Detta arbete har genomförts på Outokumpu i Avesta som tillverkar rostfritt stål med fokus på specialprodukter. I Avesta finns månghundraårig tradition av metallhantering och man har tillverkat rostfritt stål sedan 1920-talet. I stålindustrin är mycket höga temperaturer vanliga, över 1200 grader Celsius förekommer på många ställen. De höga temperaturerna kräver att utrustning isoleras för att skydda omgivningen och minska energiförbrukningen som är en av de största kostnaderna. Detta har sedan lång tid i stor utsträckning skett med tegel och sten av olika slag men i samband med kraftigt stigande energipriser på 1970-talet blev andra lösningar intressanta och oorganiska fibrer började användas i större utsträckning.

Den viktigaste uppgiften vid avtalstolkning är att försöka fastställa vad parterna hade för avsikt vid avtalsslutet. Av vikt vid fastställandet av den gemensamma partsviljan är hur parterna har handlat i tidigare liknande avtal. Försäkringsgivaren har enskilt utformat försäkringsavtalet så någon gemensam partsvilja kan i dessa fall sällan fastställas.Då det inte kan fastställas vad parterna hade för avsikt vid avtalets ingående, så ska avtalet tolkas med utgångspunkt i avtalets lydelse. Det vill säga hur en utomstående part uppfattar avtalet. Uttryck med juridisk innebörd antas vara använda i sin allmänna rättsliga betydelse.

I uppsatsen undersöks omfattningen av revisorns ansvar för vårdslös revision av ett aktiemarknadsbolags årsredovisning, och därefter analyseras ansvarets omfattning i förhållande till lagstiftningens ändamål och sammanhang. Revisorns roll är att via revision granska att redovisningen håller den kvalité som krävs, vilket i sin tur är viktigt för investerarnas förtroende och skydd. Detta bidrar till marknadernas effektivitet och funktion samt till samhällsekonomisk vinst. Att revisorns granskning omfattas av en skadeståndssanktion har som främsta syfte att motivera en aktsamhetsnivå som bidrar till uppfyllandet av dessa mål.Revisorn kan alltså bli skadeståndsskyldig om denne inte genomfört revisionen i enlighet med god revisionssed. För ansvar krävs bland annat att skada uppstått, och att det föreligger adekvat kausalitet mellan den vårdslösa revisionen och skadan.

I och med införandet av EU-­?direktivet (2009/128/EG) om hållbart användande av bekämpningsmedel och dess krav på att alla yrkesverksamma inom lantbruk ska tillämpa integrerat växtskydd (IPM) senast den 1 januari 2014, kommer en rad förändringar att ske i det svenska lantbruket. I Sverige ligger ansvaret på Jordbruksverket att fördela och informera om IPM och hur implementeringen kommer att genomföras. Examensarbetet (fortsättningsvis kallad rapporten) syftar till att visa hur den teoretiska och praktiska tillämpningen av integrerat växtskydd (IPM) kommer att se ut. Rapporten innefattar tre områden; växtskyddsproblem i Sverige och EU, med innebörden samt den teoretiska tillämpningen av integrerat växtskydd, växtskyddspolitik i Sverige och EU, där lagar och rättsakter som berör växtskydd och integrerat växtskydd tas upp, och hur IPM bör tillämpas i praktiken, där för? och nackdelar med integrerat växtskydd samt informationsflödet mellan myndigheter, rådgivare och odlare tas upp genom en intervjustudie. I början av 1900?talet introducerades de första syntetiska bekämpningsmedlen till lantbrukarnas lycka. Bekämpningen av skadegörare kunde nu utföras effektivare och forskningen gick snabbt framåt inom området. Den alltmer intensiva användningen av bekämpningsmedlen ledde under 1950-­?talet till problem med resistens i fält och skador på närliggande miljö. Problemen ledde fram till att alternativa metoder inom lantbruket började undersökas, där den kemiska bekämpningen minimerades i ett försök att skapa hållbara ekosystem. Det var detta som blev förgrunden till det som vi idag kallar IPM. Begreppet IPM innebär att lantbrukaren använder sig av förebyggande metoder för att minska angrepp av skadegörare, genom att skaffa sig kunskap om skadegörarens biologi för att kunna förbereda odlingen på ett sätt så att angrepp kan minimeras, genom förebyggande och odlingstekniska åtgärder för att minska kemikalieanvändningen. I Sverige fördelas växtskyddsfrågor över ett flertal myndigheter och organisationer, där Jordbruksverket är expertmyndighet inom lantbruk. Genom olika projekt som exempelvis Greppa näringen, arbetar myndigheter, växtrådgivningsföretag och organisationer samlat för att kunna ge råd och informera snabbt om förändringar och problem som sker i lantbruket. Arbetet med implementeringen av EU-­?direktivet (2009/128/EG) innebär en del förändringar i den svenska lagstiftningen. Direktivet behandlar frågor som berör regleringen och användningen av bekämpningsmedel. Genom att anpassa odlingarna till IPM och därigenom börja tillämpa mindre bekämpningsintensiva odlingsmetoder kommer andelen kemiska bekämpningsmedel att minska. Sverige håller i dagsläget på att ta från handlingsplaner för införandet av IPM och hur lantbrukarna skall kunna uppvisa att de tillämpar IPM. III Både rådgivare och odlare som ingick i intervjustudien ser positivt på IPM och tror att det kommer att tillföra något till deras odlingar. Det framkom även en del orosmoment till exempel att de svenska kraven för hur IPM ska tillämpas inte får missgynna de svenska lantbrukarna i jämförelse med övriga lantbrukare inom EU och att det i dag råder brist på information om implementeringsprocessen. Både rådgivare och odlare saknar alternativ till tillåtna kemiska bekämpningsmedlen som finns idag och att utbudet på verksamma substanser i medlen måste bli bättre för att minska risken för resistens. Det är därför viktigt med forskning och utvecklingen inom alternativa bekämpningsmedel..

