Detta examensarbete är gjort på uppdrag av ett företag som heter IT Resource AB i Årjäng Värmland.Målet med detta examensarbete var att skapa ett API till PHP som skall utöka PHPs funktionalitet. APIet skall förenkla samt effektivisera IT Resource ABs arbete med att utveckla webbapplikationer. Den förenkling samt effektivisering som APIet erbjuder är möjligheten att återanvända funktioner samt att man enkelt kan lägga till nya funktioner i APIet vid behov.Den funktionalitet som APIet kommer att tillhandahålla är en förbättrad hantering av variabler och strängar som genereras från en webbsida skriven i PHP. Med en förbättrad hantering menas bland annat att det skall vara möjligt att lagra variabler och strängar från en webbsida skriven i PHP.Det skapade APIet består av 2 byggstenar, en Klient och en server. Klienten i Klient/serversystemet är en extern modul innehållande funktionalitet för kommunikation med både PHP och servern.

Syfte: Syfte med denna studie är att skapa förståelse hur lagen om anmälningsplikt har påverkat relationen mellan revisorn och Klient. Vidare är syftet att undersöka om revisorer informerar sina Klienter om lagen om anmälningsplikt idag.Metod: Studien genomfördes enligt den kvalitativa metoden i form av intervjuer inom Gävleborgs område. Intervjuer genomfördes med åtta auktoriserade revisorer och tre företagsledare.Resultat/Slutsatser: Den genomförda studien har visat att revisorer inte informerar sina Klienter om lagen om anmälningsplikt än idag. Enligt de tillfrågade revisorerna har inte lagen om anmälningsplikt påverkat relationen mellan revisor och Klient, utan relationen kan bara försämras med de oseriösa Klienterna. Studiens företagsledare ansåg inte heller att relationen med revisorn har påverkats på grund av lagen om anmälningsplikt.

Denna rapport har i syfte att öka förståelsen om hur man kan öka säkerheten på ett företag som använder sig av mobila Klienter. Att arbeta på distans blir allt vanligare, och med de så ställs allt högre krav på tekniken som tillhandahåller möjligheterna för detta. När ny teknik utvecklas kommer ofta säkerheten i andra hand, det man fokuserar på är funktionaliteten. Frågorna man då ställer sig och vilket läsaren kommer skaffa sig mer kunskap om under rapprotens gång är:Hur skall en Klient kunna hållas uppdaterad när den är utanför företagets väggar?Hur skall kommunikation kunna ske med företaget på ett enkelt sätt, samtidigt som det också ska vara säkert?Det kommer visa sig att administratören inte är den pusselbiten i säkerheten på ett företag.

När revisorer och allmänheten har olika uppfattningar om vad som är revisorns arbetsuppgifter och ansvar samt vad som är tillåtet enligt lagar och regler uppstår ett förväntningsgap. Förväntningsgapet är inget nytt fenomen utan har funnits lika länge som revisorsprofessionen. Däremot har orsakerna och storleken förändrats i takt med utvecklingen i näringslivet, samhället och revisorsprofessionen i sig. Områden där missuppfattningar ofta uppstår är kring hur mycket revisorn kan hjälpa sin Klient med rådgivning, hur omfattande revisionen är och med vilken grad av säkerhet en revisor kan uttala sig om att allt står rätt till. I små och medelstora företag har den ekonomiska rådgivningen från revisorn en stor betydelse och det kan vara svårt att sätta klara gränser mellan revision och revisionsnära tjänster.

När det finns delade uppfattningar mellan revisor och allmänhet om vad en revisor gör och bör göra så uppstår ett förvätningsgap. Förväntningsgap är inget nytt begrepp utan det har existerat under en lång tid. Dess uppkomst är dock något som flitigt diskuterats och forskats i och har troligtvis flera olika förklaringar. Områden i hur förväntningsgap uppkommer enligt den tidigare forskningen är vitt skilda och det kan grundas i bristande oberoende hos revisor, för hög förväntan hos intressent eller en felaktig rapportering. Förväntingsgap kan se ut på flera olika sätt och undersökas ur olika perspektiv.

