Bakgrund: Lipidsänkande läkemedel, huvudsakligen statiner köptes under 2011 ut av 815 000 personer på landets apotek. Höga blodfetter är en viktig riskfaktor, bland flera, för utveckling av hjärt- och kärlsjukdom (ex hjärtinfarkt, kärlkramp, claudicatio intermittens och stroke). Hjärt- och kärlsjukdom orsakar drygt 40 % av alla dödsfall i Sverige. Livsstilsförändringar tillsammans med blodfettssänkande läkemedel, statiner, är en effektiv behandling. Statiner kan ges antingen i förebyggande syfte (primärprevention) eller som terapi vid sekundärprevention efter en första hjärt-kärlsjukdomshändelse.Syfte: att med hjälp av publicerade kliniska prövningar och metaanalyser undersöka vilka primär- och sekundärpreventiv effekter statiner har på morbiditet/mortalitet vid hjärt- och kärlsjukdomar.Resultat: utvärdering av utvalda artiklar, som redovisas i denna studie, visade att statiner minskar TC, LDL och TG och ökar HDL.

Introduktion: Den kliniska erfarenheten bland vårdpersonal är att benmärgsprovtagning för många patienter kan vara en smärtsam procedur. Idag saknas tillräcklig kunskap om hur patienter som genomgår benmärgsprov upplever smärta och hur deras smärtupplevelse ser ut. Vi känner inte heller till om det finns bakomliggande faktorer av betydelse som ökar patientens risk att erfara smärta vid benmärgsprovtagning. Syftet med denna prospektiva studie var att kartlägga förekomst och intensitet av smärta hos vuxna individer som genomgår benmärgsprovtagning, samt faktorer som är relaterade till smärtupplevelsen vid benmärgsprovtagning. Metod: Tvåhundratrettiosex vuxna individer (m/k=126/110, median-ålder 62 år, intervall 20-89 år) planerade för benmärgsprov inkluderades i studien.

Adoptioner i Sverige har minskat under de senaste åren. Barnen som adopteras är äldre än tidigare och har ofta medicinska problem. Forskning har visat att adoptivföräldrarna är osäkra i sin nya roll. Tankar och känslor väcks hos både föräldrar och barn i samband med adoptionen. Många adopterade barn kommer från svåra förhållanden med flera tidigare vårdare och får svårt att knyta an till sina nya föräldrar.

I denna studie utvärderades tre olika mätmetoder för att bedöma en eventuell ledsvullnad i armbågsleden hos 18 hundar. Metoderna som utvärderas var palpation, mätning med skänkelmått samt mätning med måttband. Syftet med studien var att bestämma inter- och intrareliabiliteten för ovan nämnda metoder. Anledningen till att detta är av intresse är att den metod som framför allt används idag för att bedöma ledsvullnad är palpation, vilken har visat sig vara en inte helt tillförlitlig metod. Inom veterinärmedicinsk rehabilitering behövs idag mer objektiva sätt att mäta ledsvullnad för att på ett bättre sätt kunna utvärdera olika behandlingsmetoder så väl som det kliniska rehabiliteringsarbetet.

Bakgrund: Många äldre patienter från särskilda boenden som skickas till sjukhus borde kunna få vård vid en annan vårdnivå. Patienter med kognitiv svikt har svårt att medverka i beslut om vård och behandling och det finns risk att dessa patienter utvecklar konfusion, drabbas av komplikationer och ökat lidande i främmande sjukhusmiljöer. Med stöd av forskning och erfarenhet från klinisk verksamhet kan det ifrågasättas om vård på sjukhus alltid medför förbättrat hälsostatus och ökad livskvalitet för äldre, sjuka och sköra patienter med kognitiv svikt. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga de mest sjuka och sköra äldre patienterna, med kognitiv svikt och nedsatt beslutsförmåga, som skickas till akutmottagningen, med avseende på inskickningsorsaker, symtom och åtgärder. Metod: Kartläggningen utfördes genom granskning av vårdbegäran som sändes till akutmottagningen och granskning av sjukhusjournaler.

