Syftet med denna studie är att få en inblick i vårdpersonalens upplevelser av att arbeta med människor som begått grova våldsbrott. Om vetskapen om brottets karaktär påverkar vårdpersoanlens förhållningssätt och möjligheterna samt svårigheterna i Klientens behandling. Studien är gjord med en kvalitativ forskningsansats med semi-strukturerade intervjuer där fyra vårdare på både anstalt och rättspsykiatrin blev intervjuade. I resultatet framgick att vårdpersonalens erfarenhet kunde vara en skyddsfaktor när det kom till att känna obehag inför mötet med en Klient som begått grova våldsbrott. Det framkom även i resultatet att brottet utanför kan påverka vårdarnas förhållningssätt om man inte känner Klienten.

Familjebildning är för många personer en central del av livet. Att bli adoptivföräldrar innebär en annorlunda process jämfört med det biologiska föräldraskapet. För att bli adoptivföräldrar måste man genomgå en utredning. Utredningen benämns som medgivandeutredning och innebär att socialsekreterare granskar om personer är lämpliga som föräldrar. Syftet med vårt examensarbete är att förstå hur adoptivföräldrar upplever en medgivandeutredning och hur de upplever att bli utredda av socialsekreterare.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns likheter och skillnader angående kraven som ställs på en arbetssökande Klient för att den skall ha rätt till försörjningsstöd vid ett nybesök i Göteborgs stadsdelar. Frågeställningarna handlar om vilka krav som ställs och vilka likheter och skillnader angående kraven som finns stadsdelarna emellan. Frågeställningarna handlar även om vilka orsaker och förklaringar som finns till likheter och skillnader stadsdelarna emellan. Vår undersökning baseras på en kvalitativ metod. Vi har intervjuat fyra personer med chefsposition inom försörjningsstöd i fyra av Göteborgs stadsdelar.

Syftet med min c-uppsats var att undersöka Klienters attityder och förväntningar i bemötandet till socialtjänsten. Jag ville även undersöka varför en del Klienter blir självförsörjande medan andra inte blir det och vilka faktorer som kan påverka Klienten till självförsörjandet, utifrån socialsekreterarnas perspektiv. För att förstå detta och nå mitt mål så bra som möjligt fokuserade jag mest på socialsekreterare, makt, Klient, bemötande, handlingsutrymme, relation och professionalitet. I denna forskning använd jag mig av ostrukturerade kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade tre socialsekreterare på ett socialkontor och fem Klienter på en verksamhet som har samarbete med socialtjänsten.

Syftet med undersökningen var att undersöka behandlares uppfattningar om och erfarenheter av relationsskapande som en grund för förändring med Klienter som blivit dömda för sexualbrott. Vi använde oss av en hermeneutisk utgångspunkt med kvalitativ ansats med intervju som metod eftersom respondenternas egna uppfattningar och erfarenheter var av relevans för frågeställningen. Vid analyseringen av resultatet användes meningskoncentrering som metod. Resultatet har tolkats utifrån von Wrights teori om det punktuella och relationella perspektivet. Resultatet visar att respondenterna anser att relationen mellan behandlare och Klient är den viktigaste delen i behandlingsarbetet med Klienter som blivit dömda för sexualbrott, och att den relationen påverkar Klientens förändringsprocess.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen av hur interaktion sker mellan en socialsekreterare och Klienten. Studien fokus är att undersöka upplevelser av interaktion vid handledning av ekonomiskt bistånd med Klient inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Särskilt vikt läggs vid hantering av olika situationer som dyker upp när socialsekreteraren bemöter en Klient vid handläggning av ekonomiskt bistånd, och hur dessa situationer kan hanteras i vardagen. För att underlätta arbetet har jag valt att isolera bort Klientens perspektiv och istället begränsa mig till socialsekreterarens perspektiv. Studien är planerad utifrån följande frågeställningar: Hur beskriver socialsekreteraren interaktionen med en ungdomsKlient? Hur hanterar socialsekreteraren olika situationer som kan uppstå vid interaktionen med en ungdomsKlient? För att få svar på mina frågeställningar, har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterarna.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen av hur interaktion sker mellan en socialsekreterare och Klienten. Studien fokus är att undersöka upplevelser av interaktion vid handledning av ekonomiskt bistånd med Klient inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Särskilt vikt läggs vid hantering av olika situationer som dyker upp när socialsekreteraren bemöter en Klient vid handläggning av ekonomiskt bistånd, och hur dessa situationer kan hanteras i vardagen. För att underlätta arbetet har jag valt att isolera bort Klientens perspektiv och istället begränsa mig till socialsekreterarens perspektiv. Studien är planerad utifrån följande frågeställningar: Hur beskriver socialsekreteraren interaktionen med en ungdomsKlient? Hur hanterar socialsekreteraren olika situationer som kan uppstå vid interaktionen med en ungdomsKlient? För att få svar på mina frågeställningar, har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterarna.

