Bakgrund: Populationen av äldre kommer att öka kraftigt i Sverige. Samtidigt indikerar populationsökningen att antalet sjuka äldre och behovet av vård och behandling kommer öka. Det är därför av vikt att utöka den geriatriska kompetensen i Sverige. Studier avseende sjuksköterskestudenters attityd gentemot geriatrik och äldre har utförts i Sverige men studier som studerat sjuksköterskestudenters uppfattning av geriatrisk omvårdnad är få.Syfte: Syftet var att undersöka uppfattningen av geriatrisk omvårdnad hos sjuksköterskestudenter i termin 6.Metod: Webbaserad enkätstudie med sjuksköterskestudenter i termin 6 vid Blekinge tekniska högskola våren 2015. Totalt distribuerades 64 enkäter ut vilket resulterade i en svarsfrekvens á 59 % (n =38).Resultat: En majoritet 81,6 % (n = 31) av studenterna ansåg att de erhållit god baskunskap i geriatrisk omvårdnad under grundutbildningen till sjuksköterska.

Bakgrund: Populationen av äldre kommer att öka kraftigt i Sverige. Samtidigt indikerar populationsökningen att antalet sjuka äldre och behovet av vård och behandling kommer öka. Det är därför av vikt att utöka den geriatriska kompetensen i Sverige. Studier avseende sjuksköterskestudenters attityd gentemot geriatrik och äldre har utförts i Sverige men studier som studerat sjuksköterskestudenters uppfattning av geriatrisk omvårdnad är få.Syfte: Syftet var att undersöka uppfattningen av geriatrisk omvårdnad hos sjuksköterskestudenter i termin 6.Metod: Webbaserad enkätstudie med sjuksköterskestudenter i termin 6 vid Blekinge tekniska högskola våren 2015. Totalt distribuerades 64 enkäter ut vilket resulterade i en svarsfrekvens á 59 % (n =38).Resultat: En majoritet 81,6 % (n = 31) av studenterna ansåg att de erhållit god baskunskap i geriatrisk omvårdnad under grundutbildningen till sjuksköterska.

Bakgrund: Endometrios är en vanligt förekommande gynekologisk sjukdom som ofta förorsakar lidande. Trots det får drabbade kvinnor ofta vänta länge på diagnos, rätt vård och behandling. Sjukdomen har en komplex sjukdomsbild som skiljer sig åt och på olika sätt påverkar kvinnornas liv.Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios utifrån sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande.Metod: Allmän litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar analyserades med Katie Erikssons teorier om sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande som bedömningsgrund.Resultat: Endometrios påverkade kvinnornas liv på flera sätt. Kvinnorna led ofta av intensiv smärta samt andra symtom och tecken vilka ofta bagatelliserades av vårdgivare som många gånger ansåg att kvinnornas symtom var inbillade eller av psykosomatisk karaktär. Vidare påverkade sjukdomen kvinnornas relationer och sociala liv då de inte sällan bemöttes med misstro från sin omgivningSlutsats: Vårdgivare behöver mer kunskap om endometrios och dess sjukdomsbild för att förhindra att kvinnornas symtom blir trivialiserade och negligerade.

Syfte: Syftet med den här pilotstudien är att undersöka om lokal antibiotikagel, 8,8 % doxycyklin, som tilläggsbehandling kan förbättra läkningen av inflammerade tandköttsfickor hos vuxna rökande patienter under stödbehandling. Material och metod: I den här dubbel-blinda randomiserade kontrollerade pilotstudien valdes 20 vuxna rökande patienter ut från ett parodontalt stödbehandlingsprogram. Patienterna indelades i två grupper, 10 i testgruppen (doxycyklingel 8,8 %) och 10 i kontrollgruppen (placebogel). Vid baseline och tre månader efter behandling utfördes parodontal klinisk registrering. Patienterna fick behandling med scaling och debridering i hela bettet, testgruppen fick applicering av doxycyklingel vid testtänder (PPD ? 5 millimeter, BOP) och kontrollgruppen fick placebogel applicerad vid kontrolltänder (PPD ? 5 millimeter, BOP).

