Landskapsarkitekter pÄverkar klimatförÀndringarna pÄ frÀmst dessa fyra omrÄden: ? Planeringen av en plats ? Val av material och tjÀnster ? FörutsÀttningar för framtida skötsel ? Stadsplanering Detta Àr ett kandidatarbete som fokuserar pÄ dessa fyra omrÄden. Jag försöker ta reda pÄ vilka val vi stÄr inför och hur dessa val pÄverkar klimatet. Syftet med mitt kandidatarbete Àr att undersöka vilka möjligheter som landskapsarkitekter har att pÄverka utvecklingen mot ett varmare klimat och i bÀsta fall bidra till att minska de. MÄlet Àr att kartlÀgga landskapsarkitekters pÄverkan pÄ klimatet och utifrÄn det göra en guide med överblick över de omrÄden dÀr landskapsarkitektens val spelar roll. Syftet Àr inte att ge en fullstÀndig bakgrund och diskussion kring varje del, fördjupningen fÄr lÀsaren sjÀlv stÄ för..

En kvalitativ studie har genomförts, vars syfte var att studera gruppens betydelse för psykoterapihandledning. Sex psykoterapihandledare vid UmeÄ universitet intervjuades om sina upplevelser av gruppens betydelse vid handledningsarbetet dÄ de handleder psykologstudenter i psykoterapi inom ramen för universitetets psykologutbildning. Studiens frÄgestÀllning var: ?Semistrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades enligt en fenomenologiskt tolkande ansats. Resultaten har sammanfattats i sex Äterkommande teman: ?idealiseringen av gruppen, ett svÄrt fenomen att se eller prata om?, ? gruppens klimat?, ?osÀkerheten i gruppen och rÀdslan för att göra fel?, ?gruppens utveckling över tid?, ?handledaren som en viktig modell? och ?handledningens struktur, vikten av tydlighet och olikheter mellan handledarna?.

Formgivning och organsiering av ett nytt operahus. Strukturering av befintligt program, val av material, konstruktion och struktur, klimat, hÄllbarhet..

Fo?retag och organisationer har individuella uppla?gg fo?r hur de arbetar med feedback, det a?r inte garanterat att na?gon sto?rre vikt la?ggs vid feedback, trots att det utgo?r en va?rdefull resurs. Denna studie identifierar vad som utma?rker en bra respektive mindre bra feedbackprocess fo?r den enskilda medarbetaren och underso?ker hur ett fo?retags riktlinjer och arbetssa?tt pa?verkar medarbetarens mo?jligheter att fa? bra feedback. Fo?r att underso?ka detta har tva? fallfo?retag anva?nts, konsultfo?retagen Accenture och Frontwalker.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i en förskola och en grundskola arbetar med demokrati. Styrdokumenten beskriver tydligt att barn och elever ska ha möjlighet till att pÄverka och vara delaktiga i undervisningen och vi vill se hur pedagogerna arbetar för att skapa ett demokratiskt klimat. För att skapa oss en bild av demokratin i praktiken anvÀnder vi oss av kvalitativ metod dÄ vi intervjuar och observerar nÄgra pedagoger i en förskola och en grundskola. Vi kopplar samman tidigare forskning med vÄrt insamlade material för att fÄ fram ett resultat. VÄrt resultat visar att pedagogerna vill skapa ett demokratiskt klimat i sin verksamhet men de upplever en del svÄrigheter vilket pÄverkar barnens och elevernas delaktighet. Pedagogerna har överlag goda ambitioner med sitt demokratiska arbete Àven om det i den hÀr studien framkommer en del brister.    .

I Sverige, sĂ„ vĂ€l som i övriga vĂ€rlden, Ă€r samhĂ€llet under stĂ€ndig förĂ€ndring. Detta innebĂ€r inte bara nya villkor för en innevĂ„nare i samhĂ€llet, utan kraven som stĂ€lls pĂ„ de konstruktioner som mĂ€nniskan uppfört förĂ€ndras stĂ€ndigt. Även oförutsedda hĂ€ndelser sĂ„som naturkatastrofer eller terrorism kan krĂ€va en förĂ€ndring i konstruktionernas utformning. Exempel kan vara en bro som skall bĂ€ra en högre last eller en katedral som degraderats av tidens tand. Att bemöta de nya kraven kan göras pĂ„ olika sĂ€tt.

Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.

I husha?ll runt om i Sverige anva?nds fortfarande elektriska varmvattenberedare fo?r uppva?rmning av tappvarmvatten. Anledningen till detta a?r enkelheten, pa?litligheten och den la?ga investeringskostnaden. Det finns pa? marknaden idag inget billigt ersa?ttningsalternativ.

VÀder och klimat finns alltid i verkliga livet och ofta i spel. Men i spelen Àr det inte alltid vÀdret fungerar som det gör i verkligheten. Man kan sÀga att det finns tre kategorier av vÀder/klimatpÄverkan pÄ karaktÀrer i spel. En dÀr vÀdret/klimatet inte pÄverkar karaktÀren, en dÀr gameplay pÄverkas av det och en dÀr karaktÀren ocksÄ pÄverkas. Vilken av dessa nivÄer föredrar de som spelar? Genom att skapa tre nÀstan identiska animationer med karaktÀren Super Mario, med dessa nivÄer som skillnaderna, testas detta i denna studie.

