Kommunikation är en viktig faktor för att främja en trygg relation. Palliativ omvårdnad ställer höga krav på sjuksköterskors kommunikativa färdigheter. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikationens betydelse för att främja en trygg relation till patienter i palliativ hemsjukvård. Data samlades in genom två fokusgruppsintervjuer med totalt nio distriktsskötskor och sjuksköterskor i norra Sverige. Analys av fokusgruppsintervjuer genomfördes med en tematisk innehållsanalys.

Bakgrund: Intensivvårdspatienter utsätts för en påfrestande situation, vilket kan bidra till utvecklandet av iva-delirium. Iva-delirium är en form av hjärndysfunktion som leder till ökad sjuklighet, ökad mortalitet och ökade vårdkostnader i form av förlängd vårdtid. Studier visar att trots att iva-delirium är vanligt förekommande inom intensivvården så missas tillståndet ofta. Bedömningsinstrument för att identifiera iva-delirium finns men används vanligen i liten utsträckning inom svensk intensivvård. Detta kan leda till att intensivvårdssjuksköterskor, utifrån personlig erfarenhet, utvecklar olika strategier för att vårda patienter med iva-delirium.

Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att undersöka vilka bakomliggande faktorer det finns för attityder till arbetslösa och hur dessa har förändrats under perioden 1986-2002. Utgångspunkten är att undersöka vilken inverkan politiska sympatier, erfarenhet/kontakt med arbetslöshet och reell arbetslöshet har på attityderna till arbetslösa. Den huvudsakliga frågeställningen är vilka samband man kan se mellan dessa tre variabler och attityder till arbetslöshet. Metod och material: Studien bygger på statistiska analyser av studierna Åsikter om den offentliga sektorn 1986 samt Åsikter om den offentliga sektorn och skatterna 1992, 1997 och 2002. Logistisk regression har varit den statistiska metoden som använts för analysen. Huvudresultat: Resultaten visar att erfarenhet och kontakt med arbetslöshet till viss del har samband med attityder till arbetslösa. Den viktigaste faktorn bakom attityderna är dock politiska sympatier.

BAKGRUND: Mer än var tionde kvinna drabbas av bröstcancer under sin livstid, vilken är den vanligaste cancertyp som drabbar flest kvinnor. Trots den höga incidensen har antalet friskförklarade ökat de senaste åren. Kvinnor med bröstcancer får en förändrad självbild efter diagnos och behandling, vilket generellt skapar specifika omvårdnadsbehov. Det är viktigt att hantera dessa konsekvenser av bröstcancer, då de är starkt sammankopplade med livskvaliteten. Detta medför ett ökat behov av holistisk omvårdnad med fokus på livskvalitet. SYFTE: Att belysa sjuksköterskans stödjande roll i omvårdnaden av patienter med bröstcancer.METOD: Undersökningen genomfördes som en litteraturöversikt och utgår från artiklar baserade på kvalitativa studier.RESULTAT: Bröstcancerpatienter i olika stadier, från diagnos till efter avslutad behandling, uttrycker att sjuksköterskan varit en viktig resurs genom hela vårdprocessen.

Felint leukemivirus (FeLV) är ett gammaretrovirus som drabbar katter över hela världen. Viruset ger en kronisk infektion som kan anta fyra olika former i den infekterade katten. De fyra formerna är abortiv infektion, regressiv infektion, progressiv infektion och fokal infektion. Karakteristiskt för FeLV-infektionen är att katten oftast genomgår en lång asymtomatisk fas utan kliniska symptom. De vanligaste symptom som sedan uppkommer är anemi, kroniskt inflammatoriskt tillstånd, lymfom, leukemi samt nedsatt immunförsvar som i sin tur predisponerar för opportunistiska infektioner.

Denna litteraturstudie undersöker möjliga orsaker till att hästar drabbas av magsår. Magsår är ett vanligt förekommande problem hos hästar, med hög prevalens i många studier, framför allt är varmblodstravare och fullblodsgaloppörer drabbade. Ulcerationer bildas främst i den kutana slemhinnan i magsäcken. Magsår uppstår på grund av höga syranivåer och nedsatt skyddsförmåga i mucosa vilket skapar en obalans med sänkt pH och vävnadsskada som följd. Ofta är tillståndet subkliniskt, men kliniska symptom som till exempel kolik, viktnedgång, dålig aptit och diarré kan förekomma.

SAMMANFATTNING:Flera internationella undersökningar om samband mellan vissa traumatiska barndomsupplevelser och psykosocial hälsa/ohälsa som vuxen, har tidigare genomförts. De flesta studier har dock utförts inom kliniska populationer med begränsat antal studerade faktorer. Då det endast finns ett fåtal svenska studier inom detta ämnesområde, har syftet med denna studie varit att undersöka om det finns samband mellan å ena sidan barndomsupplevelser av känslomässiga, fysiska och sexuella övergrepp, känslomässig och fysisk försummelse samt idealisering av familj och psykosociala hälso/ohälsoindikatorer i vuxen ålder å andra sidan. De senare är tillgången till nätverk respektive anknytning, olika indikationer på alkoholproblem såsom konsumtionsnivå, tecken på beroende och skadligt drickande, psykisk ohälsa i form av ångest respektive depression samt social misstro. Då upplevelser från barndomen är retrospektiva konstruktioner, togs som ett undersyfte upp om det finns systematiska validitetsproblem såsom minimering och benägenhet att svara på ett socialt önskvärt sätt.

