Kliniska beslut i omvårdnad är många och svåra. Många sjuksköterskor känner osäkerhet i sin förmåga att fatta kliniska beslut. De senaste decennierna har vård och omsorgen utvecklats dramatiskt. Samtidigt som denna utveckling skett så har även kraven på vårdpersonal förändrats, större strävan efter kvalitet, ekonomiska besparingar och en strävan efter minskade vårdtider. Detta gör att dagens vårdpersonal måste ha en större förmåga till kritiskt tänkande.

Minoriteter i samhället riskerar att bli exkluderade och diskriminerade på olika sätt. Transsexuella är en grupp som är utsatta för dessa risker inte bara i samhället utan också i vården. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar mötet mellan sjukvårdspersonal och transsexuella i vården. Transsexuella hade svårigheter att finna vårdpersonal som var respektfulla angående deras könsidentitet, detta gav till följd en barriär till vården och gjorde den svåråtkomlig. Vidare upplevde patientgruppen ointresse från personal och det resulterade i en brist gällande deras vårdbehov.

Bakgrund: Vid forskningsgenomgång framkom det i internationell forskning att det finns kunskap om sjuksköterskans arbetsbelastning, om stressfaktorer på arbetsplatsen och dess negativa påverkan på sjuksköterskans hälsa. Sjuksköterskan upplever en stark arbetsrelaterad stress, där tidspress och hög arbetsbelastning är återkommande fenomen på akutvårdsavdelningar. En kunskapsbrist råder kring sjuksköterskans upplevda hälsa, specifikt i relation till hennes upplevda möjlighet att ge god omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskans upplevda hälsa i relation till hennes upplevda möjlighet att ge god omvårdnad i en akutvårdskontext. Metod: Enkätundersökning av empirisk deskriptiv design med kvantitativ ansats.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt problem hos intensivvårdspatienter till följd av kirurgi, trauma, invasiva procedurer och omvårdnadsåtgärder. Sjuksköterskan har ett viktigt ansvar att bedöma smärta och utvärdera smärtbehandling. Bedömningen försvåras av att många patienter har svårt att kommunicera för att de är intuberade, trakeostomerade, sederade, medvetandesänkta och/eller kognitivt påverkade. Flera bedömningsinstrument och publicerade rekommendationer finns tillgängliga, ändå visar tidigare studier på brister i sjuksköterskors bedömning och dokumentation av smärta samt utvärdering av smärtbehandling. Syfte: Att undersöka intensivvårdssjuksköterskors uppfattning om bedömning av smärta hos patienter med kommunikationssvårigheter.

Bakgrund: I och med Florence Nightingales grundande av den moderna sjuksköterskeprofessionen som ett kvinnoyrke försvann män ur professionen fram till 1900- talets mitt. Grunden för omvårdnadsvetenskapen är Caritas motivet, mellanmänskliga kärleken, som kan visas i former av ansning, lekande och lärande. Det finns djupt inflätade normer i samhället som styr vad som är manligt och vad som är kvinnligt. Dessa normer komplicerar rollerna för män som innehar kvinnodominerade yrken, t.ex. män inom sjuksköterskeyrket.Syfte: Att ur ett genusperspektiv belysa hur manliga sjuksköterskor identifierar sig i sin yrkesroll.Metoden: Metoden är en litteraturöversikt av 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar, publicerade de senaste 13 åren.

Bakgrund: Smärtor i ben är vanligt förekommande och neuropati (nervskada) är en orsak som troligen är underdiagnostiserad. Bimanuell (tvåhändig/tvåsidig) nervpalpation och känseltest med sporre har visat sig vara ganska tillförlitliga och enkla test för att hitta nervskada men har inte testats på friska individer.Syfte: Syftet var att undersöka om bimanuell nervpalpation i fossa poplitea framkallar smärta/obehag och om det finns skillnad mellan vänster och höger sida vid bimanuell undersökning med sporre på underben hos friska försökspersoner.Metod: Ett bimanuellt palpationstest av nervi tibialis och peroneus i fossa poplitea och även ett bimanuellt känseltest med sporre över dermatomen L4, L5 och S1 på underben genomfördes. Urvalet var ändamålsenligt och totalt deltog 37 försökspersoner. Åldersspannet var 20 till 57 och medianålder 23.Resultat: Vid palpationstestet hade intensiteten av smärta/obehag en median på 1 (variationsvidd 3) på den 11 gradiga skalan. En stor del skattade olika mellan sidorna i både palpationstestet (11 av 37) och känseltestet med sporre (25 av 37).

Bakgrund: Personer med cancer genomg?r ofta en traumatisk livsf?r?ndring som p?verkar b?de det fysiologiska och emotionella m?endet. Samtidigt kommer personen att vara beroende av medicinsk v?rd och omv?rdnad under en l?ngre period. Sjuksk?terskans position i den p?g?ende v?rdrelationen blir d?rf?r viktig, och att n? fram till patienten med r?tt form av kommunikation.