Syftet med arbetet Ă€r att undersöka huruvida lajv Ă€r en undervisningsmetod som Ă€r möjlig att i praktiken anvĂ€nda i skolan och om eleverna anser att de lĂ€r sig nĂ„got av det. FrĂ„gestĂ€llningarna som stĂ€lls upp i arbetet Ă€r: · Hur mycket tid och planering behövs för att sĂ€tta upp ett lajv i skolan? · Har skolan de resurser som krĂ€vs för att tillhandahĂ„lla lajv som en del av undervisningen? · Är lajv en metod som eleverna uppskattar och sjĂ€lva anser sig lĂ€ra sig nĂ„got av? · Hur förhĂ„ller sig pedagoger till tanken pĂ„ lajv som undervisningsmetod? Den teoretiska förankringen bygger till stor del pĂ„ Fredrik Axelzons ?Rollspel i skolan? frĂ„n 2007 och Kristina BoreĂșs ?Rollspel i undervisningen? frĂ„n 1994. För att finna svaret pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna sĂ„ genomfördes ett temaarbete om klimat under tvĂ„ veckor, dĂ€r ett lajv baserat pĂ„ FN:s klimatrollspel anvĂ€ndes som avslutning. Efter lajvet genomfördes intervjuer med tre elever och klasslĂ€raren för att kunna fĂ„ deras synvinkel. Slutsatsen av undersökningen Ă€r att det finns bĂ„de tid och resurser för att anvĂ€nda lajv som metod i skolan samt att eleverna anser att de lĂ€r sig mycket genom arbetet..

The purpose of this BA-thesis is to examine how many girls, boys, women and men who appear in children?s programmes in the years 1978, 1992 and 2007. We have also studied if they are described as typical gender role stereotypes and we have looked at the power conditions between girls and boys, women and men and children and adults. From the results we then examined the changes through out the years. We have made this possible by choosing two days each year when most children were watching the programmes.With the gender role theory we have brought up the important issue of the fact that men appear more frequently in media then women and by doing so the media preserve men as the standard gender.

Formgivning och organsiering av ett nytt operahus. Strukturering av befintligt program, val av material, konstruktion och struktur, klimat, hÄllbarhet..

Jobbskatteavdraget första del infördes 1 januari 2007 med syfte att öka det totala arbetsutbudet i Sverige. Huruvida denna mÄlsÀttning har realiserats eller inte Àr dock inte lika sjÀlvklart varför jag i denna uppsats har valt att undersöka reformens effekt. Underbyggt av en grundlÀggande arbetsutbudsteori har jag utifrÄn statistik frÄn Statistiska CentralbyrÄn (SCB) utfört en deskriptiv analys av hur den extensiva respektive intensiva marginalen har pÄverkats. Mina resultat tyder pÄ att en förÀndring har skett pÄ bÄda dessa marginaler under 2007 jÀmfört med 2006 vilket skulle tala för att jobbskatteavdraget har haft viss effekt pÄ det totala arbetsutbudet i Sverige..

Bakgrund: Aktuell forskning visar att sjuksköterskors tid för administrativa uppgifter ökar och att tiden för den patientnĂ€ra omvĂ„rdnaden blir allt mindre. Syfte: Att undersöka sjuksköterskans patientnĂ€ra tid, tid avsatt för dokumentation och annat administrativt arbete i jĂ€mförelse med opublicerad data frĂ„n 2007. Metod: Åtta strukturerade observationer med kvantitativ forskningsansats genomfördes 2011 pĂ„ samma ortopediska avdelning och med samma metod, som vid observationerna 2007. Resultat: Sjuksköterskornas patientnĂ€ra tid 2011 visade sig ha minskat i jĂ€mförelse med 2007, Ă€ven tid för dokumentation i patientjournalen hade minskat nĂ„got. Vid en summering av annat administrativt arbete sĂ„gs en ökning frĂ„n 49,9 % 2007 till 59,8 % 2011 av den totala arbetstiden.

I en inglasad miljö kan vi skapa ett annat klimat Àn det som rÄder utomhus vilket gör det möjligt att odla ett annat vÀxtmaterial Àn det vi har i vÄra trÀdgÄrdar. VÀxter frÄn exotiska platser skapar intressanta miljöer i vintermörkret. Vilka vÀxter som trivs beror pÄ vilka temperaturer som rÄder i den inglasade miljön och tillgÄngen pÄ vatten och ljus (Payne, G 2012). HusvÀrden AB Àr ett företag i byggbranschen som vÀrderar klimatsmarta energieffektiva lösningar i byggandets alla led. Deras senaste projekt Àr en stadsdel i omrÄdet KrokslÀtts fabriker i Göteborg som Àr ritad av WingÄrdh arkitekter. I April 2014 stÄr första huset fÀrdigt i omrÄdet, ett kontorshus pÄ 6 vÄningar.