Transplantation är idag etablerad behandling vid leversvikt och njursvikt med mycket goda resultat gällande överlevnad. För patienten är det dock en stor omställning att lida av en livshotande sjukdom och i nästa stund ha fått någon annan människas organ som gör det möjligt att leva. Den nya livssituationen ställer stora krav på patientens anpassningsförmåga då behandlingen med immundämpande mediciner orsakar en mängd konsekvenser i det dagliga livet och hälsotillståndet. För att kunna hjälpa patienten i deras återhämtningsprocess måste vi som sjuksköterskor ta del av människans livsvärld där patienters upplevelser och erfarenheter har en central roll. Syftet med denna uppsats är att beskriva människors upplevelser av att leva med en ny njure eller lever under de första åren efter transplantationen. Metoden är en litteraturstudie som utgår ifrån evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning eftersom patienters upplevelser av sin situation skall beskrivas.

Kvinnor upplever mer halsont än män efter endotracheal intubation. Smärtan skattas postoperativt enligt visuell analog skala (VAS), det är riktat gällande smärtan till följd av det operativa ingreppet. Smärtskattning gällande halsont efter endotracheal intubation existerar inte. Tidigare studier har visat att en smalare diameter på endotrachealtuben (ETT) har minskat skattning av halsont postoperativt. En smalare ETT har visat sig kunna innebära att gasflödet genom tuben hindras samt att den lättare kan täppas igen av sekret.

Introduktion:I början av 2000-talet blev telefonrådgivning en starkt växande metod för patientkontakt dit människor kunde ringa för råd och stöd. Flera studier belyser olika faktorer i den kliniska arbetsmiljön eller omgivningen, som kan påverka sjuksköterskors beslut om vård, samt resultat av den vård som ges. I de flesta av de beskrivna arbetsmiljöerna möter sjuksköterskan den vårdsökande ansikte mot ansikte. Få studier belyser telefonsjuksköterskors arbetsmiljö i telefonrådgivningen på vårdcentral, samt hur arbetsmiljön påverkar sjuksköterskors kommunikation med den vårdsökande och besluten som tas. Syfte:Syftet med arbetet är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetsmiljön i telefonrådgivningen på vårdcentral.

Syftet med studien var att undersöka aktivitetsförmåga, symtom, smärta och tillfredställelse samt sambandet mellan aktivitetsförmågan, gipstid och antalet behandlingstillfällen hos arbetsterapeut efter tumbasartroplastik 1 till 2 år efter operation och efterföljande rehabilitering. Till samtliga patienter (n = 80) som opererades från jan 2008 till mars 2009 skickades självskattningsinstrumentet, hälsoenkäten Quick DASH samt ett frågeformulär gällande om man var tillfredställd/ nöjd med operationen. Hälsoenkäten belyser dimensioner av hälsorelaterad livskvalité och kan vara till god hjälp i det kliniska arbetet. Svarsfrekvensen i studien var 91 % och 86 % av patienterna svarade att man var nöjd med operationen. Quick DASH score räknades ut (n = 67) till medianvärde på 11,4 poäng .

Globalt sett har intaget av energität mat och dryck ökat samtidigt som en stor del av befolkningen rör sig allt mindre. Ohälsosam livsstil är det som i högst grad bidrar till sjukdom i Sverige. Det ställs allt högre krav på att distriktssköterskor skall hålla hälsofrämjande samtal kring kost och fysisk aktivitet. Därtill bör även nämnas att dietisters närvaro på vårdcentralerna har minskat. Syftet är att belysa distriktssköterskors erfarenheter av förutsättningarna för att genomföra hälsofrämjande samtal kring kost och fysisk aktivitet.

Abstrakt Kat är en växt som växer i Östra Afrika och Jemen och används som njutningsmedel. För att uppnå dess optimala effekt tuggar användaren dess blad och stjälkar för att sedan svälja dem. En kattuggarsession kan i genomsnitt pågå i flera timmar. Kat orsakar bl.a. sömnlöshet, euforisk känsla, vanföreställningar och hyperaktivitet.

Bakgrund: Historiskt sett är begreppet cancer mycket laddat. Det har förknippats med mycket skuld,lidande utanförskap och död. En ökad förståelse för patienters olika strategier vid livshotandecancersjukdom kan hjälpa sjuksköterskan att stötta och styrka patienten. Sjuksköterskan kantillsammans med övrig sjukvårdspersonal hitta åtgärder som kompletterar patientens strategier för attfå styrka i sin hantering av livssituationen. Relevanta begrepp som beskrivits är palliativ vård, stress ochstressorer, distress och psykologisk distress samt Coping/copingstrategier.

Respiratory disease with airway inflammation as main characteristic is common in the horse. It is a syndrome that is not yet fully understood. The etiology, pathogenesis and classification into different disease states are subjects for discussion and under continuous revision. Despite a number of modern techniques, the diagnostic procedure is challenging. There is no test considered to be gold standard when diagnosing these diseases.