LÀnge har den medicinska diskursen dominerat med nÀrmast ensamrÀtt att förstÄ och förklara ?avvikande? beteenden och det förhÄllande till kroppen som av dessa följer. Antingen har Àtstörningar förklarats med hÀnvisning till individens biologiska förutsÀttningar eller, i enlighet med mer sociokulturella intressen, som ett slags resultat av samhÀllsstrukturers obevekliga makt.I flera av de studier som ligger till grund för denna uppsats kan man skymta nÄgot som Megan Jane Warin diskuterar i sin doktorsavhandling Becoming and Unbecoming. NÀmligen att man kan nÀrma sig en förstÄelse för anorexi genom att betrakta sjÀlva tillstÄndet till den sjukes egna kropp som dynamiskt ? som samtidigt prÀglat av nÀrhet och avstÄnd.

The purpose of this thesis is to examine how the public libraries work towards SFI (Swedish For Immigrants) based on the views of the overseeing librarians. To study this we have asked the following research questions:What distinguishes the public libraries? work towards SFI according to the responsible librarians? What distinguishes the communication between SFI teachers and the librarians according to the responsible librarians? What opinions are held by the librarians in regards to their work with SFI?We have used a semi structured interview method with seven librarians in charge of the activities with SFI at small and medium sized public libraries in a rural area of Sweden. The theoretical framework is composed of Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen?s model for analysis of the local public library profile and the authors? definition of collaboration.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptÀckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis Àven i mitt kommande yrke som förskollÀrare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollÀrare angÄende estetisk verksamhet utomhus, och dÄ frÀmst med fokus pÄ bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper pÄ tre olika förskolor i Norrbotten och VÀsterbotten har jag undersökt olika synsÀtt hos pedagoger. Jag anvÀnde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Syftet med studien Àr att fÄ ökad insikt i hur sÄnglÀrare med utgÄngspunkt i kursplanens mÄl om genrebreddning hanterar genreomrÄdet jazzsÄng i sÄngundervisningen pÄ gymnasieskolans estetiska program. Genom att intervjua fyra sÄngpedagoger verksamma pÄ gymnasiets estetiska program har jag tagit reda pÄ vad som enligt dem kan betecknas som ett genreenligt sound eller genrespecifika egenskaper speciellt viktiga för jazzsÄng, hur dessa kunskaper kan förmedlas till eleverna samt hur sÄngpedagoger anvÀnder sig av jazzsÄngens genrespecifika element i sÄngundervisningen. Studien har som sin teoretiska utgÄngspunkt ett sociokulturellt perspektiv med fokus pÄ hur pedagoger anvÀnder olika redskap för att kommunicera och lÀra ut.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har anvÀnt mig av en halvstrukturerad intervjuform. Informanterna Àr alla yrkesaktiva sÄngpedagoger, tvÄ med en mer klassisk inriktning och tvÄ med afroinfriktning. Resultatet visar att jazz som genreomrÄde Àr svÄrt för pedagogerna att definiera och ingÄr i undervisningen i den mÄn pedagogen styr det dÀrhÀn.

TitelKöp med hjÀrtat!FörfattareLiza OlssonKursExamensarbete (kort master) i medie- och kommunikationsvetenskapTerminVÄrterminen 2013HandledareOrla VigsÞSidantal, ord85 sidor 39 065 ordSyfteSyftet Àr att ta reda pÄ hur Fairtrade Sverige presenterar sig sjÀlvaMetodRetorisk analysMaterialTre annonser ur en reklamkampanj för Fairtrade Sverige, tre producentberÀttelser frÄn FairtradeSveriges webbsida och tre intervjuer med tre Fairtrade ambassadörer. Totalt nio texter.HuvudresultatHuvudresultatet visar att Fairtrade Sverige som organisation inte vill stÄ i rampljuset utan vÀljer attkommunicera via produktmÀrkningen Fairtrade-mÀrkt. De vill skapa uppmÀrksamhet kring mÀrkningen och fÄ konsumenter att bli medvetna om den och se den som ett alternativ. De vill dock inte tvinga konsumenterna att köpa Fairtrade-mÀrkta varor utan organisationen förlitar sig pÄ kundens egen moral och etik. Genom ambassadörerna (Fairtrade Fan Club) vill organisationeninspirera konsumenterna att göra ett etiskt val nÀr de handlar.

