I takt med att stÀder fortsÀtter att vÀxa och stadsplanerares medvetenhet om grönskans positiva effekter pÄ omgivningen vÀcks, ökar intresset för att anvÀnda Ànnu outnyttjade vertikala ytor pÄ byggnader till vÀlgörande vÀxtlighet. Mycket Àr kÀnt kring nyttan med gröna fasader. Dess isolerande inverkan mot buller och temperaturvÀxlingar, den luftrenande inverkan (Perini et al., 2011) och de estetiska möjligheterna. Den praktiska erfarenheten kring vÀxtvÀggar i vÄrt nordiska klimat Àr emellertid fortfarande begrÀnsad. Den bristande erfarenheten gör osÀkerheten stor rörande möjligheten att satsa pÄ gröna fasader i form av vÀxtvÀggar, exempelvis vid planering av nya byggprojekt. En stor osÀkerhetsfaktor kring vÀxtvÀggar Àr dess skötsel. Syftet med det hÀr arbetet Àr att klargöra vilka faktorer som Àr avgörande för det övergripande skötselbehovet hos vÀxtvÀggar, samt att hitta ett sÀtt att förutsÀga och/eller jÀmföra och kvantifiera faktorerna. För att kunna komma fram till vad dessa faktorer bestÄr i har jag besökt platser dÀr vÀxtvÀggar Àr uppförda samt gjort intervjuer med personer som har stor kunskap i Àmnet vÀxtvÀggar i nordiskt klimat. Eftersom det inte finns mycket litteratur att finna kring Àmnet skötsel av vÀxtvÀggar i nordiskt klimat, har informationen som framkommit vid intervjuerna haft en central betydelse. De faktorer som framkommit som betydelsefulla för skötselbehovet hos vÀxtvÀggar har sammanstÀllts i ett bedömningsverktyg dÀr de delats upp i dels faktorer hos vÀggen, dels faktorer hos vÀxtvalet.

SammanfattningDen senaste tidens förÀndringar dÄ det gÀller klimatet Àr en vÀl debatterad frÄga i dagens samhÀlle. Att vi gÄr mot varmare tider hÀr pÄ jorden Àr konstaterat, liksom de konsekvenser som uppvisats av ett redan varmare klimat. Eftersom det blir varmare hÀr pÄ jorden förÀndras ocksÄ vÀdersystemen. FrÄgan Àr om en ökad temperatur pÄverkar bÄde frekvensen och omfattningen av naturkatastrofer. FrÄgan om dagens klimatförÀndring skulle kunna leda till en större frekvens av naturkatastrofer Àr viktig att forska vidare i.Den 4-5 augusti 2004 drabbade ett kraftigt regn- och ÄskovÀder Hagfors kommun i nordöstra VÀrmland.

Inledning: Bandy har en lÄg skadeincidens med cirka 7 skador per 1000 matchtimmar. Den vanligaste skadelokalisationen Àr ansiktet som stÄr för ca en tredjedel av rapporterade skador. Eftersom antalet studier inom bandy Àr begrÀnsat, finns anledning till att öka kunskapen om skadepanoramat, för att pÄ sikt kunna arbeta förebyggande för att minska antalet skador. Syfte: Att med en kvantitativ ansats analysera rapporterade skador i elitseriebandy herrar 2007-2012. Metod: Resultatet av samtliga inrapporterade skador mellan 2007-2012 har analyserats.

Borrelios Àr den vanligaste vektorburna infektionssjukdomen i Europa och orsakas av bakteriekomplexet Borrelia burgdorferi sensu lato. Bakterien har en livscykel som involverar olika reservoarer och den överförs mellan dessa med hjÀlp av fÀstingar. Bakterien förekommer frÀmst i fÀstingens mag-tarmkanal men kan ocksÄ sprida sig systemiskt vilket kan pÄverka smittöverföringen. FÀstingens utbredning i Sverige har ökat sedan början av 1990-talet, vilket tycks bero pÄ ett varmare klimat i kombination med ökad tillgÄng till vÀrddjur. Den hÀr litteraturstudien syftar till att undersöka sambanden mellan ett varmare klimat och förekomsten av borrelios i Sverige. Klimatet har stor pÄverkan pÄ fÀstingen och den har visat sig kÀnslig för uttorkning och krÀver en hög relativ luftfuktighet för att överleva.