Bakgrund: Bröstcancer utgör idag den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och resterande världen. När kvinnor i fertil ålder insjuknar i bröstcancer är det viktigt för vårdgivaren att försöka finna förståelse för det komplexa skede i livet hon befinner sig i. Syfte: Syftet var att beskriva fertila kvinnors erfarenheter i mötet med sjukvården efter en bröstcancerdiagnos. Metod: En kvalitativ innehållsanalys har genomförts, baserad på sex bloggar. Den insamlade datan bestod av bloggar författade av fertila kvinnor med bröstcancer.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdslagen fick år 2010 en ny paragraf som resulterat i nya riktlinjer i flera av Sveriges landsting angående bemötandet av barn som anhöriga. Årligen förlorar 3361 barn en förälder på grund av svår sjukdom och detta kan resultera i en sämre fysisk och psykisk hälsa hos barnet. En ökad medvetenhet inom sjukvården skulle möjliggöra igenkännande och stöd till drabbade barn. Syfte: Att beskriva hur barn hanterar sin situation då en förälder är svårt sjuk och hur sjuksköterskan kan stödja barnet. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 studier med kvalitativ ansats.

Bruxism är en vanemässig parafunktion som ofta delas in i två skilda fenomen, tandpressning och tandgnissling. Tandpressning anses vara kopplat till dagen och natten medan tandgnissling till natten. Bruxismens etiologi förklaras antingen med den mekaniska eller den psykologiska teorin. I dagsläget finns ingen definitiv metod för att registrera bruxism, som både har klinisk validitet i diagnostiseringen och som är kostnadseffektiv. Syftet med denna studie är att visa om bruxism är en förutsägbar parafunktion som är ihållande från barndom till vuxen ålder.

Bakgrund: Vi lever i en globaliserad värld och Sverige är en nation med en stor demografisk mångfald. Detta gäller även hälso- och sjukvården. Tidigare vetenskapliga studier och rapporter från fackföreningar visar att diskriminering mot sjuksköterskor av etnisk minoritet är vanligt i hälso- och sjukvården. Rapporter från fackföreningar i Finland och Storbritannien visar att uppemot 40 till 50 procent av sjuksköterskorna upplevt diskriminering på ett eller annat sätt. Diskrimineringen uttrycks på olika sätt och yttras från patienter, deras anhöriga samt personal.

Bakgrund Ett flertal studier beskriver de svårigheter som är förenade med behandling av neuropatisk smärta. Få studier beskriver långvarig neuropatisk smärta ur patientens självupplevda perspektiv och strategier för att klara av vardagen. Mer kunskap behövs ur ett patientperspektiv avseende upplevelser av att leva med neuropatisk smärta. Syftet med föreliggande studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med neuropatisk smärta. Metod Studien är empirisk och deskriptiv med en kvalitativ ansats.

Bakgrund: Delirium är ett sjukdomssyndrom som yttrar sig genom desorientering, problem med minne, perception och akut beteendeförändring. Delirium är en organisk psykisk störning och är ett övergående tillstånd som ofta drabbar äldre med en komorbiditet. Den äldre befolkningen i Sverige beräknas att öka kraftigt och eftersom att risken för delirium väntas öka med åldern finns en risk att andelen med delirium inom sjukhusvården kommer att öka. Orsaker för att utveckla delirium är multifaktoriella, några föreslagna är demenssjukdom, polyfarmaci, infektion, elektrolytiska rubbningar, hjärt- och kärlsjukdom, akut sjukdom eller trauma och miljömässiga faktorer. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre patienter med delirium inom sjukhusvården.

Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.

Bakgrund: Transsexualism är en könsidentitetsstörning som innebär att en individ identifierar sig med det motsatta könet, och innefattar oftast en önskan om att korrigera sitt kön till det upplevda. I och med denna önskan kommer transsexuella ofta i kontakt med vården och därför krävs vårdpersonal som är kunnig och professionell i sitt bemötande.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa transsexuellas upplevelse av vårdpersonalens bemötande under den könskorrigerande processen.Metod: Studien gjordes med en kvalitativ design och datainsamlingen skedde genom intervjuer av sex transsexuella personer. Insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Respondenterna upplevde ett bra bemötande när mötet och samtalet genomsyrades av kunskap och professionalism och när personalen utgick ifrån deras livsvärld genom att ha en förstående och bekräftande inställning. När personalen istället tedde sig okunnig och oförstående upplevde sig respondenterna sårbara då de behövde övertala och anpassa sig till personalen för att få önskad vård.Slutsats: Studiens resultat visar tydligt att vårdpersonalens bemötande på många sätt påverkar de transsexuella patienternas väg genom den könskorrigerande behandlingen, som för de allra flesta transsexuella är helt livsavgörande. Det är därför av stor vikt att medvetandegöra transsexuella patienters upplevelser, för att på bästa sätt kunna försäkra ett gott bemötande.Klinisk betydelse: Belysandet av transsexuellas upplevelse av bemötandet i vården kan bidra till en ökad medvetenhet om transsexualism och transsexuellas vårdbehov, för att de i framtiden ska kunna erbjudas bättre vård..