 Den digitala revolutionen möjliggjorde fildelning av musik via Mp3?formatet pÄ en global nivÄ till miljontals anvÀndare. För musikindustrin resulterade detta i att musik inte ansÄgs vara en produkt utan en tjÀnst eller service. Det hÀvdas att denna förÀndring Àr anledningen till att musikindustrin har i princip halverat sin omsÀttning pÄ en global nivÄ sen 1999. Den digitala revolutionen har kommit att utmana och ifrÄgasÀtta den traditionella musikindustrins strukturer och tillvÀgagÄngssÀtt.VÄr rapport belyser den digitala revolutionens inverkan pÄ dagens musikbolag.

Beslutsprocesser Àr ett vanligt Äterkommande inslag i varje mÀnniskas liv. Att fatta ett beslutÀr ocksÄ nÄgot som inte helt sÀllan Àr förknippat med vissa svÄrigheter. Olika krav pÄbeslutsfattaren Àr ofta nÀrvarande, och kravet att handla rationellt Àr inte ovanligt. Men vadinnebÀr det egentligen att vara rationell eller irrationell? För att försöka förstÄ oss pÄbegreppen och helheten i beslutsprocessen har vi genomfört tre olika empiriskaundersökningar.

The purpose of this study was to examine the political party ?Feministiskt initiativ? (Fi) and their communication during the election campaign 2006. We wanted to find out what the intention was and how the communication was received by the public. We also looked for signs of congruence between those two sides.Fi is the first political party with a feministic ideology to candidate for the parliament in Sweden. The party is rather new and their political standpoints and internal affairs have often been subject of for debate in the media.We wanted to investigate people?s individual opinions of the matter, and therefore we chose to personally interview a number of people.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och jÀmföra de tvÄ TV-programmen Veckans Brott och Efterlyst utifrÄn semiotiska samt medieanalytiska teorier. Metoden vi anvÀnder oss av för att analysera Àr den klassiska retorikanalysen dÄ vi tittar pÄ begreppen Ethos, Pathos och Logos som handlar om hur TV-programmen nÄr ut till tittaren och pÄverkar denne. Vi tittar pÄ de press- och yrkesetiska reglerna som finns för journalister för att se om TV-programmen förhÄller sig till dem. Vi vÀljer att titta pÄ hur kriminalitet framstÀlls och hur de olika teorierna gÄr att hitta i de bÄda programmen. Vi avgrÀnsar oss till tvÄ svenska TV-program och tittar pÄ tre avsnitt av vartdera av programmen.

Methicillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA) har blivit en allt vanligare patogen inom sjukvÄrden och i samhÀllet. MRSA orsakar infektioner som inte kan behandlas med ?-laktamantibiotika. För att förhindra spridning genomgÄr patienter och sjukvÄrdspersonal screening-tester. I dessa screening-tester ingÄr PCR-analys av mecA, nuc och/eller Sa442.

The thought behind this bachelor essay regarding gender and rhetorical feminist criticism developed years ago out of the fact that I read just a little too many dirty chick lit-pockets as a teen. Those chick lit-pockets were my first introduction to sex, to gender roles, to how men and women react and are supposed to react to each other and, in some sense, even to feminism. Those chick lit-pockets, later turning into hardcore Harlequin-books, became my benchmark when I started to contemplate the fact that this is a man?s world, produced and reproduced by a male gaze which influences everything from sex, porn, advertising, gender roles, jobs and payment to dirty pockets for teenage girls.The essays aims to show how the male gaze-phenomenon could be to use for the rhetoric discipline: first combined with other rhetorical theories as a way to analyze and understand gender and objectification. The main question asked; How to put the male gaze on a rhetorical leash? This bachelor essay consists of a qualitative literature study focusing on four articles and one book in which five different male gaze-perspective appears.

