SAMMANFATTNING:Flera internationella undersökningar om samband mellan vissa traumatiska barndomsupplevelser och psykosocial hälsa/ohälsa som vuxen, har tidigare genomförts. De flesta studier har dock utförts inom kliniska populationer med begränsat antal studerade faktorer. Då det endast finns ett fåtal svenska studier inom detta ämnesområde, har syftet med denna studie varit att undersöka om det finns samband mellan å ena sidan barndomsupplevelser av känslomässiga, fysiska och sexuella övergrepp, känslomässig och fysisk försummelse samt idealisering av familj och psykosociala hälso/ohälsoindikatorer i vuxen ålder å andra sidan. De senare är tillgången till nätverk respektive anknytning, olika indikationer på alkoholproblem såsom konsumtionsnivå, tecken på beroende och skadligt drickande, psykisk ohälsa i form av ångest respektive depression samt social misstro. Då upplevelser från barndomen är retrospektiva konstruktioner, togs som ett undersyfte upp om det finns systematiska validitetsproblem såsom minimering och benägenhet att svara på ett socialt önskvärt sätt.

Transplantation är idag etablerad behandling vid leversvikt och njursvikt med mycket goda resultat gällande överlevnad. För patienten är det dock en stor omställning att lida av en livshotande sjukdom och i nästa stund ha fått någon annan människas organ som gör det möjligt att leva. Den nya livssituationen ställer stora krav på patientens anpassningsförmåga då behandlingen med immundämpande mediciner orsakar en mängd konsekvenser i det dagliga livet och hälsotillståndet. För att kunna hjälpa patienten i deras återhämtningsprocess måste vi som sjuksköterskor ta del av människans livsvärld där patienters upplevelser och erfarenheter har en central roll. Syftet med denna uppsats är att beskriva människors upplevelser av att leva med en ny njure eller lever under de första åren efter transplantationen. Metoden är en litteraturstudie som utgår ifrån evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning eftersom patienters upplevelser av sin situation skall beskrivas.

Kvinnor upplever mer halsont än män efter endotracheal intubation. Smärtan skattas postoperativt enligt visuell analog skala (VAS), det är riktat gällande smärtan till följd av det operativa ingreppet. Smärtskattning gällande halsont efter endotracheal intubation existerar inte. Tidigare studier har visat att en smalare diameter på endotrachealtuben (ETT) har minskat skattning av halsont postoperativt. En smalare ETT har visat sig kunna innebära att gasflödet genom tuben hindras samt att den lättare kan täppas igen av sekret.

Introduktion:I början av 2000-talet blev telefonrådgivning en starkt växande metod för patientkontakt dit människor kunde ringa för råd och stöd. Flera studier belyser olika faktorer i den kliniska arbetsmiljön eller omgivningen, som kan påverka sjuksköterskors beslut om vård, samt resultat av den vård som ges. I de flesta av de beskrivna arbetsmiljöerna möter sjuksköterskan den vårdsökande ansikte mot ansikte. Få studier belyser telefonsjuksköterskors arbetsmiljö i telefonrådgivningen på vårdcentral, samt hur arbetsmiljön påverkar sjuksköterskors kommunikation med den vårdsökande och besluten som tas. Syfte:Syftet med arbetet är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetsmiljön i telefonrådgivningen på vårdcentral.

Syftet med studien var att undersöka aktivitetsförmåga, symtom, smärta och tillfredställelse samt sambandet mellan aktivitetsförmågan, gipstid och antalet behandlingstillfällen hos arbetsterapeut efter tumbasartroplastik 1 till 2 år efter operation och efterföljande rehabilitering. Till samtliga patienter (n = 80) som opererades från jan 2008 till mars 2009 skickades självskattningsinstrumentet, hälsoenkäten Quick DASH samt ett frågeformulär gällande om man var tillfredställd/ nöjd med operationen. Hälsoenkäten belyser dimensioner av hälsorelaterad livskvalité och kan vara till god hjälp i det kliniska arbetet. Svarsfrekvensen i studien var 91 % och 86 % av patienterna svarade att man var nöjd med operationen. Quick DASH score räknades ut (n = 67) till medianvärde på 11,4 poäng .

Globalt sett har intaget av energität mat och dryck ökat samtidigt som en stor del av befolkningen rör sig allt mindre. Ohälsosam livsstil är det som i högst grad bidrar till sjukdom i Sverige. Det ställs allt högre krav på att distriktssköterskor skall hålla hälsofrämjande samtal kring kost och fysisk aktivitet. Därtill bör även nämnas att dietisters närvaro på vårdcentralerna har minskat. Syftet är att belysa distriktssköterskors erfarenheter av förutsättningarna för att genomföra hälsofrämjande samtal kring kost och fysisk aktivitet.

Abstrakt Kat är en växt som växer i Östra Afrika och Jemen och används som njutningsmedel. För att uppnå dess optimala effekt tuggar användaren dess blad och stjälkar för att sedan svälja dem. En kattuggarsession kan i genomsnitt pågå i flera timmar. Kat orsakar bl.a. sömnlöshet, euforisk känsla, vanföreställningar och hyperaktivitet.

