Denna studie har syftat till att undersöka om förskollÀrare upplever sin ledarroll förÀndrad utifrÄn det utökade ledaransvaret som en ny reviderad lÀroplan för förskolan betonar. De centrala frÄgestÀllningarna i min undersökning har varit: Vad kÀnnetecknar erfarna förskollÀrares tankar om sitt uppdrag och om ledarskapet i förskolan? Vad beskriver förskollÀrare att de gör, i sin roll som ledare i olika situationer? Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med erfarna förskollÀrare. Resultatet visar att det finns en medvetenhet kring att vara en god förebild och medforskande pedagog, bidra till att skapa ett gott klimat och att ge konstruktiv feedback. Samtidigt beskriver förskollÀrarna i studien hur det uppstÄr en osÀkerhet hos dem, till exempel nÀr det gÀller att hantera egen stress, behÄlla barnfokus, hantera konflikter samt att leda kollegor som inte vill arbeta mot mÄlen.

Klimatanpassning Àr ett aktuellt Àmne i dagens stadsplanering och en utmaning för landskapsarkitekter och stadsplanerare. KlimatförÀndringarnas effekter Àr ökad nederbörd, stigande medeltemperatur och havsnivÄer samt ett mer extremt klimat överlag. Detta fÄr konsekvenser för ekosystem och stÀder, dÀr den ökade nederbörden har direkt pÄverkan pÄ dagvattensystemet. Som landskapsarkitekt har man möjlighet att ta vara pÄ dagvattnet genom att utforma mÄngfunktionella och variationsrika miljöer. I det hÀr arbetet har vi studerat den naturliga vattenbalansens processer och hur dessa kan anvÀndas för att Äterskapa vattenbalansen i den urbana miljön.

Nedbrytningshastigheten för organiskt material i marken kan komma att förÀndras vid varmare klimat. I dagslÀget rÄder dock oenighet om hur nedbrytningen av organiskt material kommer att reagera pÄ förÀndrade temperaturer; forskningsrapporter pekar Ät olika hÄll. För att kunna förutsÀga framtida scenarier Àr det viktigt att vi fÄr kunskap om hur organiskt material kan komma att pÄverkas. Om koncentrationen av koldioxid i atmosfÀren ökar och den globala medeltemperaturen stiger kan nedbrytningshastigheten för organiskt material öka. Detta kan leda till en positiv feedback loop dÀr mer koldioxid avgÄr frÄn marken till atmosfÀren.

Kompetenskraven i samhÀllet och pÄ företag som vill vara konkurrenskraftiga Àndras och det blir viktigt för företagen att satsa pÄ lÀrande och kompetensutveckling hos medarbetarna för att de ska kunna möta förÀndringarna, undvika stress och ohÀlsa samt uföra ett kvalificerat arbete. Det Àr mÄnga komponenter som ska spela inför att ge effekt pÄ medarbetarnas lÀrande. Arbetstrivseln har de senaste decennierna fÄtt stor betydelse nÀr det gÀller företagens konkurrenskraft. Syftet med undersökningen Àr att undersöka arbetstrivselns betydelse för lÀrande pÄ arbetsplatsen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av sex medarbetare och en chef pÄ ett företag med generellt hög arbetstrivsel.

Hur kan pedagogerna stödja elever med koncentrationssvÄrigheter? Hur kan pedagogen i klassen skapa ett klimat i klassrummet som passar alla elever?Genom att intervjua sju pedagoger pÄ fem olika skolor har vi fÄtt deras perspektiv och syn pÄ de hÀr frÄgorna. Resultatet frÄn vÄra intervjuer visar att pedagogerna Àr beroende av varandra för att miljön i skolan ska gynna alla elever. De intervjuade pedagogerna anser att eleverna med koncentrationssvÄrigheter Àr i behov av trygghet vilket de fÄr genom struktur i klassrummet. Detta uppnÄdde pedagogerna pÄ olika sÀtt beroende pÄ om eleverna befann sig i en vanlig skola eller pÄ en resursskola.

BergvÀrme har lÀnge varit populÀrt i Sveriges kalla klimat som ett hÄllbart energiutvinningsalternativ. Individer som var tidiga med att installera bergvÀrme börjar idag behöva byta ut sina vÀrmepumpar. En förnyad standard med vÀrmepumpar dimensionerade för att klara en större andel av hushÄllets maximala effektbehov kan dock medföra problem vid ett nyinköp. En för hög effekt i vÀrmepumpen i ett för kort borrhÄl kan sÀnka borrhÄlstemperaturen och försÀmra vÀrmefaktorn för systemet. Detta projekt undersöker temperatursÀnkningen i borrhÄlet vid installation av en ny vÀrmepump i ett gammalt system.

Nedbrytningshastigheten för organiskt material i marken kan komma att förÀndras vid varmare klimat. I dagslÀget rÄder dock oenighet om hur nedbrytningen av organiskt material kommer att reagera pÄ förÀndrade temperaturer; forskningsrapporter pekar Ät olika hÄll. För att kunna förutsÀga framtida scenarier Àr det viktigt att vi fÄr kunskap om hur organiskt material kan komma att pÄverkas. Om koncentrationen av koldioxid i atmosfÀren ökar och den globala medeltemperaturen stiger kan nedbrytningshastigheten för organiskt material öka. Detta kan leda till en positiv feedback loop dÀr mer koldioxid avgÄr frÄn marken till atmosfÀren.