Bakgrund: Populationen av äldre kommer att öka kraftigt i Sverige. Samtidigt indikerar populationsökningen att antalet sjuka äldre och behovet av vård och behandling kommer öka. Det är därför av vikt att utöka den geriatriska kompetensen i Sverige. Studier avseende sjuksköterskestudenters attityd gentemot geriatrik och äldre har utförts i Sverige men studier som studerat sjuksköterskestudenters uppfattning av geriatrisk omvårdnad är få.Syfte: Syftet var att undersöka uppfattningen av geriatrisk omvårdnad hos sjuksköterskestudenter i termin 6.Metod: Webbaserad enkätstudie med sjuksköterskestudenter i termin 6 vid Blekinge tekniska högskola våren 2015. Totalt distribuerades 64 enkäter ut vilket resulterade i en svarsfrekvens á 59 % (n =38).Resultat: En majoritet 81,6 % (n = 31) av studenterna ansåg att de erhållit god baskunskap i geriatrisk omvårdnad under grundutbildningen till sjuksköterska.

Vi har undersökt rektorns ansvar för framtagning, uppföljning och utvärdering av handlingsprogram mot krän-kande behandling samt variationen i handlingsprogrammens innehåll och struktur. Vi har genomfört en telefon-intervjuenkät med rektorer från Sveriges län och en dokumentanalys av sex handlingsprogram. I vår undersök-ning har vi observerat att majoriteten av rektorerna är engagerade i att arbeta fram skolans handlingsprogram men att de i uppföljningen och utvärderingsarbetet inte är lika delaktiga. Utifrån litteratur samt våra undersök-ningar har vi även uppmärksammat en problematik kring hur skolorna tolkar begreppen kränkande behandling och mobbning, samt hur de rubricerar handlingsprogrammen. Vi ser dock inget samband mellan rubriksättning-en och innehållet i handlingsprogrammet.

Bakgrund: Populationen av äldre kommer att öka kraftigt i Sverige. Samtidigt indikerar populationsökningen att antalet sjuka äldre och behovet av vård och behandling kommer öka. Det är därför av vikt att utöka den geriatriska kompetensen i Sverige. Studier avseende sjuksköterskestudenters attityd gentemot geriatrik och äldre har utförts i Sverige men studier som studerat sjuksköterskestudenters uppfattning av geriatrisk omvårdnad är få.Syfte: Syftet var att undersöka uppfattningen av geriatrisk omvårdnad hos sjuksköterskestudenter i termin 6.Metod: Webbaserad enkätstudie med sjuksköterskestudenter i termin 6 vid Blekinge tekniska högskola våren 2015. Totalt distribuerades 64 enkäter ut vilket resulterade i en svarsfrekvens á 59 % (n =38).Resultat: En majoritet 81,6 % (n = 31) av studenterna ansåg att de erhållit god baskunskap i geriatrisk omvårdnad under grundutbildningen till sjuksköterska.

SammanfattningSyfte och fra?gesta?llningar: Syftet med denna studie var att go?ra en fallbeskrivning av energitillga?ngligheten (EA) hos fyra uto?vare i den svenska kvinnliga junioreliten i rodd, sa?songen 2014. - Hur sa?g energitillga?ngligheten ut hos de fyra studerade svenska kvinnliga juniorroddarna? - Skiljde sig energitillga?ngligheten hos de fyra svenska kvinnliga juniorroddarna a?t, precis innan pa?bo?rjad- och precis innan avslutad ta?vlingssa?song?Metod: I tva? perioder a? sju dagar, fo?rsta tva? veckor innan sa?songens bo?rjan och andra tva? veckor innan sa?songens slut, fick fyra svenska kvinnliga juniorroddare (15-18 a?r) pa? elitniva? fo?ra kostdagbok genom sja?lvuppskattning med hja?lp av husha?llsma?tt fo?r att kunna uppskatta deras energiintag (EI). Analyserna av kostregistreringarna gjordes i DietistNet (Grupp).

