Sökresultat:
927 Uppsatser om Knäskador - Sida 53 av 62
BÄlstabilitet : Test och mÀtning av vÄrdbitrÀde
SammanfattningInom vÄrden Àr det idag vanligt med bland annat ryggproblem. Risken Àr stor att vÀrken blir lÄngvarig. En Australiensk studie visade att en tredjedel av dem som hade besvÀr frÄn lÀndryggen fortfarande hade det ett Är senare.Styrkan i bÄlmuskulaturen Àr central för alla typer av rörelser som vi utför funktionellt i det dagliga livet, i arbetssituationen och pÄ fritiden. Har man en bra styrka i magmuskulaturen och i ryggmuskulaturen förebygger man skador och överbelastningsproblem bland annat i lÀndryggen.Syftet med studien har varit att visa om vÄrdpersonal kan fÄ minskade problem i lÀndryggen av att bygga upp sin bÄlstabilitet genom övningar som stÀrker m.transversus abdominis och m.multifidus. GÄr det att förbÀttra förutsÀttningarna för att personalen ska kunna orka jobba inom vÄrdyrket, som Àr ett mycket tungt arbete med mÄnga osymmetriska lyft.
GÄr det att ha en bred artrikedom i den NorrlÀndska staden?
Att vÀlja vÀxtslag i Norrland mÄste frÀmst grunda sig pÄ att de ska vara klimatanpassade, vilket innebÀr att de mÄste invintra och starta deras vegetationsperiod vid rÀtt tidpunkt för att inte drabbas av höst- eller vÄrfrost. Detta krav innebÀr att utbudet av vÀxtslag blir begrÀnsat. Detta arbete har fokuserat pÄ vilka arter och sorter som kan klara ett krÀvande stadsklimat med olika stressfaktorer, innebÀr att tillgÄngen pÄ vÀxtslag blir ytterligare begrÀnsat. Vid samtal med verksamma inom stÀderna lÀngs norrlandskusten finns en vilja att öka variationen av vÀxtligheten inom staden. Detta görs frÀmst genom tvÄ sÀtt, den ena Àr att prova befintligt material som Àr klassificerade en zon lÀgre Àn vad som förekommer pÄ platsen, det andra Àr att söka efter material som kommer frÄn liknande klimat som det i norr för att vara sÀker pÄ att vÀxterna inte utsÀtts för nÄgra skador.
Materialhantering i tillverkningsindustrin: En fallstudie som behandlar utformning och styrning av materialhanteringssystem
Materialhantering Àr den del av produktionslogistiken som hanterar det interna materialflödet, vilket innefattar intern lagerhÄllning och transport. MÄlet med den interna materialhanteringen Àr att sÀkerstÀlla tillgÄngen av material till produktionssystemet dÀr hanteringen ska ske utan skador pÄ material eller personal. I ett tillverkande företag kan en betydande del av den totala produktionskostnaden hÀrledas till den interna materialhanteringen. Enligt Lean Production ska bÄde transport och lagerhÄllning betraktas som slöseri. Det Àr dÀrmed viktigt att effektivisera den interna materialhanteringen samtidigt som det inte fÄr ske pÄ bekostnad av sÀmre leveransprecision till produktionssystemet eller sÀkerheten.
Stöd för Davanloos ?Intensiv Short-Term Dynamic Psychotherapy? (ISTDP) tillÀmpat pÄ barn- och ungdomar med psykosociala problem : En litteraturstudie
NÀr det gÀller vuxna patienter, visar studier att Davanloos Intensiv dynamisk korttidsterapi(ISTDP) Àr evidensbaserad och effektiv vid flera sjukdomstillstÄnd. Medan det finns fÄ bevisvarken för eller emot tillÀmpningen av ISTDP pÄ barn och ungdomar, har en artikel skriven avLinda Gilbert (2004) fÄtt författaren till föreliggande litteraturstudie att tro att det inte finns ettbÀttre val Àn att börja forska om tillÀmpningen av ISTDP tekniker pÄ barn och ungdomar ochför att visa hur dessa tekniker skiljer sig frÄn dem som anvÀnds med vuxna. Dennalitteraturstudie Àr ett teoretiskt förslag för att anvÀnda ISTDP med fokus pÄmentaliseringsteorin inom ramen för BUP. NÀr det gÀller KBT leder internationellaforskningsresultat till nödvÀndigheten att fÀsta blicken pÄ andra evidensbaserade metoderocksÄ nÀr det gÀller behandlingar för barn och ungdomar med psykiska och psykosocialaproblem. Davanloos ISTDP Àr en sÄdan evidensbaserad metod.
Kan barn ha uppsÄt? En studie av den ersÀttningsrÀttsliga problematiken dÄ barn begÄr brott
Den 1 september 2010 trÀdde en ny ansvarsgrund om vÄrdnadshavares principalansvar i kraft. Genom lagÀndringen har det införts en ny ansvarsgrund i SkL 3 kap. 5 § som stadgar att vÄrdnadshavare skall svara solidariskt för skador som barn orsakat till följd av ett brott, upp till en femtedels prisbasbelopp. Varken i lagen eller dess förarbeten uppstÀlls nÄgon nedre ÄldersgrÀns för detta ansvar. Konsekvensen av den valda systematiken blir att en skadelidande kan hÀvda att Àven mycket smÄ barn gjort sig skyldiga till ett uppsÄtligt eller straffrÀttsligt oaktsamt handlande.