I denna uppsats belyses identitetsutvecklingen hos de manliga huvudpersonerna i Mikael Niemis romaner Skjut apelsinen (2010) och PopulÀrmusik frÄn Vittula (2000). Identitetsutvecklingen, som emellanÄt angrips ur ett genusperspektiv, ÄskÄdliggörs utifrÄn skolgÄngen, ur en sprÄklig synvinkel samt innefattar skapande fritidsintressen (poesi och musik). Analysen visar att skolornas kulturella klimat bidrar i formandet av huvudpersonernas identiteter. TvÄ centrala men olika lÀrarpersonligheter framtrÀder: den ena stöttande och uppmuntrande, den andra nedlÄtande och ofta oförmögen att inspirera. I Skjut apelsinen idealiserar den sprÄkligt engagerade huvudpersonen ett nyskapande skriftsprÄk, medan ett sÄdant engagemang saknas hos den sprÄkligt kluvne huvudpersonen i PopulÀrmusik frÄn Vittula.

Maize for silage has been used as fodder in different parts of the world for a long time and has recently become more common also in Sweden. Our cold climate has been a problem as maize is very sensitive to low temperatures and frost. With new varieties and better techniques for cultivation it is now possible to grow maize in the southern and middle parts of Sweden. As for the north of Sweden the length of the cultivation season is a limiting factor as there are too few days with temperatures of over +10 ÂșC. Maize is well suited for silage making but oxygen-free conditions are required.

En skolas organisering anses idag vara viktigare Àn organisationen, det Àr i handlingsnÀten i organiseringen som organisationen byggs. Organisering av en skolas arbetssÀtt har samband med pedagogers möjligheter att arbeta med elevers olikheter. Samarbete blir betydelsefullt. Gemensamma visioner och mÄl fÄr betydelse för samarbetet. För pedagogerna underlÀttas arbetet om samarbete organiseras in i verksamheten och vision och mÄl Àr tydliga.

Det saknas studier hur handledarna upplever handledning pÄ avancerad nivÄ inom psykiatrisk omvÄrdnad. Rollen handledarna har Àr komplex, de ska bÄde fungera som en mentor och som den som bedömer studenternas prestationer samt ge god vÄrd Ät patienten. Syftet med denna studie Àr att belysa hur handledning upplevs av den handledande sjuksköterskan under Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för specialistsjuksköterskor i psykiatri. Att fÄ kunskapen studien genererar skapar förutsÀttningar för organisationen och universitetet att anpassa utbildning och Äterkoppling som gynnar handledarna och studenternas utveckling samt höjer vÄrdkvaliteten för patienterna. En explorativ kvalitativ ansats enligt fokusgruppsintervjuer har ansetts lÀmplig för studien dÄ mÄlet Àr att fÄnga vidden och komplexiteten i handledning.

Storyline Àr en metod som ursprungligen Àr framtagen för yngre elever. Min avsikt Àr att undersöka hur metoden kan fungera pÄ gymnasiet. Studien baseras pÄ ett lokalt gymnasialt Storylineprojekt om klimat dÀr ett arbetslag för första gÄngen provade metoden. Via elevutvÀrderingar samt intervjuer med lÀrare och elever har jag tagit reda pÄ vilka vinster arbetssÀttet medförde. Jag har ocksÄ tagit reda pÄ vilka hinder det finns för Storyline pÄ gymnasiet och hur det genomförda projektet skulle kunna utvecklas.

I uppsatsen undersöks hur lÀrare och elever definierar ett gott klassrumsklimat, vem som bÀr ansvaret för att skapa ett gott klassrumsklimat och hur man som lÀrare tillsammans med sina elever kan arbeta för att skapa ett klassrumsklimat som gynnar lÀrandet. Detta har undersökts genom litteraturstudier, tidigare forskning och genom insamling av empiriskt material i form av fokusgrupper med lÀrare och elever. UtifrÄn detta dras slutsatser och förs en diskussion kring vad ett gott klassrumsklimat Àr, hur det skapas och om lÀrare och elever har samsyn.I litteraturen och i det empiriska materialet rÄder en samstÀmmighet kring vad ett gott klassrumsklimat Àr. Ord som trygghet, tolerans, delaktighet och öppenhet Àr Äterkommande. Faktorer som ledarskap, mÄl, dialog och feedback Àr viktiga för skapandet av ett gott klimat.

Det saknas studier hur handledarna upplever handledning pÄ avancerad nivÄ inom psykiatrisk omvÄrdnad. Rollen handledarna har Àr komplex, de ska bÄde fungera som en mentor och som den som bedömer studenternas prestationer samt ge god vÄrd Ät patienten. Syftet med denna studie Àr att belysa hur handledning upplevs av den handledande sjuksköterskan under Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för specialistsjuksköterskor i psykiatri. Att fÄ kunskapen studien genererar skapar förutsÀttningar för organisationen och universitetet att anpassa utbildning och Äterkoppling som gynnar handledarna och studenternas utveckling samt höjer vÄrdkvaliteten för patienterna. En explorativ kvalitativ ansats enligt fokusgruppsintervjuer har ansetts lÀmplig för studien dÄ mÄlet Àr att fÄnga vidden och komplexiteten i handledning.

Syftet i min undersökning Àr att skapa större förstÄelse för det psykosociala arbetsmiljöarbetet inom en större organisation i norra Sverige och fÄ en bild av en arbetsgruppsupplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna besvara mitt syfte har frÄgestÀllningar utformats: Vad Àr psykosocial arbetsmiljö? Hur arbetar organisationen för att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö? Hur upplever arbetsgruppen att det psykosociala arbetsmiljöarbetet fungerar pÄ arbetsplatsen? I vilken mÄn pÄverkar den psykosociala arbetsmiljön trivseln pÄ arbetsplatsen? Studien har utförts inom en stor organisation i norra Sverige dÀr en servicegrupp har studerats. Min metod har varit av kvalitativ art och djupintervjuer har genomförts med fem informanter. En av informanterna jobbar pÄ personalenheten inom organisationen, de fyra andra informanterna Àr med i en servicegrupp pÄ organisationen.