Bakgrund: Hjärtkirurgi är idag ett av de vanligaste större kirurgiska ingreppen i Sverige. Smärta efter hjärtkirurgi kan hindra patienter från att ta djupa andetag eller att röra sig. Om smärtan blir underbehandlad kan det resultera i postoperativa komplikationer. Intensivvårdssjuksköterskor ska ha kunskap om postoperativ smärta, smärtbehandling samt regelbundet dokumentera patienternas smärta. Syfte: Att undersöka postoperativ smärta hos patienter som genomgått hjärtkirurgi med median sternotomi.

Bakgrund: Under senare år har allt fler kliniska träningscentra för färdighetsträningetablerats för att möjliggöra en trygg och säker lärandemiljö med simuleringsmöjligheter förstuderande och personal. Klinisk färdighetsträning är en viktig del i sjuksköterskeutbildningenvid Högskolan Dalarna (HDa) där lärandemiljön på Kompetenscentrum (KC) kan bidra till enförbättring av lärandemiljön i den kliniska färdighetsutbildningen.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser viaskattning av lärandemiljön för klinisk färdighetsutbildning före och efter inrättandet avKompetenscentrum.Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning med kvasiexperimentell design.Enkätens baserades på Saarikoski och Leino-Kilpis mätinstrument CLES där frågeställningarom lärandemiljön modifierades med hjälp av Delphimetoden utifrån de tre olikadimensionerna: utbildningsmiljö, relation och lärarens roll. Mätningen före inrättandetgenomfördes under hösten 2010 och mätningen efter inrättandet genomfördes hösten 2011.Totalt ingick 266 sjuksköterskestudenter i studien varav 198 (74 %) besvarade enkäten.Resultat: Sjuksköterskestudenter skattade upplevelsen av lärandemiljön mer positiv efterinrättandet av Kompetenscentrum där resultatet visar en signifikant högre skattning i 8 de avde 16 frågorna. Sjuksköterskestudenterna skattade att de upplever att utbildningsmiljön är merverklighetstrogen, de är mer nöjda med färdighetsträningen samt att den inspirerar dem till attarbeta som sjuksköterska. Att relationen mellan dem och läraren bygger på respekt och att detär en mer positiv atmosfären under färdighetsträningen.

Bakgrund: Under senare år har allt fler kliniska träningscentra för färdighetsträningetablerats för att möjliggöra en trygg och säker lärandemiljö med simuleringsmöjligheter förstuderande och personal. Klinisk färdighetsträning är en viktig del i sjuksköterskeutbildningenvid Högskolan Dalarna (HDa) där lärandemiljön på Kompetenscentrum (KC) kan bidra till enförbättring av lärandemiljön i den kliniska färdighetsutbildningen.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser viaskattning av lärandemiljön för klinisk färdighetsutbildning före och efter inrättandet avKompetenscentrum.Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning med kvasiexperimentell design.Enkätens baserades på Saarikoski och Leino-Kilpis mätinstrument CLES där frågeställningarom lärandemiljön modifierades med hjälp av Delphimetoden utifrån de tre olikadimensionerna: utbildningsmiljö, relation och lärarens roll. Mätningen före inrättandetgenomfördes under hösten 2010 och mätningen efter inrättandet genomfördes hösten 2011.Totalt ingick 266 sjuksköterskestudenter i studien varav 198 (74 %) besvarade enkäten.Resultat: Sjuksköterskestudenter skattade upplevelsen av lärandemiljön mer positiv efterinrättandet av Kompetenscentrum där resultatet visar en signifikant högre skattning i 8 de avde 16 frågorna. Sjuksköterskestudenterna skattade att de upplever att utbildningsmiljön är merverklighetstrogen, de är mer nöjda med färdighetsträningen samt att den inspirerar dem till attarbeta som sjuksköterska. Att relationen mellan dem och läraren bygger på respekt och att detär en mer positiv atmosfären under färdighetsträningen.