I Sverige drabbas närmare 8000 kvinnor av bröstcancer varje år. Bröstcancer är vanligast hos kvinnor över 40 år och utgör 30 % av alla cancersjukdomar hos kvinnor. Cirka 25 % av alla bröstcancerformer är HER2 (human epidermal growth factor receptor) -positiva. HER2-positiv bröstcancer resulterar i en aggressiv fenotyp och en väldigt dålig prognos.  Varje år får cirka 1300 ? 1400 bröstcancerpatienter en spridning av sin sjukdom.

Forskning visar att malnutrition förekommer på sjukhus och att patienter med låg nutritionsstatus ofta inte uppmärksammas och/eller erbjuds adekvat behandling. Olika yrkeskategorier deltar i nutritionsarbetet, men sjuksköterskan kan med sitt holistiska perspektiv anses ha den bästa positionen för att försäkra patienten en god nutrition. Att ge en ur nutritionssynpunkt god vård kan sägas vara en av de mest grundläggande delarna i god omvårdnad. I Orems generella omvårdnadsteori om egenvårdsbrist formuleras när omvårdnad behövs, liksom hur omvårdnadens form och innehåll ser ut. Syftet med arbetet var att studera sjuksköterskors arbete med nutrition i samband med omvårdnad av patienter som vårdas på sjukhus. En systematisk artikelgranskning av 11 vetenskapliga artiklar genomfördes.

BakgrundPsykisk ohälsa är vanligt förekommande och kan uppvisas genom symtom som exempelvis ångest, oro, sömnproblem, stress och självmordstankar. Psykisk ohälsa kan tillsammans med ärftliga faktorer och livshändelser leda till att psykisk sjukdom utvecklas. Det finns fortfarande mycket fördomar och negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom i samhället vilket bidrar till att många inte vågar tala om sin sjukdom. En förklaring till varför det finns negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom är att människor ofta har en dålig kunskap om fenomenet och därför blir rädda för det som är främmande. Sjuksköterskestudenter delar ofta denna allmänna uppfattning gentemot personer med psykisk sjukdom.SyfteSyftet var att beskriva attityder till psykisk sjukdom samt psykiatrisk vård före, under och efter den kliniska utbildningen inom psykiatrin hos sjuksköterskestudenter i Sverige.MetodFör att kunna besvara syftet valdes metoden kvalitativ forskningsintervju med deskriptiv design.

Avhorning är ett ingrepp som utförs rutinmässigt på kalvar och i mindre omfattning på killingar. Den vanligaste avhorningsmetoden i Sverige är brännjärnsavhorning. Ingreppet är smärtsamt för djuren, något som visats genom ökade smärtbeteenden samt förhöjda plasmakoncentrationer av kortisol. En metod för att minska smärtan är att ge lokalbedövning i samband med ingreppet. När lokalanestesin slutar verka ökar plasmakoncentrationen av kortisol och det har även påvisats att mängden smärtrelaterade beteenden ökar.

Introduktion: Kommunikation betyder att göra något tillsammans, ha förbindelse med ellergöra någon annan delaktig i något. Kommunikation kan ha som mål att reducera ovisshet,utveckla relationer samt att ge patient och närstående en rörelseinriktning. En del avkommunikationen sker på icke-verbal väg. Socialstyrelsen säger i sin kompetensbeskrivning atten del av sjuksköterskans ansvarsområde är bemötande, information och undervisning, en avdelkompetenserna är att ha förmåga till att kommunicera med patient, närstående, personal ochandra på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt.Syfte: Att belysa kommunikationen mellan sjuksköterska och patient/närstående i onkologiskvård samt att se hur man kan förbättra kommunikationen hos sjuksköterskorMetod: Litteraturgenomgång. Artiklarna är sökta via CINAHL och PUBMEDResultat: Patienter och sjuksköterskor upplevde sjuksköterskans arbetsbelastning som ensvårighet för bra kommunikation.