Under lagring och transport av textila varor från Asien kan risken för mögelangrepp vara stor, något som sedan vid uppackning kan vara skadligt för hälsan. Situationen så som det ser ut idag kan medföra stora problem och kostnader hos textilföretag och att hitta möjliga åtgärder för att förebygga skador är därför av stort intresse. För att kartlägga problemen med mögelangrepp på textila material har både informationssökning och praktiskt arbete genomförts. Mögeltillväxt sker då det är gynnsamma betingelser med hänsyn till klimat, näring och syretillgång. För att mögeltillväxt inte ska angripa textila varor finns en rad förebyggande åtgärder som kan vidtas, åtgärder som alla handlar om att göra förutsättningarna på ett eller annat sätt ogynnsamma.

Trafikkontoret i Stockholm har en viktig uppgift i att förvalta de drygt 800 brokonstruktioner som är en vital del av stadens infrastruktur. En utmaning inför framtiden blir att tackla det ökade underhållsbehovet som en följd av ett åldrande brobestånd och ökad trafikbelastning. Trafikkontoret är en av de förvaltningar som ingår i Stockholms stad, som till stor del är en beställarorganisation. Idag sköts fortfarande det förebyggande underhållet av broar i egen regi men på grund av omorganiseringar kommer underhållet i framtiden att handlas upp.Syftet med examensarbetet har varit att ta fram ett underlag för upphandling och kunskapsåterföring i form av objektskartor, uppföljningsprotokoll och egenskapskrav med utgångspunkten att förbättra det förebyggande underhållet. Informationen som ligger till grund för rapporten har inhämtats från en litteraturstudie, intervjuer med sakkunniga inom branschen, data från förvaltningssystemet BaTMan och en inventering av Stockholms stads broar.

Examensarbetet utgör en bergmekanisk analys av möjligheten till avrundning av pelarspetsar i infarterna till brytningsortarna i LKAB:s underjordsgruva i Kiruna i syfte att åstadkomma en mer optimal körväg vid lastningen. Förutom numeriska analyser i Unwedge, Examine2D och ExamineTAB där tendensen att kilar bildas och spänningssituationerna vid de olika pelarrundningarna studeras innefattas även beräkningar för tidsvinst och ökat utbyte vid en pelarrundning. I arbetet ingår även skadekarteringar där naturliga rundningar uppstått i syfte att få en bild av vilka skador som kan uppstå vid en pelarrundning. Skadekarteringen är också utförd på pelare som inte blivit avrundade för att se vilka brottyper som normalt förekommer. I arbetet har också intervjuer gjorts med lastare, tillredning och layoutpersonal för att få deras syn på avrundning och kunskap om vad dagens layout innebär.

Hälta är idag den vanligaste anledningen till sjukdom hos svenska hästar och den vanligaste orsaken till hälta är osteoartrit (OA). Ställandet av diagnosen OA kommer ofta för sent så att irreversibla ledskador redan hunnit uppstå vilket gör det av yttersta betydelse att förbättra diagnostiken inom området. OA kan uppstå på flera olika sätt; akut trauma mot leden, intraartikulära frakturer, repetitivt trauma, skada på mjukdelar som orsakar en instabilitet i leden med flera. Förenklat kan OA orsakas till följd av en normal belastning på en onormal led eller onormal belastning på en normal led. Oavsett orsak ses skador på ledbrosket och beroende på hur utvecklad OA är kan röntgenförändringar ses, vilka avspeglar ett dåligt broskstatus.

Fysisk aktivitet har alltid varit en grundförutsättning för hälsa och välbefinnande hos människor. Tidigare var fysisk aktivitet en del av vardagen, men samhället har förändrats och många former av fysisk aktivitet har förskjutits från vardagen till fritiden. Tekniska uppfinningar har ersatt många av människans vardagliga fysiskt ansträngande uppgifter, som exempelvis motorfordon som ersatt mycket av gång och cykel aktiviteter. Vardagliga sysslor som var fysiskt ansträngande har ersatts av bekvämlighets hjälpmedel som disk- och tvättmaskiner, fjärrkontroller, hissar och rulltrappor. Människors fritid har dessutom blivit mer stillasittande då fysiskt passiv underhållning som datoranvändning och tv-tittande har ökat markant.

