År 2014 uppmĂ€rksammades en liten andel kvinnor pĂ„ ledande positioner pĂ„ Danske BankSverige, vilket ledde till ett samarbete med NĂ€ringslivets Ledarskapsakademi. Danske BankSverige har idag en tillvĂ€xtvision att öka dagens marknadsandel frĂ„n 6 % till 10 %. För attuppnĂ„ visionen insĂ„g banken att det behövs ett klimat som kan skapa idĂ©er kring hur mĂ„letska nĂ„s. Denna kvalitativa studie avser undersöka varför en bank vĂ€ljer att anvĂ€ndajĂ€mstĂ€lldhet för att frĂ€mja ett innovationsklimat och vilka förutsĂ€ttningar anstĂ€llda pĂ„ en bankanser kunna möjliggöra att en bank nĂ„r ett innovationsklimat. Det empiriska materialet harsamlats in genom semistrukturerade intervjuer.

Kompetenskraven i samhÀllet och pÄ företag som vill vara konkurrenskraftiga Àndras och det blir viktigt för företagen att satsa pÄ lÀrande och kompetensutveckling hos medarbetarna för att de ska kunna möta förÀndringarna, undvika stress och ohÀlsa samt uföra ett kvalificerat arbete. Det Àr mÄnga komponenter som ska spela inför att ge effekt pÄ medarbetarnas lÀrande. Arbetstrivseln har de senaste decennierna fÄtt stor betydelse nÀr det gÀller företagens konkurrenskraft. Syftet med undersökningen Àr att undersöka arbetstrivselns betydelse för lÀrande pÄ arbetsplatsen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av sex medarbetare och en chef pÄ ett företag med generellt hög arbetstrivsel.

Syftet med arbetet Ă€r att undersöka huruvida lajv Ă€r en undervisningsmetod som Ă€r möjlig att i praktiken anvĂ€nda i skolan och om eleverna anser att de lĂ€r sig nĂ„got av det. FrĂ„gestĂ€llningarna som stĂ€lls upp i arbetet Ă€r: · Hur mycket tid och planering behövs för att sĂ€tta upp ett lajv i skolan? · Har skolan de resurser som krĂ€vs för att tillhandahĂ„lla lajv som en del av undervisningen? · Är lajv en metod som eleverna uppskattar och sjĂ€lva anser sig lĂ€ra sig nĂ„got av? · Hur förhĂ„ller sig pedagoger till tanken pĂ„ lajv som undervisningsmetod? Den teoretiska förankringen bygger till stor del pĂ„ Fredrik Axelzons ?Rollspel i skolan? frĂ„n 2007 och Kristina BoreĂșs ?Rollspel i undervisningen? frĂ„n 1994. För att finna svaret pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna sĂ„ genomfördes ett temaarbete om klimat under tvĂ„ veckor, dĂ€r ett lajv baserat pĂ„ FN:s klimatrollspel anvĂ€ndes som avslutning. Efter lajvet genomfördes intervjuer med tre elever och klasslĂ€raren för att kunna fĂ„ deras synvinkel. Slutsatsen av undersökningen Ă€r att det finns bĂ„de tid och resurser för att anvĂ€nda lajv som metod i skolan samt att eleverna anser att de lĂ€r sig mycket genom arbetet..

I vÄrt examensarbete undersöker vi hur matematiklektioner ser ut med öppna uppgifter, vad matematiklÀrarna anser om öppna uppgifters potential för ett inkluderande klimat samt hur matematiklÀrarna arbetar med öppna uppgifter utifrÄn mÄl och syfte, planering och genomförande. Metoderna vi anvÀnder oss av Àr observationer av tre matematiklektioner med öppna uppgifter samt intervjuer med de tre matematiklÀrarna.Enligt matematiklÀrarna Àr alla elever med nÀr de har öppna uppgifter i matematiken, men under observationerna och intervjuerna framkommer det att tvÄ av lÀrarna anser att elever med för fÄ förkunskaper inte kan vara med. En lÀrare menar ocksÄ att elever som behöver struktur hellre vill arbeta i en bok, istÀllet för att vara med vid öppna uppgifter. Vi anser, att öppna uppgifter inkluderar fler Àn vad traditionell matematikundervisning gör. Eleverna arbetar aktivt med öppna uppgifter vilket kan medföra att ljudnivÄn höjs.MatematiklÀrarna planerar för att alla elever ska kunna vara med.