Staphylococcus aureus är den främsta orsaken till klinisk och subklinisk mastit i svenskamjölkkobesättningar och medför därmed ekonomiska förluster för en stor andel av Sverigesmjölkproducenter. S. aureus har förmåga att uttrycka egenskaper som medför etablering ijuvret och möjlighet att undvika värdens immunförsvar. S. aureus har visat sig vara svår atteliminera från en besättning och denna typ av mastit är i en del fall svår att behandla medantibiotika varför ett verksamt vaccin efterfrågas.

Spiralanvändning tycks öka i yngre åldersgrupper och hormonspiral föreslås allt oftare till kvinnor sominte har varit gravida (nollgravida). Den kliniska erfarenheten av spiralinsättning i denna grupp ärbegränsad och det saknas vetenskapligt underlag avseende behov av och vilken typ av premedicineringsom är adekvat. Syftet med denna studie var att utvärdera smärtupplevelsen vid spiralinsättning hosnollgravida i förhållande till given premedicinering samt att utvärdera vilken premedicinering som gavbäst effekt vid spiralinsättning hos nollgravida kvinnor. Metoden var en kvantitativ och deskriptivobservations- och tvärsnittstudie. Denna utfördes som ett led i vårdutveckling inom primärvården i SödraBohuslän.

Mobil Intensivvårds Grupp (MIG) är ett relativt nytt koncept i vården som startade upp i slutet av 2000-talet i Australien och England. Konceptet bygger på att tidigt identifiera den svårt sjuka patienten genom enkla mätmetoder för att snabbt kunna behandla och på så sätt undvika komplikationer. I Sverige var Lunds Universitetssjukhus först ut 2003 med att införa MIG. På Södra Älvsborgs Sjukhus startade MIG som ett pilotprojekt mot en avdelning 2005 och har därefter successivt utökats till att innefatta hela sjukhuset 2009. Införandet av konceptet är kopplat till ett utbildningsprogram.

Kattens vanligaste endokrina sjukdom är hypertyreoidism. Hypotyreoidism i sin primära form är å andra sidan mycket ovanligt och hos katt förekommer hypotyreoidism främst som en iatrogen sjukdom till följd av överbehandling av hypertyreoidism. Tyreoideastimulerande hormon (TSH) är ett hormon som har stor roll i regleringen av tyreoideas aktivitet och styrs via negativ feedback.Ett syfte med denna studie var att fastställa preliminära referensvärden för TSH hos katt med kemiluminisent immunometrisk analys (canine TSH, Immulite 2000). Blodprov togs på 52 kliniskt friska katter i åldrarna 1-13 år för analys av TSH och tT4. Det preliminära referensintervallet för TSH på katt fastställdes till < 30 mU/L, vilket motsvarar < 0,28 ng/mL.

Det finns många läkemedel som höjer blodtrycket eller interagerar med antihypertensiva läkemedel vilket motverkar en blodtryckssänkning. Den vanligaste interaktionen är en försämring av de antihypertensiva läkemedlens effekt på grund av intag av non steroidal anti-inflammatory drugs, NSAIDs (7). Syftet med denna litteraturstudie är att försöka besvara:Hur påverkas olika grupper av antihypertensiva läkemedel? Hur påverkar traditionella NSAID preparat respektive COX-2 hämmare effekten av antihypertensiva läkemedel? Hur allvarliga är interaktionerna? Vilken dos behövs för att en interaktion mellan NSAIDs och antihypertensiva läkemedel ska uppstå? Vilka typer av patienter utgör riskgrupper?Nio randomiserade kontrollerade kliniska studier inkluderades i detta examensarbete. Studierna undersökte sju olika NSAIDs; diklofenak, ibuprofen, indometacin, piroxikam, sulindac, celecoxib och rofecoxib, och representerade flertalet olika typer av antihypertensiva läkemedelsbehandlingar.