Syftet med studien var att beskriva hur skapande aktiviteter används som ett arbetsterapeutiskt medel för vuxna personer med psykisk ohälsa. För att besvara syftet valdes en litteraturbaserad studie. Litteratursökning genomfördes via ett flertal olika databaser, samt med sekudärsökning. Sökningen resulterade i nio utvalda artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys och manifest ansats. Analys av data resulterade i fyra kategorier: att främja kommunikation och uttryckande av tankar och känslor, att stärka Klientens synsätt och identitet, att förändra och bli delaktig i sitt dagliga liv, inledande intervention med Klienten.

Syftet med studien har varit att, analysera hur handläggare resonerar omkring varför människor med utländsk bakgrund är i behov av långvarigt försörjningsstöd. Jag har intresserat mig för viktiga komponenter mellan handläggare och Klient relationer.Jag kommer även att redogöra för vad jag anser vara viktiga faktorer till att Klienterna behöver stöd, baserad på analys av material.Som metod har jag använt mig av intervjuer för att ta del av informanternas berättelser. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av systemteori och begreppet: relation.Jag använder mig även av litteraturstudier. Min studie är baserad på ett positivt förhållningssätt. Är inte så kritisk mot socialarbetarens arbetsuppgifter, eftersom maktförhållande inom organisationen och politiska strömningar i samhället sätter gränser för den enskilde handläggaren.Studiens huvudresultat har visat hur stor betydelse Klienternas relation till socialsekreterare har.

Uppsatsen utgår från en, av mig genomförd, utvärdering av ett arbetsmarknadspolitiskt projekt för långtidsarbetslösa. Relationen mellan coach och arbetslös Klient visade sig ur många avseenden vara positiv för den arbetslösa. Jag fann det dock begränsade att enbart studera relationen ur detta perspektiv. Jag valde således att studera relationen ur ett kritiskt perspektiv med fokus på relationen mellan coach och Klient.Syftet med uppsatsen är: att med utgångspunkt i en genomförd utvärdering av ett arbetsmarknadspolitiskt projekt för långtidsarbetslösa, kritiskt granska ett coachingförfarande med avseende på coachKlientrelationens påverkan på Klientens lärande.Mats Alvessons kritiska teori har används som metodologisk utgångspunkt och utifrån det som framkommit ur dessa kritiska tolkningar har en teoretisk referensram kopplats som använts som främsta analysredskap. Analysen har gjorts främst på de intervjuer som genomfördes med coacherna under utvärderingen av projektet.De tolkningar som gjorts av materialet visade att ojämlikheter i vissa fall uppkommit mellan coach och Klient.

I denna utredning har vi undersökt hur beroendeproblematiken påverkat regler och professionalism inom revisorsyrket på de större revisionsbyråerna. Vi har genom teori och intervjuer sökt klargöra yrkesattribut, samband, risker och förebyggande åtgärder mot den enskilde revisorn, samt dennes revisionsbyrås beroende gentemot Klient. Vi har från respondenterna stött på överensstämmande uppgifter gällande hot såsom ekonomiskt beroende, alltför informella kundrelationer, tilltagande konkurrens och tung arbetsbörda, vilken riskerar att gå ut över revisionsarbetets oberoende. De förebyggande åtgärderna som revisionsbyråerna använder sig av för att stävja beroendehot är lagarbete, utbildning, avgränsade arbetsuppgifter, kontrollfunktioner. Vi har kommit fram till att den analytiska förmågan hos revisorn är viktig i sammanhanget och kan komma att få utökad betydelse i förlängningen.