Arbetsmiljöverkets kungörelse om medicinska kontroller i arbetslivet har medfört ett behov hos företagshälsovården att kunna genomföra sådana kontroller t ex bland personer som utsätts för lokala vibrationer från vibrerande handverktyg. För att pröva värdet av vibrametri (bestämning av vibrationströsklar) med en ny typ av utrustning ? en VibroSense Meter® - vid bedömningen av eventuella nervskador hos arbetare adderades metoden till Previas rutinundersökning för vibrationsexponerade. Sju personer undersöktes. Sex av dessa hade arbetat på ett gjuteri mellan 3 månader till 11 år.

A?r fika pa? jobbet nyckeln till god service? Denna fra?ga sta?llde vi oss och valde att titta na?rmare pa? hur servicekultur och belo?ningssystem ho?r ihop. Servicekultur har visat sig vara ett la?ngsiktigt konkurrensmedel bland ba?de produkt- och tja?nstefo?retag, och belo?ningar har visat sig kunna motarbeta en servicekultur om de anva?nds pa? fel sa?tt.Vi har valt att utfo?ra en fallstudie pa? tva? fo?rsa?kringsbolags lokala kontor i Umea?. Detta eftersom det ena fo?retaget anva?nder sig av individuell prestationsbaserad belo?ning vil- ket enligt servicekulturlitteraturen kan motarbeta en servicekultur, samt att det andra fo?retaget inte uttalat anva?nder sig av belo?ning, men har ett mer gemensamt bonussy- stem, vilket enligt servicekulturlitteraturen kan gynna en servicekultur.

Bakgrund: Under senare år har allt fler kliniska träningscentra för färdighetsträningetablerats för att möjliggöra en trygg och säker lärandemiljö med simuleringsmöjligheter förstuderande och personal. Klinisk färdighetsträning är en viktig del i sjuksköterskeutbildningenvid Högskolan Dalarna (HDa) där lärandemiljön på Kompetenscentrum (KC) kan bidra till enförbättring av lärandemiljön i den kliniska färdighetsutbildningen.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser viaskattning av lärandemiljön för klinisk färdighetsutbildning före och efter inrättandet avKompetenscentrum.Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning med kvasiexperimentell design.Enkätens baserades på Saarikoski och Leino-Kilpis mätinstrument CLES där frågeställningarom lärandemiljön modifierades med hjälp av Delphimetoden utifrån de tre olikadimensionerna: utbildningsmiljö, relation och lärarens roll. Mätningen före inrättandetgenomfördes under hösten 2010 och mätningen efter inrättandet genomfördes hösten 2011.Totalt ingick 266 sjuksköterskestudenter i studien varav 198 (74 %) besvarade enkäten.Resultat: Sjuksköterskestudenter skattade upplevelsen av lärandemiljön mer positiv efterinrättandet av Kompetenscentrum där resultatet visar en signifikant högre skattning i 8 de avde 16 frågorna. Sjuksköterskestudenterna skattade att de upplever att utbildningsmiljön är merverklighetstrogen, de är mer nöjda med färdighetsträningen samt att den inspirerar dem till attarbeta som sjuksköterska. Att relationen mellan dem och läraren bygger på respekt och att detär en mer positiv atmosfären under färdighetsträningen.

Stora mängder livsmedel kastas i onödan och det sker i flera led i distributionsked-jan. Från primärproduktion till slutkonsument slängs mat av olika anledningar. Det är i hemmet mest mat kastats men även i tidigare led kastas betydliga mängder. I den här studien undersöktes om det finns lagliga hinder som gör att mat kastas i butik eller om det är livsmedelsbranschens riktlinjer och rutiner som orsakar svinn. Studien bestod av litteraturstudier samt intervjuer med två livsmedelsinspektörer och miljöansvarig respektive färskvaruchef från två olika butiker i Uppsala.