Alla elever i Sverige har skolplikt, vilket gör att alla elever Àr skyldiga att gÄ i skolan, det blir pÄ sÄ vis extra viktigt att varje elev kan sig kÀnna sig trygg och sedd nÀr denne för varje dag kommer till skolan vilket Àr ett av motiven som ligger bakom detta arbete.Syftet med arbetet Àr att reda ut begreppet, ett bra socialt klassrumsklimat, samt att ta reda pÄ hur blivande lÀrare uppfattar det sociala klimatet i klassrummet i relation till elevers inlÀrning. Arbetet Àr utfört dels i form av en litteraturstudie, dels i form av en empirisk undersökning.Tidigare forskning lyfter fram vikten av ett bra socialt klimat och visar att det Àr en förutsÀttning för elevers vÀlmÄende i skolan, vilket i sin tur stÄr i relation till elevers inlÀrning. Undersökningar visar Àven att det inte rÄder ett önskvÀrt klimat pÄ skolor idag, vilket Àr ytterligare ett motiv för att lyfta fram omrÄdet.Som komplement till litteraturstudien utfördes en empirisk undersökning bland blivande lÀrare. Valet att göra en undersökning bland just blivande lÀrare grundades pÄ ett troligt intresse för frÄgestÀllningen inom mÄlgruppen, vilket i sin tur kan generera i nya perspektiv för den forskning som redan finns. Undersökningen skedde i en enda öppen frÄga som skickades ut till 358 lÀrarstudenter via mail.

Examensarbetet belyser hydrauliska faktorer som hastighet/belastning, motstÄnd/tryck, flöde och filtersandens karakteristika; klimatfaktorer som nederbörd och lufttemperatur; vattenkvalitetsfaktorer som vattentemperatur, fÀrgtal, turbiditet samt lukt och smak, faktorer vilka samtliga anses inverka/pÄverka driftiden för lÄngsamfilter.Ringsjöverkets dokumentation och statistik för Är 1999-2009 analyseras och utvÀrderas för att faststÀlla eventuella samband mellan rensningsfrekvens, drifttid och funktion med hydrauliska-, klimat- och vattenkvalitetsfaktorer.Resultatet av examensarbetet tenderar att pÄvisa viss inverkan/pÄverkan av de hydrauliska faktorerna pÄ rensningsfrekvens och drifttid. För klimat- och vattenkvalitetsfaktorer Àr resultatet mer oklart. Undersökningen av Ringsjöverkets lÄngsamfilter varken bekrÀftar, dementerar eller faststÀller nÄgot samband, utan snarare indikerar att en mÀngd faktorer av varierande art Àr involverade i hur rensningsfrekvens och drifttid utvecklas samt att framtida mer omfattande studier betrÀffande exempelvis vattenkemiska och mikrobiologiska undersökningar erfordras..

Bakgrund: Studier visade att ett varmt klimat pÄverkade symtombilden av ledsjukdomen Reumatoid Artrit. Dock saknades studier som mÀtbart bevisade detta, dÄ det finns motsÀgelser av klimatets betydelse.Syftet var att belysa personalens erfarenheter och uppfattningar om klimatets inverkan samt andra faktorers betydelse i vÄrd av personer med Reumatoid Artrit.Metod: En informell intervjuteknik anvÀndes vid intervjuer med Ätta av personalen som arbetade pÄ Clinica Vintersol, Teneriffa.Resultat: Merparten av informanterna ansÄg att ett varmt jÀmt klimat i kombination med effektiv trÀning hade en positiv effekt pÄ sjukdomen och symtomen. Gemenskap, minskad stress och positiv sjukvÄrd var ocksÄ faktorer som pÄverkade sjukdomen och Àven vÀlbefinnandet.Diskussion: Klimatet hade en positiv inverkan pÄ de drabbade. I en miljö avskalad frÄn jobbiga moment dÀr den drabbade bara behövde tÀnka pÄ sig sjÀlv och dÀr atmosfÀren kring sjukvÄrden var positiv, bidrog till att patienterna slappnade av och kunde fokusera bÄde pÄ kropp och sjÀl.Slutsats: Tidigare studier har inte beskrivit nÄgra faktorer förutom klimatet som kunde pÄverka sjukdomen. VÄr studie visade att faktorer sÄsom varm och jÀmt klimat, rehabilitering, smÀrtlindring och god omvÄrdnad i kombination, innebar minskad symtombild, ett ökat vÀlbefinnande och att den drabbade ej blev sin sjukdom..

