The purpose of this enquiry was to study how the rhetoric about immigrants (invandrarprat) influences the interpretation of reality in regards to new swedes. The study was conducted with the help of qualitative interviews with eight new swedes who, apart from their country of origin, by Swedish social standards would be considered average. Two questions were examined for the purpose of this study:1. How do new swedes react to rhetoric about immigrants?2.

Syftet med denna uppsats Ă€r att identifiera faktorer som kan pĂ„verka samverkansorganet Östsams framtida utvecklingsmöjligheter. Jag har valt att göra en intervjubaserad fallstudie pĂ„ fallet Östsam. Intervjupersonerna bestĂ„r av utvalda aktörer som arbetar i processen med Östams övergĂ„ng frĂ„n att vara en ideell förening till att bilda ett samverkansorgan. Vidare i undersökningen har jag valt att jĂ€mföra intervjuerna med den proposition som ligger till grund för det riksdagsbeslut som antagits angĂ„ende bildandet av samverkansorgan. Begreppen: motiv, samverkansmöjligheter, skapande av legitimitet, utvecklingsmöjligheter och vision har legat till grund för stora delar av undersökningen.

Idag Àr det flera teoretiker inom counterinsurgency (COIN) arenan som har uppfattningen att entusiasmen för klassisk COIN teori Àr missriktad. Flera menar att dagens insurgent grupper skiljer sig markant frÄn de som har verkat tidigare dÄ dagens konflikter Àr mera komplexa. En av dessa Àr den australiske counterinsurgency officeren David Kilcullen. Han har utvecklat en teori eller ramverk som bygger pÄ tre pelare nÀmligen sÀkerhet, politik och ekonomi. Dessa tre pelare mÄste utvecklas parallellt och Àr lika viktiga för att nÄ framgÄng i en COIN operation.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om Frankrikes misslyckande i Algeriet kriget 1954-62 kan förklaras utifrÄn Kilcullens moderna teori med tre pelare modellen för upprorsbekÀmpning.Efter erfarenheter frÄn kriget i Indokina hade fransmÀnnen utvecklat en COIN doktrin som de kallade "counterrevolutionary warfare".

Denna uppsats behandlar argumentationen kring folkskolla?rarnas lo?nedebatt som presenteras i Svenska la?raretidning a?r 1906. Fokus ligger pa? argumentationen kring lo?nefo?rslaget som tidningen presenterar, vilka argument som anva?nds och vilka delar tidningen tar upp. Detta har gjorts genom en argumentationsanalys utga?ende fra?n Toulmins (1958) argumentationsmodell.

Kunders beteende Àr viktigt att förstÄ för ett företag som sÀljer produkter eller tjÀnster. DÄ alltmer handel nu sker pÄ Internet finns ett intresse i att utreda hur en kund agerar vid inköp i en webbutik. DÄ det idag Àr dyrt att genomföra ÄtgÀrder för att attrahera nya kunder Àr det dÀrför betydande att konsumenter ÄtervÀnder efter ett första inköp. Syftet med denna studie Àr att utreda Äterköpsbeteendet hos kunder som handlar frÄn butiker pÄ Internet. Ett delsyfte Àr att undersöka om det finns skillnader i studenternas Äterköpsbeteende mellan Internetföretag och fysiska företag.

Problem: Betydelsen av ett starkt, vÀlkommunicerat och originellt varumÀrke kan knappast överskattas i dagens globala marknad. Inom modeindustrin Àr betydelsen ofta Àn mer signifikant dÄ varumÀrket och dess kÀrnvÀrden till stor del utgör företagets största konkurrensfördel gentemot konkurrenterna.FrÄgestÀllningar: Hur har GANT:s kÀrnvÀrden kommit till uttryck i företagets varumÀrkesreklam frÄn 1980 fram till 2010 och hur har varumÀrkesreklamen i sin tur pÄverkat bilden av varumÀrket?Hur har GANT:s varumÀrkesreklam förÀndrats över tid?Syfte: Syftet med undersökningen Àr att ta reda hur ett framgÄngsrikt företag inom modeindustrin, GANT, har kommunicerat sina kÀrnvÀrden genom reklam mellan Ären 1980 till 2010. Undersökningen Àmnar Àven att gÄ igenom hur reklamen i sin tur har pÄverkat bilden varumÀrket samt hur reklamen har förÀndrats över tid.Metod: Vi har valt att undersöka reklamen och kopplingen till företagets kÀrnvÀrden utifrÄn en kombination av semiotik och retorik. För att fÄ reda pÄ företagets kÀrnvÀrden sÄ har vi genomfört en intervju med en företrÀdare för företaget.Teori: De teoretiska perspektiven i undersökningen utgÄr frÄn varumÀrkesteori i allmÀnhet samt kÀrnvÀrden, positionering och marknadskommunikation i synnerhet.Empiri: Vi Àmnar studera representationen av GANT:s kÀrnvÀrden i sin reklam genom att analysera utvalda reklamuppslag frÄn företagets produktkataloger mellan Ären 1980-2010.Resultat: Undersökningen visar att kÀrnvÀrdena till viss mÄn gÄr igen i reklamuppslagen, samtidigt som flera av GANT:s kÀrnvÀrden Àr sÄ abstrakta att de Àr svÄra att definiera och dÀrmed Àven att identifiera.