Bakgrund: Historiskt sett är begreppet cancer mycket laddat. Det har förknippats med mycket skuld,lidande utanförskap och död. En ökad förståelse för patienters olika strategier vid livshotandecancersjukdom kan hjälpa sjuksköterskan att stötta och styrka patienten. Sjuksköterskan kantillsammans med övrig sjukvårdspersonal hitta åtgärder som kompletterar patientens strategier för attfå styrka i sin hantering av livssituationen. Relevanta begrepp som beskrivits är palliativ vård, stress ochstressorer, distress och psykologisk distress samt Coping/copingstrategier.

Respiratory disease with airway inflammation as main characteristic is common in the horse. It is a syndrome that is not yet fully understood. The etiology, pathogenesis and classification into different disease states are subjects for discussion and under continuous revision. Despite a number of modern techniques, the diagnostic procedure is challenging. There is no test considered to be gold standard when diagnosing these diseases.

Postoperativ smärta och illamående är de två största orsakerna till postoperativa komplikationer och fördröjd utskrivning efter operation i dagkirurgi. Patienter som drabbats av postoperativt illamående och kräkning (PONV) skattar detta som värre än postoperativ smärta och skulle betala mycket pengar för att slippa uppleva det igen. Denna studie har undersökt interaktionen mellan paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister och dess kliniska betydelse för patientens smärtuppfattning och PONV under den första postoperativa tiden, 2-10 timmar. Risken är att patienten får både PONV och smärta som direkt orsak av interaktionen. Studiens syfte var att undersöka om det förelåg skillnad i smärtuppfattning, smärtbehandling och förekomst av PONV hos dagkirurgiska patienter som fått standardiserad kombinationsbehandling med paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister jämfört med riktad kombinationsbehandling med naproxen och serotonin 5-HT-3 antagonister där hänsyn tagits till interaktionen mellan paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister den första postoperativa tiden.

Problemformulering: Inom ramen för redovisningsrekommendationerna IAS 38 och RR15 finns ett visst mått av tolkningsutrymme för att avgöra om företagens utgifter för FoU ska ses som en tillgång eller snarare som en förbrukad resurs. Om företagens tolkning och därmed tillämpning av rekommendationerna skiljer sig åt kan jämförbarheten mellan företagens finansiella rapporter försvåras.Frågeställningar: Tolkningsutrymmet i rekommendationerna leder till följande frågeställningar: Vilka faktorer påverkar hur företag inom läkemedelsbranschen väljer att redovisa utvecklingsutgifter? Var går gränsdragningen mellan aktiverade och kostnadsförda utvecklingsutgifter? Finns några samband dels mellan de företag som aktiverar utvecklingsutgifter, dels mellan de företag som inte aktiverar? Vilka är då dessa samband?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag inom läkemedelsbranschen väljer att redovisa utgifter för forskning och utveckling samt hur detta påverkar jämförbarheten mellan företagens årsredovisningar.Metod: För att besvara syftet har främst primärdata samlats in genom intervjuer med redovisningsansvariga på företag inom läkemedelsbranschen. Utöver detta har sekundärdata granskats då företagens årsredovisningar analyserats utifrån utvalda variabler. Sekundärdata har även utgjorts av relevant litteratur och rapporter.Slutsatser: Osäkerheten i utfallet av forskningsprojekten är den främsta faktorn som påverkar hur företag som producerar läkemedel väljer att redovisa utvecklingsutgifter.

Bakgrund: Femton procent av alla möten inom vården upplevs som besvärliga av vårdpersonal. Besvärliga möten inom vården har stora följdverkningar, inte bara för patienten utan även för vårdpersonalen. De ?besvärliga? patienterna riskerar att få sämre vård och bemötas med mindre respekt än övriga patienter. Besvärliga patienter är inte någon väl definierad patientgrupp utan karaktäriseras av en mängd olika egenskaper och symptom.

Studiens målsättning var att utvärdera kvalitén hos hingstsperma selekterad med hjälp av Single Layer Centrifugation (SLC), med huvudsyftet att studera den mitokondriella membranpotentialen (??m) och förekomsten av reaktiva syreföreningar (ROS) hos hingstspermier före och efter SLC. Ett insemineringsförsök med SLC selekterad och rutinspädd sperma genomfördes även på ett litet antal ston, men inga slutsatser kunde dras av resultaten. Humanstudier har visat att spermier med låg ??m mer frekvent har återfunnits hos män med fertilitetsproblem. Mätning av ??m har gjorts genom att tillsätta den lipofila JC-1, vilket i både studier på både humana- och ekvina spermier har visat sig vara en känslig metod för att särskilja spermier med låg respektive hög ??m.

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

Hjärtverksamheten styrs av de elektriska signaler som startar i sinusknutan i hjärtats högra förmak. Vid förmaksflimmer uppstår elektriska signaler på flera olika ställen i förmaken. Följden av det tillståndet blir att signalerna från förmaken till kamrarna blir oklara samt att sammandragning av kamrarna blir snabba och oregelbundna. Hjärtats pumpförmåga försämras. Utöver besvären av hjärtarytmin medför förmaksflimmer ökad dödlighet, ökad risk för blodproppsbildning i hjärtats förmak vilket kan orsaka stroke.