Sociala konstruktivister menar att lÀrandet bestÄr av sociala interaktiva processer mellan eleven och dess omgivning (Palinscar, 1998). Det betyder att lÀrarna har en viktig och unik roll i klassrummet eftersom de medvetet eller omedvetet skapar förutsÀttningarna för de sociala interaktionerna i lÀrandemiljön ? mellan lÀraren och eleverna men Àven den sociala interaktionen eleverna sinsemellan (Todorovich, 2009). Syftet med denna studie var att undersöka hur skapandet av ett bra socialt klimat i klassrummet tar sig form i dagens skolor. Med hÀnsyn till studiens syfte valdes att göra en empirisk, kvalitativ studie med ett fenomenologiskt synsÀtt. Sex lÀrare inom idrott och hÀlsa i grundskolans senare skolÄr och gymnasieskola intervjuades om deras upplevelser av sociala interaktioner i skolan.

Titel: Var det bÀttre förr eller sÀmre nu? En kvantitativ studie om hur skolanframstÀllts och beskrivits i Göteborgs Posten dÄ och nuFörfattare: Pernilla Bodefjord & Linda GustavssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK 1500,Institutionen för journalistik och masskommunikation vid GöteborgsuniversitetTermin: Höstterminen 2008Handledare: Jan StridExaminator: Karin FogelbergSidantal: 57 inklusive bilagor och 50 exklusive bilagorSyfte: Syftet Àr att undersöka och jÀmföra hur skolan framstÀlls i GöteborgsPosten 1977 och 2007Metod: Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial: Göteborgs Posten, mars, maj och oktober 1977 samt mars och oktober 2007Huvudresultat: Resultatet visar att Göteborgs Posten bÄde 1977 och 2007 skrev övervÀgande negativa nyhetsartikar om skolan. Nyhetsrapporteringen har blivit mer negativ 2007 Àn den var 1977. De största skillnaderna Àr att det 2007 skrevs mer om brÄk, vandalisering, trakasserier och mobbning. Mobbning förekom inte i nÄgon artikel frÄn 1977.

High-performance equine athletes have an energy requirement that often reaches twice the maintenance requirement. Horses are grazers and adapted to a grass diet, and diets high in grains and concentrates are associated with digestive upsets and behavioural disorders. It could therefore be of interest if the energy requirement of a high-performing horse could be met by forage. It is important that the forage have a high concentration of energy so that the horse is able to consume the whole amount of energy needed from the forage without exceeding the maximum voluntary intake. The purpose of this literature study was to investigate if the energy demand of a high-performance horse can be covered by forage produced under Northern Swedish climate conditions.

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..

This study examines the state of criticism in the arts section of Sweden?s largest newspaper Dagens Nyheter. The study stems from raised concerns about the failing position of arts criticism, dubbed ?the crisis of criticism?. Through an overview it compares the arts section of February 1997 to the arts section of 2007.

Studiens syfte Àr att se pÄ ledarskap i relation till interkulturalitet. Den kvalitativa karakta?ren pÄ studien var relevant för att besvara frÄgestÀllningarna. Ledare frÄn tvÄ olika organisationer valdes för att ge en ökad bredd i svaren. Efter intervjuerna transkriberades och analyserades det insamlade materialet utifrÄn teorier om interkulturalitet.

I Sverige Àr intresset stort för att arbeta mot en bÀttre miljö. Allt fler inser att vi inte kan leva som vi gör nu. Vi Àr 9 miljoner invÄnare som tillsammans förbrukar 17 000 ton livsmedel dagligen. Vi mÄste anpassa oss till de naturliga kretsloppen, för att inte Àventyra nÀsta generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Vid FN-konferensen 1992 i Rio de Janeiro kom vÀrldens lÀnder överens om gemensamma strategier för att lösa nÄgra av de svÄraste problem som vÀrlden stÄr inför som till exempel miljöförstöring, överutnyttjande av jordens naturresurser, fattigdom och hÀlsoproblem (United Nation, 2002).

Arbetsgruppen pÄ arbetsplatsen har fÄtt en ökad betydelse i kunskaps- och tjÀnstesamhÀllets framvÀxt. MÄnga har dock upplevt arbetsgrupper som fungerar mindre bra. I en kvalitativ intervjustudie beskrevs de faktorer som upplevs viktiga för att en arbetsgrupp ska fungera vÀl. Dessa kan beskrivas enligt följande: Vid tillsÀttning av arbetsgrupper bör tydlighet rÄda kring mÄl och uppgift. Ett tillÄtande klimat och motivationshöjande faktorer har betydelse.