Titel: Skjut inte pÄ Kulturtanten med hagelbössa - hon kommer ÀndÄ!Författare: Zara Selander & Isabella WestbergUppdragsgivare: Arts & Business Sweden ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2013Handledare: Orla VigsöAntal ord: 18 712 (exklusive abstract, executive summary, appendix)Syfte: Undersöka hur verksamheter inom scenkonst i Göteborg arbetar med extern kommunikation för att skapa en relation med sin publik. Samt identifiera och lyfta fram faktorer som kan inverka.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer med marknads- och kommunikationschefer pÄ sju valda scenkonstverksamheter i Göteborg.Material: Analys av samtalsintervjuer, sammanlagt 7 personer.Huvudresultat: Studien beskriver en professionaliserad extern kommunikation med relationer och dialog i fokus. Scenkonstverksamheterna kommunicerar med en bred publik sÄvÀl inom fysiska vÀggar som i digitala medier. Arbetet pÄverkas av fem huvudfaktorer somstudien identifierar: organisationens struktur, ett offentligt uppdrags ramar, digitalisering, utbudet av konkurrerande kulturaktiviteter samt mÀnniskans komplexitet. NÀmnda faktorer stÀller höga krav pÄ scenkonstverksamheterna att hÄlla en stÀndig dialog och kommunicera till breda grupper i en mÀngd kanaler.

Jag har undersökt förhÄllandet mellan plats, skapandeprocess och mig sjÀlv som platsskapare. Platsskapande Àr ett centralt tema inom landskapsarkitekturen och vÀcker dÀrför mitt intresse och viljan att bÀttre förstÄ hur skapandeprocessen gÄr till.Underlaget till min diskussion om plats, skapandeprocess och mig sjÀlv som platsskapare bestÄr av tre delar med olika angreppssÀtt. Genom en dagbok dokumenterar jag en faktisk plats ? Karlskronaplan ? och gestaltningsarbetet som syftar till att ge denna plats en ny form. Denna del Àr ytterst personlig och rör i stor utstrÀckning mina kÀnslor för och upplevelser av sÄvÀl plats som skapandeprocess.

 In his book Wittgenstein on Rules and Private Language (1982) Saul Kripke claims that Wittgenstein argues for a certain form of scepticism in his book Philosophical Investigations (1953), namely a new form of philosophical scepticism, a result of WittgensteinŽs idea of language as language games. Nihilism, scepticism of meaning or of concept, constitutive scepticism are other commentatorsŽ different names of the same phenomenon. The philosophy of Wittgenstein accounts for how our words, including the words of mathematics, have no meaning and there are no a priori justified objective facts as to what I mean about a word. We follow the rules blindly and without justification. We are unable to find any facts against this proposal.

Kvinnor som leder khutbahUppsatsen bygger pÄ tre primÀra frÄgor varav den ena Àr vad Koranen sÀger om kvinnans stÀllning inom islam, den andra vad som krÀvs av en kvinna för att leda bön och den tredje om det skiljer sig att vara kvinna i en vÀsterlÀndsk kontext frÄn att vara kvinna i en muslimsk kontext för att kunna erhÄlla rollen som böneledare. De kvinnliga muslimska feministerna, som redovisas i uppsatsen, Àr vÀsterlÀndska konvertiter med en hög akademisk vÀsterlÀndsk utbildning inom islam. De muslimska indonesiska feministerna har Àven de inhemsk akademisk utbildning. Uppfattningen frÄn dessa kvinnor Àr att vÀsterlÀndsk feminism Àr ett fenomen som stÀller sig mot mÀn och dÀr den pekar ut mÀn som roten till att alla kvinnor lider. VÀsterlÀndsk feminism sÀgs vara ett verktyg frÄn vÀst för att förinta islam.