Utveckling av separationsmetod för mikroplaster i avloppsvatten för att kvantifiera mikroplaster vid KÀppala reningsverk
Mikroplaster Àr smÄ plastpartiklar, mindre Àn 5 millimeter i lÀngd, som vanligtvis har sitt ursprung i kosmetika, hudvÄrdsprodukter, klÀder eller blÀstringsmaterial. Oavsiktligt hamnar mikroplasterna i avloppsvattnet som leder partiklarna till reningsverken. Under reningsprocessen avskiljs den största mÀngden mikroplastpartiklar men ÀndÄ slÀpps det ut en ansenlig mÀngd mikroplaster varje Är till recipienterna. Vilka skador mikroplastpartiklarna medför Àr idag oklart.Ett mÄl med studien har varit att kvantifiera mÀngden mikroplaster som kommer in till respektive slÀpps ut frÄn KÀppala reningsverk. För att kunna kvantifiera mÀngden mikroplaster har ett annat mÄl med studien varit att utveckla separationsmetoder för mikroplaster frÄn organiskt material och övriga partiklar och Àmnen i avloppsvattnet.
Stressfrakturer hos den elitidrottande hÀsten : potentiella benmarkörer för diagnos och prevention
Muskuloskeletala skador Àr ett stort problem hos hÀstar som trÀnas och tÀvlas i kapplöpning, och orsakar smÀrta med pÄföljande hÀlta för individen och ger Àven ekonomiska förluster inom industrin. Av dessa Àr stressfrakturer i tredje metakarpalbenet distalt pÄ frambenet vanligast och utgÄngen Àr ofta katastrofal med avslut pÄ karriÀren och i vissa fall slakt. För denna typ av skada finns alltid en preexisterande patologi i benvÀvnaden. TrÀningen Àr högintensiv och krÀver en fysisk adaptation av rörelseapparaten. Den kraftiga mekaniska belastningen kan kopplas till predilektionsplatser för frakturerna, dÀr mikroskador i benvÀvnad utvecklas till fullstÀndiga frakturer.
PartikelmÀngd i traktorers hydrauliksystem : en jÀmförande studie av tvÄ traktormÀrken med skilda respektive gemensamma oljor i hydraulik och transmission
Det finns studier som visar att skador i transmission och hydraulik Ă€r bland de vanligaste och dyraste skadorna pĂ„ traktorer. Ytterligare studier visar att det finns mycket partiklar i oljorna hos lantbrukets traktorer. Ăven om inte partikelmĂ€ngden som sĂ„dan Ă€r orsak till skadan kan den orsaka följdskador, ofta med stora kostnader som konsekvens.
Partiklarna kan komma frÄn bÄde inre och yttre kÀllor. Partiklar som uppstÄr i traktorn uppkommer pÄ grund av olika slitage pÄ materialen i traktorn. Partiklar som kommer utifrÄn och genom yttre faktorer kommer frÄn till exempel luftningen pÄ hydrauliksystem eller frÄn slarv vid pÄfyllning av olja.
UtvÀrdering av Hultdins prototyp för portabel bro (drivningsbro) :
Stronger demand has been put on forestry to show environmental considerations during harvesting. This is especially for crossings of brooks with sensitive elements and great care should be observed when they are to be crossed during harvesting by logging machines. For that reason Hultdins has constructed a portable bridge that can be used for those occasions. The bridge has been developed in accordance with wishes from SCA forest, since they have a great deal of brooks in their forests and in private forests from where they buy part of their wood supply.
The aim for this report is to investigate if this portable bridge can be of interest for the forestry market. The research has been made at SCA skog in Medelpad and Norrskog in Medelpad.
PartikelmÀngd i traktorers hydrauliksystem : en jÀmförande studie av tvÄ traktormÀrken med skilda respektive gemensamma oljor i hydraulik och transmission
Det finns studier som visar att skador i transmission och hydraulik Ă€r bland de vanligaste och dyraste skadorna pĂ„ traktorer. Ytterligare studier visar att det finns mycket partiklar i oljorna hos lantbrukets traktorer. Ăven om inte partikelmĂ€ngden som sĂ„dan Ă€r orsak till skadan kan den orsaka följdskador, ofta med stora kostnader som konsekvens.
Partiklarna kan komma frÄn bÄde inre och yttre kÀllor. Partiklar som uppstÄr i traktorn uppkommer pÄ grund av olika slitage pÄ materialen i traktorn.