Tidigare studier har visat på ett gap i förväntningar mellan revisorer och bolagens intressenter. Detta förväntningsgap har lett till missnöje och bristande förtroende från samhället till revisorerna och revisionsprofessionen. I denna uppsats har tidigare studiers resultat applicerats på relationen mellan revisorn och dess Klient, småföretaget, då denna relation var outforskad. Syftet med studien var att bredda den teoretiska kunskapen kring förväntningsgapet i en ny relation för att ge förslag på hur gapet kan motarbetas i praktiken. Det eventuella gapet mellan Klientens förväntningar och revisorns arbete undersöktes genom semistrukturerade intervjuer, vilka avslutades med ett kontrolldokument för att förebygga eventuella missförstånd under intervjuerna.

Mitt examensarbete gick ut på att bygga en hybrid Klient som använder sig av samma användargränssnitt som Xcerions redan implementerade webbKlient CloudTop. Klienten ska kunna köras utan användning av en webbläsare och i stället vara ett installerat program på datorn. Källkoden till CloudTop, som är skriven i Javascript, kommunicerar nu med kod skriven i C++ med hjälp av en brygga som förbinder dessa två språk. C++-delen hanterar XSLT-förfrågningar, vilket normalt hanteras av en webbläsare. Programmet är även förberett för att utökas med kod som stödjer att programmet ska kunna köras utan tillgång till internet.

Bakgrund: Regleringen av hur immateriella tillgångar ska redovisas lämnar stort utrymme för individuella tolkningar. Hur sådana tolkningar görs påverkar de finansiella rapporter som når intressenter. Det saknas undersökningar som berör det samspel som sker mellan revisor och Klient. Ett samspel som är det sista som sker i den process från att ett regelförslag fram till att informationen publiceras. Vem är det egentligen som bestämmer och vilka är faktorerna som påverkar de maktpositionerna parterna har i samspelet?Syfte: Syftet med uppsatsen är att karaktärisera samspelet mellan Klient och revisor genom att undersöka vilka faktorer som påverkar maktpositionerna i samspelet.Metod: Uppsatsen består av två delstudier, vilket gör det möjligt att basera uppsatsen på samspelets båda parter och därmed ta hänsyn till båda parternas perspektiv på samspelet.

Livs- och karriärplanering (LKP) är en strukturerad tidsbegränsad form av coaching som undersöker tre frågeställningar: Vem är jag, vad kan jag och vad vill jag? I föreliggande studie intervjuades fem coacher och fem Klienter om deras upplevelse av vad som driver coachingprocessen framåt i LKP. Resultaten visar en samstämmig syn mellan coacher och Klienter avseende de framträdande faktorerna som påverkar LKP-processen i en för Klienten utvecklande och berikande riktning. Dessa är samtalen mellan coachen och Klienten, en professionell och empatisk relation mellan coach och Klient, metoden med dess upplägg samt Klientens hemuppgifter. Ytterligare framkom att en tydlig ansvarsfördelning mellan coach och Klient samt Klientens motivation också bidrar till en positiv utveckling av processen.

Det övergripande temat för denna studie var socialsekreterares professionella engagemang för sina Klienter och att detta engagemang i vissa fall blir särskilt uttalat. Studien utgick från följande frågeställningar: har socialsekreterare ömmat mer för någon/några av sina Klienter, har socialsekreterare kämpat mer för någon/några av sina Klienter, hur har i sådana fall de Klientrelationerna varit? För att få en djupare förståelse för detta fenomen baserades studien på kvalitativa intervjuer. Intervjudeltagarna bestod av fyra socialsekreterare som arbetade som vuxenutredare inom socialtjänstens individ och familjeomsorg i två större städer i norra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys av materialet gjordes vilket resulterade i följande slutsatser:- Att relationen mellan socialsekreterare och Klient är central i arbetet.- Att relationen med Klienten är någonting som går upp och ner.- Att socialsekreterare ömmar och kämpar för flertalet av sina Klienter.- Att socialsekreterare har ömmat och kämpat extra mycket för vissa Klienter..