Avslutande diskussion Naturen tar stor plats i den tecknade serien om Bamse. Hemmiljön Àr en idyllisk dal dÀr natur och kultur smÀlter samman. Det finns klara kopplingar till att denna hemmiljö kan betraktas som pastoral, men det finns Àven mycket moderna inslag. Det Àr dock i mötet med den moderna civilisationen som det pastorala blir synligt. Krösus Sork vill ofta anvÀnda Bamsedalen till ÀndamÄl som motorvÀg eller att borra efter olja, samtidigt som Bamse och hans vÀnner vill ha kvar sin dal som den Àr.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet Àr att belysa hur ICA och Lidl kommunicerar och marknadsför sig via Facebook, samt att se huruvida de Àven anvÀnder det för att skapa mer symmetriska band med sin publik. FrÄgestÀllningar berör vilka mönster som finns i kommunikationen och hur interaktionerna mellan företagen och de som kommenterade ser ut. Metod och teori: En kvantitativ innehÄllsanalys och en kvalitativ textanalys har anvÀnds i uppsatsen. Materialet bestÄr av Facebook-inlÀgg frÄn respektive företag, samt tillhörande kommentarer. Dessa har analyserats med hjÀlp av teorier inom kommunikation, marknadsföring, retorik samt tidigare forskning kring inlÀgg företag lÀgger upp pÄ Facebook och hur det pÄverkar lÀsarens beteende.

Risker och risktagande Àr en central del i det dagliga arbetet hos banker. Diskussionerna har varit mÄnga vad gÀller om banker pÄ ett effektivt sÀtt arbetar för att minimera riskerna. AllmÀnheten Àr beroende av banker samtidigt som bankerna Àr lika beroende av sina kunder. DÀrför har vi valt att i denna uppsats studera hur riskhanteringen i banker fungerar samt att se om dessa metoder har förÀndrats sedan finanskrisen. Syftet med uppsatsen Àr att studera riskhanteringen under finanskrisen och vad som gjorts för att minimera riskerna pÄ nÄgra av Swedbanks lokala kontor i Sverige. Den metod vi har anvÀnt oss av Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat sex personer frÄn tre olika kontor och pÄ olika positioner inom banken. DÄ vi ville fÄ respondenternas personliga Äsikter var det hÀr den metod som passade vÄr studie bÀst.

SammanfattningI denna undersökning har intresset varit den kommunikation lÀraren anvÀnder sig av och hur den visar sig i en klassrumssituation oavsett det Àmne lÀraren undervisar i. Hur gör lÀraren i den aktuella situationen i samspelt med eleverna? Genom att förena retoriska begrepp med lÀrarens talaktiviteter i klassrummet tillsammans med de praktiska didaktiska metodfrÄgorna i en analys av valda delar i undervisning.Syftet har varit att genom observationer av lÀrarens kommunikationsaktiviteter vid ett utvalt undervisningstillfÀlle betrakta den förekommande kommunikation ur ett retoriskt perspektiv, för att pÄ detta sÀtt upptÀcka vad, hos sig sjÀlv eller i sin egen kommunikation, lÀraren anvÀnder sig av i kommunikationssituationer med eleverna. De kompletterande frÄgorna som stÀllts har varit vilka retoriska aktiviteter lÀraren anvÀnder sig av i undervisningstillfÀllet, samt vilka didaktiska konsekvenser fÄr anvÀndandet av dessa aktiviteter för undervisningen?Genom att utföra en klassrumsobservation och en kvalitativ intervju med en lÀrare samlades lÀmpligt material in för undersökningen och det materialet utgör grunden för analysen.GrundlÀggande retoriska teorier och begrepp har beskrivits och Àven didaktiska och retoriska teorier för att ge en teoretisk bakgrund för de kommande analyserna.

Avslutande diskussion Naturen tar stor plats i den tecknade serien om Bamse. Hemmiljön Àr en idyllisk dal dÀr natur och kultur smÀlter samman. Det finns klara kopplingar till att denna hemmiljö kan betraktas som pastoral, men det finns Àven mycket moderna inslag. Det Àr dock i mötet med den moderna civilisationen som det pastorala blir synligt. Krösus Sork vill ofta anvÀnda Bamsedalen till ÀndamÄl som motorvÀg eller att borra efter olja, samtidigt som Bamse och hans vÀnner vill ha kvar sin dal som den Àr.