Hur skapas den hÄllbara bostaden och vilka aspekter behöver tas hÀnsyn till för att uppnÄ ett gott resultat? I denna uppsats har god arkitektur och byggande studerats genom bÄde litteratur och genom studier av en uppförd byggnad. Detta för att analysera hur god arkitektur och byggande kan anvÀndas för att uppnÄ hÄllbarhet. Det som relaterar bostaden till hÄllbarhet Àr frÀmst den stora energiförbrukning som upptas av bostÀder. För att bryta mönstret av denna energianvÀndning mÄste fokus ligga pÄ att integrera energieffektivitet i utformningen och skapa bostÀder som istÀllet för att inkrÀkta pÄ naturen tar del i dess kretslopp.

En enkÀtundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn pÄ sin utbildning och sin framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt pÄ sin framtid och att fÄ jobb och att eleverna kÀnner sig krÀnkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lÀrare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. FrÄgestÀllningarna i denna uppsats var:? PÄ vilket sÀtt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmÄlen för svenska?? Hur ofta och pÄ vilka grunder anvÀnds Gymnasieförordningens undantagsbestÀmmelser i undervisningen?? Hur ser eleverna sjÀlva pÄ sin framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder?Resultatet visar ocksÄ att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en sÄ god undervisning och skolgÄng som möjligt.

En enkÀtundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn pÄ sin utbildning och sin framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt pÄ sin framtid och att fÄ jobb och att eleverna kÀnner sig krÀnkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lÀrare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. FrÄgestÀllningarna i denna uppsats var:? PÄ vilket sÀtt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmÄlen för svenska?? Hur ofta och pÄ vilka grunder anvÀnds Gymnasieförordningens undantagsbestÀmmelser i undervisningen?? Hur ser eleverna sjÀlva pÄ sin framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder?Resultatet visar ocksÄ att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en sÄ god undervisning och skolgÄng som möjligt.

Syftet med litteraturstudien var att belysa vikten av att sjuksköterskan kan skapa en god relation och inge trygghet till en patient som vÄrdas inom psykiatrisk vÄrd. Vad det Àr som skapar denna trygghet i relationen mellan patient och vÄrdgivare? Litteraturstudien behandlar tio vetenskapliga artiklar, vars data analyserats enligt Fribergs principer för kvalitativa studier. Under resultatanalysen framtrÀdde fyra teman kring att etablera trygghet; vad som frÀmjar respektive hÀmmar trygghetskÀnslan ur patientens och sjuksköterskans perspektiv. BÄda parter pÄverkar relationens kvalitet och klimat, och sjuksköterskan har i sin professionella yrkesroll större möjlighet och ansvar att upprÀtta och vidmakthÄlla en god relation Àn vad som kan ÄlÀggas en patient.

Operabyggnaden placeras lÀngst ut pÄ piren och tar hela dess udde i ansprÄk. Operan riktar sig mot staden. Byggnadens storlek och koncept krÀver viss rymd och ljus runt sig varför valet av plats blev naturligt. Den stora operavolymen skÀrs itu i flera delar och de olika volymerna binds sedan samman av en stÄlkonstruktion som pÄ vissa stÀllen fungerar som ett orangeri medan den pÄ andra stÀllen Àr en öppen pergolastruktur. VÀxtligheten anvÀnds som ett material och ger intressanta rum, skuggspel och klimat. Orangeriet/pergolan löper igenom och runt byggnaden och sÄvÀl personal som besökare rör sig pÄ gÄngar genom orangeriet/pergolan och upplever olika typer av rum, pÄ olika nivÄer. En önskan med uppdelningen i flera volymer Àr dels för att fÄ in ljus pÄ ett vackert sÀtt i en annars djup och mörk byggnad, dels för att försöka bryta ner skalan, samt Àven för att kunna ge personalen bra arbetsmöjligheter.

Motivation inom skolan Àr avgörande för elevers lÀrande. I self- determination theory (SDT) betonas vikten av inre motivation genom autonomi, kompetens och samhörighet. Stöd, höga förvÀntningar och mÄlsÀttningar har visats sig ha positiv inverkan pÄ motivation. Syftet med denna undersökning var att studera vad som frÀmjar ungdomars motivation, med utgÄngspunkt i SDT samt ungdomars och vuxnas perspektiv, utifrÄn skilda tillvÀgagÄngssÀtt i motivationsarbete. Intervjuer genomfördes med 8 deltagare frÄn en friskola och 8 frÄn en ungdomsverksamhet.