Sverige har ratificerat ett antal internationella konventioner och direktiv under de senaste åren, bland annat Bernkonventionen samt Art- och Habitatdirektivet samt konventionen om biologisk mångfald. I dom besluten som vi har antagit ingår våra fem stora rovdjur, björn, varg, lo, järv och kungsörn som arter som skall tillgodoses med ett starkt skydd. I dessa konventioner och direktiv står det klart och tydligt att huvudregeln enligt konventionen att all avsiktlig fångst och all avsiktligt dödande skall vara förbjudet. Det skall också vara förbjudet att avsiktligt störa djuren, särskilt under deras yngeltid och under vintervilan. Hur kan då Sverige som land bedriva jakt på dessa rovdjur? Ja, det finns undantag i konventionerna och direktiven som gör att det under vissa förutsättningar får förekomma jakt på dessa.

Gamla Årstabron i Stockholm uppvisade efter 80 år i drift omfattande skador på de bärande betongkonstruktionerna enligt en utredning som genomfördes 2006 av dåvarande Carl Bro AB på uppdrag av dåvarande Banverket Region Öst. Det konstaterades att omfattande reparationer och förstärkningar av brons betongvalv var nödvändiga för framtida rationell drift av bron. Det beslutades efter vidare utredning att de första tre valven på Södermalm i Stockholm skulle renoveras med injekteringsbetong. Renoveringen av de tre valven på fastlandet på Södermalm var ett prov i full skala för att hitta den optimala metodiken för den fortsatta renoveringen av resterande 17 betongvalv. Det här examensarbetet syftar till att utvärdera metoden med injekteringsbetong med hänsyn till injekteringsbetongens egenskaper, material och produktionsteknik. Bakgrunden till detta examensarbete är att det finns ett stort behov av att följa upp renoveringsmetoden med injekteringsbetong eftersom den inte har använts i någon större utsträckning i Sverige sedan slutet av 1970-talet.

Ohållbar elavfallshantering är ett växande globalt problem. Stora delar av världens elavfall skeppas idag till utvecklingsländer där det dumpas på soptippar. Fattiga människor inom den informella sektorn lockas till dessa soptippar i hopp om att kunna återvinna vissa material som de sedan kan sälja för sin försörjning och överlevnad. Tyvärr hanterar dessa informella aktörer ofta elavfallet med olämpliga och ohållbara metoder som resulterar i att giftiga kemikalier okontrollerat läcker ut och sprids. På grund av bristande kunskap och utrustning utsätter dessa människor därmed både sin egen hälsa samt miljön för stora risker och skador.

Fysisk aktivitet har alltid varit en grundförutsättning för hälsa och välbefinnande hos människor. Tidigare var fysisk aktivitet en del av vardagen, men samhället har förändrats och många former av fysisk aktivitet har förskjutits från vardagen till fritiden. Tekniska uppfinningar har ersatt många av människans vardagliga fysiskt ansträngande uppgifter, som exempelvis motorfordon som ersatt mycket av gång och cykel aktiviteter. Vardagliga sysslor som var fysiskt ansträngande har ersatts av bekvämlighets hjälpmedel som disk- och tvättmaskiner, fjärrkontroller, hissar och rulltrappor. Människors fritid har dessutom blivit mer stillasittande då fysiskt passiv underhållning som datoranvändning och tv-tittande har ökat markant.

Gamla Årstabron i Stockholm uppvisade efter 80 år i drift omfattande skador på de bärande betongkonstruktionerna enligt en utredning som genomfördes 2006 av dåvarande Carl Bro AB på uppdrag av dåvarande Banverket Region Öst. Det konstaterades att omfattande reparationer och förstärkningar av brons betongvalv var nödvändiga för framtida rationell drift av bron. Det beslutades efter vidare utredning att de första tre valven på Södermalm i Stockholm skulle renoveras med injekteringsbetong. Renoveringen av de tre valven på fastlandet på Södermalm var ett prov i full skala för att hitta den optimala metodiken för den fortsatta renoveringen av resterande 17 betongvalv. Det här examensarbetet syftar till att utvärdera metoden med injekteringsbetong med hänsyn till injekteringsbetongens egenskaper, material och produktionsteknik. Bakgrunden till detta examensarbete är att det finns ett stort behov av att följa upp renoveringsmetoden med injekteringsbetong eftersom den inte har använts i någon större utsträckning i Sverige sedan slutet av 1970-talet.

Längdskidåkning är en populär träningsform, att alla 15800 platser till Vasaloppet fylldes på 8 minuter är ett tecken på detta. I en stor del av världen är det dock barmark större delen av året vilket medför att träningen ofta sker med rullskidor. Asfalt är hårt och många får skadeproblem av att monotont slå stavarna i marken. För att lösa problemet har Elpex tagit fram en prototyp på en dämpningsmekanism som ska reducera problemen. Syftet med examensarbetet var att undersöka de skadliga stavkrafterna vid rullskidåkning och hur dessa kan reduceras.