För socialtjänstens Klienter innebär Klientskapet en ovillkorligt underordnad roll, där individen befinner sig i en situation denne inte styr över. Individen etablerar en relation till den offentliga hjälpapparaten som samtidigt är en maktapparat. Det övergripande syftet med studien är att skapa förståelse för hur den specifika ekonomisektionen inom socialförvaltningen, i en kommun i södra Sverige, som avgränsat socialt fält, är konstruerat. Ett delsyfte är att belysa hur enskilda socialsekreterare inom denna sektion samt ett urval av deras Klienter, upplever interaktionen vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Ytterligare ett delsyfte är att få en förståelse för hur de sociala konfigurationerna ter sig samt hur makt konstrueras, i interaktionen mellan Klient och socialsekreterare.

Bakgrund: Revisorn innehar ett professionsansvar och måste följa god revisorssed och god revisionssed vilket yrket kräver. Under yrkesutövningen skall revisorn enligt lagen vara oberoende, det vill säga opartisk och självständig. Ofta ifrågasätts revisorns professionsansvar och objektivitet genom att ingå i täta relationer som successivt byggs upp med Klienter. Relationsbyggandet är nödvändigt för att skapa värde mellan revisor och Klient men kan inte alltid vara enkelt om lagen mer eller mindre förbjuder detta.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vilka former av relationer som i praktiken förekommer mellan revisor och Klient och om relationen står i konflikt med oberoende-reglerna. Studien syftar även till att se hur revisorns arbete och oberoende ställning har förändrats över tiden och vad som kan vara orsaken till denna förändring.Problemfrågor: Vad innebär oberoendet i en relation mellan revisor och Klient? Hur har revisorns roll ändrats historiskt sett?Metod och teori: En kvalitativ intervjuundersökning har utförts för att uppnå studiens syfte.

Denna uppsats beskriver arbetet med att utveckla ett inkassohanteringsprogram. Arbetet är utfört åt inkassobyrån Exactor International Debt Collection från Mariestad. Bakgrunden till projektet är att Exactor behöver en programvara för att hålla ordning på de inkassoärenden som de har. En programvara som passar deras sätt att arbeta.I programmet finns det möjlighet för användaren att registrera ärenden som var och en innehåller en Klient, en eller flera betalningsskyldiga (gäldenärer) och en eller flera fakturor. Vidare finns det möjlighet att söka och redigera de olika delarna i ett ärende.Uppsatsen beskriver hur programmet är konstruerat och hur det fungerar.

För socialtjänstens Klienter innebär Klientskapet en ovillkorligt underordnad roll, där individen befinner sig i en situation denne inte styr över. Individen etablerar en relation till den offentliga hjälpapparaten som samtidigt är en maktapparat. Det övergripande syftet med studien är att skapa förståelse för hur den specifika ekonomisektionen inom socialförvaltningen, i en kommun i södra Sverige, som avgränsat socialt fält, är konstruerat. Ett delsyfte är att belysa hur enskilda socialsekreterare inom denna sektion samt ett urval av deras Klienter, upplever interaktionen vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Ytterligare ett delsyfte är att få en förståelse för hur de sociala konfigurationerna ter sig samt hur makt konstrueras, i interaktionen mellan Klient och socialsekreterare.

När det finns en skillnad mellan vad revisorn förväntas utföra och vad revisorn tillhandahåller uppkommer ett förväntningsgap. Detta förväntningsgap är ingen ny företeelse och ända sedan dess uppkomst har revisionsprofessionen vidtagit olika åtgärder för att minska gapet. En åtgärd är den revisionsstandard som FAR införde år 2004 som innebär att uppdragsbrev ska upprättas mellan revisor och Klient inför varje revisionsuppdrag. Uppdragsbrevet tydliggör revisorns arbetsuppgifter, revisionens syfte samt vardera parts ansvar i revisionsuppdraget. Med utgångspunkt i teorier om förväntningar, agentteori samt institutionell teori, är syftet med uppsatsen att förklara hur införandet av uppdragsbrevet har påverkat förväntningsgapet mellan revisor och Klient.