Ungdomsarbetslösheten är ett problem i Sverige och det finns flera unga som uppbär försörjningsstöd. Det har visat sig vara svårt för en del ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden och kommunerna har ett ansvar för skapa arbetsmarknadsåtgärder som kan hjälpa personer att komma ut i arbetslivet. En del unga är mer utsatta än andra vilket gör att de kan vara i behov av ett intensivare stöd. Denna studies syfte är att undersöka vilka komponenter eller händelser i Case management-projektet som haft inverkan för de unga vuxnas livssituation. Projektet som är en arbetsmarknadsåtgärd syftar till att hjälpa ungdomar som har svårigheter med att strukturera upp sin vardag.

I dagens samhälle så används internet mer och mer för att få fram information, så är även fallet förkartor. I denna uppsats, som gjorts på uppdrag av Tieto Sweden Healthcare & Welfare för att kunnaanvändas i systemet Laps Care, kommer det tas upp lösningar för att hämta geografisk data viakarttjänster med hjälp av Web Map Service (WMS) tjänster i en .NET applikation.Detta examensarbete kommer att ta upp, på en grundläggande nivå, hur WMS-standarden kananvändas av en Klient för att visa digitala kartor från en WMS-tjänst samt lite kort om andraalternativ till WMS så som Web Map Service Tile Cache (WMS-C) och Tile Map Service (TMS)tjänster. Det ges olika förslag på open source komponenter som kan användas för att hantera sådanatjänster med fokus på SharpMap som valdes att användas i prototypen som gjordes för att visa huren sådan Klient kan se ut.Uppsatsen kommer också behandla kartografi där det kortfattat förklaras om vilka riktlinjer somborde tas för en karta.I andra stycket tas kortfattat upp hur webbtjänster fungerar och även vad det finns för för- ochnackdelar att använda sig av sådana tjänster.Det kommer också förklaras vad Geografiska informationssystem (GIS) är och hur det användsidag.Sammanfattningsvis så utvecklades en fungerande prototyp med hjälp av open source komponentenSharpMap som kan visa kartor från WMS, WMS-C och TMS tjänster och om en ERSI Shapefilmed vägdata finns tillgänglig så går det att söka efter gator..

När en socialsekreterare ska utreda en Klient enligt Lag om Vård av Missbrukare i vissa fall (LVM) behöver denne ta ställning utifrån många olika perspektiv. Syftet med denna studie var att ge kunskap om LVM-ärenden ur socialsekreterarens perspektiv samt att belysa deras tankar, uppfattningar och erfarenheter av LVM-handläggning. Undersökningens empiriska material grundar sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta socialsekreterare. För att kunna tolka och analysera vårt material använde vi oss av utilitarismen och det salutogena perspektivet som tolkningsram.Resultatet visar på att socialsekreterarna upplever både för- och nackdelar i arbetet med lagstiftningen. Socialsekreterarna upplever handläggningen av LVM-ärenden likt ett dilemma.

Det finns idag få system som ger en god överblick av en restaurangs bokningar och bordsplaceringar. Oftast används papper och penna som ställer till med problem när kunder avbokar, ändrar deras bokning eller helt enkelt inte kommer till restaurangen. Det är även svårt att avgöra huruvida restaurangen är fullbokad eller ej.Denna rapport behandlar utvecklingen av ett webbaserat bordsbokningssystem för restauranger på uppdrag av en restaurangägare i Jönköping. Systemet ska ge en grafisk överblick av en restaurangs bokningar och hur alla bord ska stå placerade under en kväll. Då systemet webbapplikationen ska ha flera användare, som använder olika enheter, krävs det att systemet ska vara plattformsoberoende.Med hjälp av HTML5 undersöks det huruvida det går att göra detta system offlinekompatibelt, då uppdragsgivaren önskar att systemet är åtkomligt då Internetuppkopplingen försvinner.