RĂ€ttsliga konsekvenser vid kvalitetsbrister i registerkartan
Arbetet har skett i form av litteraturstudie och undersökningsarbete, samt dialoger och samtal med sakkunniga inom de berörda omrÄdena. Uppgiften var att undersöka vilka rÀttsliga konsekvenser kvalitetsbrister i registerkartan kan medföra. För att hitta och jÀmföra gjorda skadestÄndsansprÄk har samtliga skadestÄndsansprÄk inkomna till LantmÀteriets huvudkontor i GÀvle studerats. Kvalitetsbristerna som uppkommit pÄ olika sÀtt Àr av skiftande karaktÀr och omfattning. Dessa brister i kvaliteten Àr LantmÀteriet vÀl medvetna om och det sker ett löpande arbete med att rÀtta till dessa fel och brister.
Ăverlevnad, tillvĂ€xt och skador i planteringar av sitkagran (Picea sitchensis) efter stormen Gudrun
Sitka spruce (Picea sitchensis (Bong.) Carr) is just like Norway spruce (Picea abies) a species in thegenus picea. The natural range of Sitka spruce is a narrow strip along the west coast of North America. Itis the most coastal of all picea species, and very dependent on the mild and humid climate along thepacific coast.Sitka spruce has been grown a long time in the countries around the North Sea, particularly in GreatBritain where it currently is the most important species in British forestry. Sitka spruce has not beenplanted in Swedish forests to any large extent before the storm Gudrun in 2005. Several studies indicatethat the production of wood biomass is higher for Sitka spruce compared to Norway spruce.
SvÄrigheter för extremt tidigt födda barn med att planera, organisera och genomföra individuellt skolarbete
Denna kvalitativa studie handlar om svÄrigheter för extremt tidigt födda barn att planera, organisera och genomföra individuellt skolarbete. Ambitionen med denna c-uppsats har varit att försöka ta reda pÄ om mycket tidigt födda barn p g a sin extrema prematur kan fÄ skador pÄ hjÀrnan som pÄverkar barnets exekutiva förmÄgor. Ambitionen har ocksÄ varit att försöka analysera hur skolan kan bemöta detta pÄ ett för barnet utvecklande sÀtt i integrering med övriga barn.Vi har stÀllt vÄra frÄgor mot litteraturen inom forskningsomrÄdet om extremt tidigt födda barn samt kompletterat med en kvalitativ intervju med en inom Àmnet berörd lÀkare. Vi har följt vetenskapsrÄdets forskningsetiska principer nÀr vi gjort intervjun. UtifrÄn materialet har vi undersökt om vi kan komma fram till resultat som ger svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.
Vad Àr det viktigaste i pojkars utveckling inom fotboll? : Ur ett miljöperspektiv
SyfteSyftet med uppsatsen Àr att försöka fÄ reda pÄ ny kunskap om vad som kan vara den optimala miljön för en fotbollsspelare pÄ pojksidan. Tanken med studien Àr ocksÄ att jÀmföra hur kulturen i Stockholm och Halmstad ser ut gÀllande prestige, högsta serie, selektering, specialisering, förÀldrar, vÀrdering av att vinna i ung Älder, trÀnarens roll, faciliteter och vad har föreningarna för möjlighet gÀllande trÀningstimmar (bilaga 4). Dessa faktorer kan vara avgörande i varje individs utveckling.FrÄgestÀllningarVad Àr en optimal miljö för en pojkfotbollsspelare att utvecklas i?Vad Àr skillnaderna och likheterna mellan miljön i Stockholm och Halmstad?MetodDetta Àr en kvalitativ studie bestÄende av intervjuer med en semistrukturell intervjuguide. Tre spelare frÄn Stockholm och tre spelare frÄn Halmstad har intervjuats och de svar som framkommit har analyserats och diskuterats med hjÀlp av tidigare forskning inom Àmnena: faciliteter, familj, trÀnare, filosofi & kultur, skador, status i skola och nyckeln till framgÄng.ResultatResultaten visade pÄ att alla individer Àr olika, och att det som hjÀlper en person att slÄ igenom och ta sig till landslaget kanske inte fungerar för en annan.
Transport av hÀstar pÄ passagerarfÀrjor : regelverkets efterlevnad och möjliga problem
Detta arbete kom till pÄ inrÄdan frÄn Jordbruksverket som tagit emot telefonsamtal frÄn hÀstÀgare som haft problem med att fÄ titta till sina hÀstar i samband med fÀrjetransporter. Regelverket kring transport av djur Àr omfattande och detaljerat och man mÄste ta hÀnsyn till bÄde den nationella djurskyddslagstiftningen och EU:s regelverk, RÄdets förordning (EG 1/2005). Jordbruksverket var frÀmst intresserade av efterlevnaden vad gÀller de regler som hanterar tillsyn av hÀstarna samt ventilation och placering/fixering av transporten pÄ fÀrjan. Enligt transportföreskrifterna (DFS 2006:9) ska transporten placeras nÀra ett friskluftsintag och hÀstarnas tillstÄnd ska kontrolleras varannan timme under fÀrjeöverfarten. Det Àr lÀnsstyrelsens djurskyddskontrollanter som har i uppdrag att kontrollera lagens efterlevnad, bÄde pÄ land och till sjöss.Transport av djur ökar risken för lidanden sÄsom hunger, törst, obehag, smÀrta, frustration rÀdsla och oro.