ökad studievana, medan några tvärtom anser att läxor inte har någon effekt eller till och med har negativ inverkan, till exempel minskad motivation. De har skilda definitioner på begreppet läxa, till exempel mängdträning som kan vara att träna multiplikationstabellen, och reflektion vilket kan vara att fundera över något som diskuterats under dagen. En annan definition som framkom var oeffektivt tidsfördriv.

Genom detta arbete ville jag ta reda på varför lärare ger läxor, och hur dessa läxor följs upp. Syftet var sedan att se hur lärarnas uppföljning av läxor stämmer överens med elevernas syn på vad läxor är. För att finna svar på syftet genomfördes kvalitativa intervjuer bland sex lärare som undervisar i de samhällsorienterade ämnena i årskurs sex till nio samt 17 elever ur dessa årskurser. I resultatet går det att urskönja att läxorna övervägande följs upp genom antingen muntliga eller skriftliga förhör. Genom intervjuerna framkom det att både lärare och elever anser att läxor relativt konsekvent följs upp under lektioner, något som båda grupperna menar är viktigt för att eleverna ska kunna befästa kunskaper..

Syftet med studien har varit att synliggöra och analysera bokens och högläsningens betydelse för barns språkutveckling ur ett förskollärarperspektiv. Frågeställningarna har varit hur förskollärare ser på användning av böcker samt hur högläsning blir en del av förskolans vardag. Problemområdet har grundats i att vi av olika erfarenheter har upplevt att boken ofta ses och används som en tidsutfyllnad. Den teoretiska utgångspunkten har grundats i literacy som är ett brett begrepp som traditionellt genomsyrats av barns läs- och skrivutveckling. Literacy som begrepp har utvecklats till att inkludera bilder, språk samt symboler.

Vi hade ett intresse av att se om vi med hjälp av den realistiska livsformsanalysen kunde få fram vilka livsformer våra deltidsbrandmän lever och hur de hanterar balansen mellan ordinarie arbete, arbetet på Räddningstjänsten och sitt övriga liv. Vi ville på så vis få en ökad förståelse för deras ?livspussel? och varför man väljer att vara deltidsbrandman. Livsformsanalysen löper som en röd tråd genom hela vår uppsats då den belyser hur olika människors vardag kan te sig. Alla har en egen definition på vad ?det goda livet? innebär och vilka medlen är för att nå dit.

Jag har via min verksamhetsförlagda utbildning under lärarutbildningen kommit i kontakt med elever som har för avsikt att färgsatta sina slöjdföremål. I samband med detta har jag ställt mig frågorna. Vilka är elevernas inspirationskällor och vilka faktorer skulle kunna påverka elevernas färgsättningsval? Efter intervjuer med elever och genomförda litteraturstudier så har jag fått en inblick i vilka inspirationskällor elever kan använda sig av. I min undersökning visade det sig att elever ofta vill efterlikna sin färgsättning med något de sett tidigare.

Samhällets behov av naturvetenskapliga problemlösningar när de rör kemin ökar mer och mer, men ungdomars kunskaper och intresse för kemi har minskat det sista decenniet. Den kemididaktiska forskningen pekar ofta på brister och även om lärarens praktik har en avgörande betydelse för elevernas lärande är det väldigt lite av lärarens praktiska undervisnings metoder som kommer till tals. Syftet med denna studie är att sammanställa och lyfta fram det positiva i det praktiska arbetssättet som några yrkesverksamma lärare använder sig av för att uppfylla något eller delar av kursmålen i kemi för årskurs 5. Resultatet kan förhoppningsvis användas för att få fler lärare att våga undervisa i kemi i grundskolans tidigare år. Studien genomfördes genom djupintervjuer.Genom att välja en flexibel undervisning där elevernas intresse och förmåga var i fokus kunde lärarna genomföra en undervisning som bidrog till att delar av de beskrivna målen skulle kunna uppfyllas.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om och hur man i grundskolans tidigare år arbetar med elevernas självbild under lektionerna i idrott och hälsa. För att få svar på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervju med fem stycken lärare som alla undervisar i ämnet idrottt och hälsa i grundskolans tidigare år. Lärarna som blev intervjuade var alla utbildade lärare i idrott och hälsa och var från fyra stycken olika skolor från två olika kommuner.Resultatet visade att samtliga lärare tycker det är oerhört viktigt att jobba med elevernas självbild i idrott och hälsa men att de tyvärr känner att de har alldeles för lite tid till allt som ska hinnas med under lektionerna. Det framkom i undersökningen att alla lärarna ansåg att de ständigt jobbade med elevernas självbilder under lektionerna. Man jobbar med elevens självbild genom att försöka stärka eleven och lyfta fram den med positiv feedback.

Användandet av celebriteter som talesmän har utvecklats till en allmän marknadsföringsstrategi på många håll i världen och företag spenderar alltmer pengar på att knyta sina produkter och varumärken till kända personer. Syftet med denna uppsats är att belysa företags användande av celebriteter som talesmän i marknadsföringen av sina produkter. Vi valde att studera Nike Sverige AB och Svenska Spel AB och intervjuer genomfördes med marknadscheferna på respektive företag. Undersökningen visar att företag använder celebriteter som talesmän för att de skapar uppmärksamhet och ger trovärdighet åt produkten. Vidare väljer företag celebriteter som är pålitliga och har attraktiva egenskaper, likväl som en tydlig koppling till produkten och målgruppen.

Syftet med det här examensarbetet är att få en ökad förståelse av hur elever uppfattar den kommande transitionen till 7:an. Som grund för den här uppsatsen ligger intervjuer i vilka 13 elever i slutet av 6:an medverkat. Eleverna som intervjuats är positiva till den kommande transitionen, övergången, till högstadiet. De ser framemot en ny skola, nya kamrater, ökad frihet och större ansvar. Elevernas förutsättningar för hur den nya klassbildningsprocessen till hösten kommer att se ut skiljer sig något mellan de två mottagande högstadieskolorna.

Den här studien syftade till att undersöka hur innehållets behandling under lektionernamöjliggör för eleverna att urskilja vokalljudet som föregår den dubbeltecknadekonsonanten. Forskning visar att dubbelteckning är en av de svåraste stavningsreglernai svenska språket. Att kunna urskilja vokalljudet är grundläggande för att eleven skallkunna avgöra om det skall vara en eller två konsonanter direkt efter vokalen.Med variationsteorin som utgångspunkt genomförde vi en learning study med elever iåldern 10-12 år. Tre lektioner genomfördes och dokumenterades med videoupptagning.Vi analyserade därefter hur innehållet i varje lektion behandlades av läraren ochjämförde det med elevernas förmåga att stava dubbeltecknade ord före och efterlektionen.Resultatet visade att elevernas möjligheter att urskilja vokalljudet som föregår dendubbeltecknade konsonanten under de tre lektionerna skilde sig åt beroende på denbenämning av vokalljudet som användes. Under den första lektionen gavs elevernamöjlighet att urskilja vokalljudet med benämningen låter/låter inte som i alfabetet.Under både andra och tredje lektionen användes benämningen lång/kort vokal.