I samhÀllet Àr kommunikativ kompetens en förutsÀttning för att kunna vara med och pÄverka och delta i den demokratiska processen. En kommunikativ kompetens förutsÀtter en förmÄga att kunna uttrycka sig muntligt och skriftligt och denna studie fokuserar pÄ den muntliga framstÀllningen kopplad till skolan. Med GY11 kommer muntlig framstÀllning att fÄ mer utrymme pÄ schemat Àn tidigare och syftet med denna studie Àr att genom kvantitativ enkÀtundersökning och fördjupade kvalitativa intervjuer fÄ en bild av elevers syn pÄ muntlig framstÀllning. Vad har eleverna för associationer och kÀnslor till muntlig framstÀllning? Hur mycket spelar elevernas sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende in vid muntlig framstÀllning? Hur ser de pÄ sin egen förmÄga som talare? Denna studie fokuserar pÄ elevernas egna tankar, kÀnslor och syn pÄ muntlig framstÀllning.Syftet Àr att utmana uppfattningen av elevers motvilja till muntlig framstÀllning och se förbi tidigare diskussioner som ofta handlar om talÀngslan.

MÄlet med denna uppsats var att studera hur mode representeras i modemagasin. Ett relativt outforskat omrÄde inom det semiologiska perspektivet pÄ mode. Tidigare har mer övergripande semiologiska studier pÄ mode gjorts. Men inte av den mer etablerade sorten pÄ mode genom modemagasin som medium. Jag argumenterar för denna studie som ett inlÀgg i debatten om retorik i modemagasin, och modemagasinet som ett auktoriserat kontext för den publicerade modebilden.

Den hÀr uppsatsen handlar om HTF:s och Sif:s arbete med jÀmstÀlldhet och mÄngfald. Hur de som fackförbund Àr förebilder med möjlighet att pÄverka samhÀllet. Uppsatsens syfte Àr att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka och ge exempel pÄ hur förbunden arbetar med jÀmstÀlldhet och mÄngfald, internt mot de anstÀllda och externt mot medlemmar samt hur de hanterar sin roll som förebild. De frÄgor som jag stÀllt mig har varit följande; Vilka exempel pÄ skillnader finns det mellan retorik och praktik? Hur formuleras syftet med arbetet? Vad stÄr begreppen jÀmstÀlldhet och mÄngfald för, vilka attityder och instÀllningar finns? Vilka exempel pÄ olikheter finns det pÄ förbundens sÀtt att arbeta med frÄgor om jÀmstÀlldhet och mÄngfald? Uppsatsen Àr uppbyggd kring tanken om att organisationen och dess medlemmar interagerar och Äterskapar tankar om genus och mÄngfald.

Den hÀr uppsatsen handlar om HTF:s och Sif:s arbete med jÀmstÀlldhet och mÄngfald. Hur de som fackförbund Àr förebilder med möjlighet att pÄverka samhÀllet. Uppsatsens syfte Àr att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka och ge exempel pÄ hur förbunden arbetar med jÀmstÀlldhet och mÄngfald, internt mot de anstÀllda och externt mot medlemmar samt hur de hanterar sin roll som förebild. De frÄgor som jag stÀllt mig har varit följande; Vilka exempel pÄ skillnader finns det mellan retorik och praktik? Hur formuleras syftet med arbetet? Vad stÄr begreppen jÀmstÀlldhet och mÄngfald för, vilka attityder och instÀllningar finns? Vilka exempel pÄ olikheter finns det pÄ förbundens sÀtt att arbeta med frÄgor om jÀmstÀlldhet och mÄngfald? Uppsatsen Àr uppbyggd kring tanken om att organisationen och dess medlemmar interagerar och Äterskapar tankar om genus och mÄngfald.