Lyhördhet och dialog Àr nÄgot som eleverna upplever Àr viktigt för att ett inflytande ska fungera mellan dem och lÀraren. Trots att de Àr unga Àr viljan stor att bli behandlad som en medmÀnniska och skapa ett trivsamt klimat. De Àldre eleverna kÀnner ett förtroende för sin lÀrare, de anser att de kan diskutera direkt med denne. Medan de yngre eleverna tar hjÀlp via sina förÀldrar, dÀr de fÄr föra barnets talan. Inflytandet sker mestadels under formella former och dÄ gÀllande detaljfrÄgor.

Denna kvalitativa intervjustudie belyser Ätta pedagogers syn pÄ förskolan och det arbete som utförs gÀllande den sociala tryggheten pÄ förskolor. VÄrt syfte med denna undersökning har varit att ta reda pÄ hur förskolan arbetar för att skapa en trygg miljö för de barn som vistas dÀr, samt ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med barn som behöver stÀrka sin sjÀlvkÀnsla och sitt sjÀlvförtroende.  Ytterligare en del i undersökningen har varit att ta reda pÄ om antalet barn och sammansÀttningen av barn kan pÄverka tryggheten i barngruppen. I resultatet framkommer det att samtliga pedagoger anser att arbetet med tryggheten Àr viktig för barns lÀrande och att det sociala samspelet Àr viktigt för att skapa trygghet. Vidare menar flera pedagoger att ett bra klimat pÄ förskolan frÀmjar arbetet med trygghet.

Denna uppsats syfte Àr att söka och faststÀlla de variabler av vikt, inom klimatförÀndringsregimens tillkomstprocess, som har betydelse för att regimen har tillkommit. Denna studie genomförs genom skapandet av ett teoretiskt ramverk bestÄende av de regimteoretiska perspektiven intresse, makt och kunskap. Detta anvÀnds vidare för att först faststÀlla nÀr regimen skapas och dess tillkomstprocess, för att sedan ÄskÄdliggöra variabler av vikt. UtifrÄn dessa premisser visar denna studie att variablerna av vikt sÀrskilt var: förhandlingsparternas möjlighet och intresse att anta den problemlösande formen av en integrativ förhandlingsapproach under beslöjningen av osÀkerhet, vilket stimulerades av anvÀndandet av beslutsmekanism efter konsensus och koncentration pÄ rÀttviseaspekter; anvÀndandet av makt och utnyttjandet av relativa maktmöjligheter inom kampen att diktera reglerna; och framkomsten av vetenskaplig konsensus om bÄde lÀmpliga anpassningsstrategier och den mÀnskliga pÄverkan av jordens klimat, samt dess möjlighet till influerande av aktörer med bestÀmmandemakt..

SammandragI förskolan, skolan och pÄ fritidshemmen uppstÄr dagligen konflikter, dÀrför Àr det viktigt att ha bra strategier hur de skall bemötas. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med att förebygga och hantera konflikter. UtifrÄn frÄgestÀllningarna, hur pedagoger arbetar för att förebygga och hantera barns konflikter pÄ fritidshemmet har jag uppnÄtt mitt syfte. Jag anvÀnde mig av metod i form av intervjuer av sex stycken fritidspedagoger som arbetar pÄ fritidshem och i skolan. Resultatet av min undersökning visar att fritidspedagoger arbetar aktivt med att hantera och förebygga konflikter.

KlimatförĂ€ndringar befaras ge en mĂ€ngd olika konsekvenser för samhĂ€llet. Ökade översvĂ€mningsrisker Ă€r bara en av dessa. De ökade översvĂ€mningsriskerna kommer att pĂ„verka den möjliga markanvĂ€ndningen och mĂ„nga omrĂ„den som idag anses sĂ€kra att bebygga och odla kommer att bli riskzoner för översvĂ€mning i ett framtida klimat. I samhĂ€llets anpassningsprocess ligger nödvĂ€ndigheten att skydda befintlig bebyggelse men ocksĂ„ att kunna lokalisera ny bebyggelse, odling och infrastruktur till sĂ€kra zoner. Den kommunala fysiska planeringen har styrmedel som kan pĂ„verka bebyggelsens placering och utformning.