Navigationen pa? webbplatser sker traditionellt med en hierarkisk la?nkstruktur, da?r all information pa? webbplatsen a?r organiserad efter en fo?rutbesta?md ordning. Vanligen sker navigationen via en va?nstersta?lld meny, en toppmeny eller en kombination av dessa ba?da. Varje menyval a?r en la?nk till en fo?rutbesta?md sida med en fast position i hierarkin, da?r startsidan vanligtvis a?r fylld med puffar (interna reklamtexter) och nyhetsflo?den.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur etnicitet och nÀrliggande begrepp kan tolkas inom forskningen samt hur ÀmnesomrÄdet etnicitet behandlas i tvÄ lÀroböcker för Religionskunskap 1 och 2. Böckerna Àr enligt förlagen Gy11 kontrollerade. Fokus, bÄde teoretiskt och analysmÀssigt, ligger pÄ begreppen etnicitet, kultur, etnocentrism, stereotyper och mÄngkultur. Begreppen Àr enligt forskningen komplexa, det gemensamma Àr att begreppen ses som nÄgot konstruerat och förÀnderligt och som nÄgot som skapas i mötet mellan mÀnniskor. Av lÀroboksgranskningen framkommer det att etnicitet med dess nÀrliggande omrÄden behandlas pÄ ett insatt och nyanserat sÀtt i bÄda böckerna, dock i varierande form och med lite olika fokus.

Bakgrund: Kost och hÀlsa har aldrig varit sÄ utbrett och omdebatterat i media som det Àr idag och Àmnet, som tidigare varit avgrÀnsat till frÀmst professioner som dietister och lÀkare, har funnit nyvunnen mark hos diverse privatpersoner som alla delar intresset för mat och hÀlsosamma levnadssÀtt. I de forum som finns att tillgÄ pÄ Internet idag, ses ett myller av Äsikter kring matens betydelse och trots att Internet som ett diskussionsforum funnits i ett antal Är finns det Àn idag inte sÀrskilt mycket forskning pÄ omrÄdet.Syfte: Fokus i denna studie ligger pÄ argumentationer som kan ses i de kommentarsfÀlt som finns i anslutning till kost- och hÀlsorelaterade artiklar pÄ Aftonbladets hemsida.Metod & Material: Vi har haft som avsikt att se mönster via en kvalitativ innehÄllsanalys av texten, med fokus pÄ argumentationsanalys, och utgÄngspunkt i retorikens olika verktyg.Resultat, Diskussion och Slutsats: Vi fann att de allra flesta kommentarerna kantades av ett innehÄll som tycks bidra med förnuft och logik till budskapet och dÀrefter fanns det flest av typen kÀnslovÀckande uttalanden. Argument av typen sympati och samhörighet fann vi minst av i materialet och tenderade oftare att vara skrivna av kvinnor. Vi har Àven sÀtt att mÀnniskors val av retoriska redskap vid kost- och hÀlsorelaterade argumentationer tycks spegla den syn man har pÄ hÀlsa och hÀlsosam mat i allmÀnhet. Trots vÄrt snÀva urval och flera aspekter av att man i kvalitativa metoder trots allt inte helt kan frÄngÄ ett subjektivt tyckande, hoppas vi kunna bidra till ökad fokus pÄ omrÄdet och fler liknande studier i framtiden, för att ge detta vÀxande hÀlsofenomen mer plats, och sedemera förbÀttra framtida hÀlsokommunikation..

Nyheterna i TV presenterar viktig information om hÀndelser och samhÀllssystem, vilket skapar förutsÀttningar för vÄr uppfattning av omvÀrlden och vÄra möjligheter till stÀllningstaganden i samhÀllsfrÄgor. DÀrmed Àr det viktigt att informationen i nyheterna Àr tillförlitlig. Med det stora utbud av kanaler som finns, Àr det viktigt att alla sÀndningar uppfattas trovÀrdiga för att programmen ska behÄlla sina tittare.Elever och bildlÀrare ska enligt kursplanen för Bild i grundskolan inneha kunskaper i hur bilder skapar mening och betydelser. Undersökningens syfte Àr att synliggöra hur trovÀrdigheten gestaltas i nyhetsprogrammen. Genom att studera nyhetsprogram med sÀrskild fokus pÄ trovÀrdigheten, ger undersökningen kunskaper i hur bilder och tecken inverkar pÄ mottagaren.

Ett nyhetsankare Àr en person som dagligen rapporterar nyheter till oss genom tv-rutan och för att tv-tittarna ska ta in det som sÀgs krÀvs det att nyhetsankaret kommunicerar till dem pÄ ett tydligt sÀtt. Kommunikation styrs inte bara av det man sÀger i ord, utan ocksÄ genom icke verbala faktorer som till exempel tics, ansiktsuttryck och utseende. KlÀder Àr ett icke verbalt kommunikationsmedel som man medvetet kan styra genom att vÀlja vad man har pÄ sig. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ om SVT1Rapport och Tv4Nyheterna följer nÄgra specifika riktlinjer för att anpassa klÀdseln till ett nyhetsformat. Vi vill undersöka vilka faktorer i klÀderna som pÄverkar kommunikationen mellan nyhetsankaret och tv-tittaren samt jÀmföra om klÀdseln skiljer sig Ät beroende pÄ vilken kanal man tillhör.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att analysera CSR-kommunikationen frÄn Sveriges tvÄ största livsmedelskoncerner, ICA och Axfood, under Ären 2012 och 2013. Denna analys kommer att göras utifrÄn företagens officiella hÄllbarhetsredovisningar. Studien avser Àven att analyseravilka tydliga skillnader som finns mellan företagens kommunikation. För att göra detta har vÄr studie utgÄtt frÄn modellen The pyramid of corporate social responsibility av Archie B. Carroll.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet Àr att belysa hur ICA och Lidl kommunicerar och marknadsför sig via Facebook, samt att se huruvida de Àven anvÀnder det för att skapa mer symmetriska band med sin publik. FrÄgestÀllningar berör vilka mönster som finns i kommunikationen och hur interaktionerna mellan företagen och de som kommenterade ser ut. Metod och teori: En kvantitativ innehÄllsanalys och en kvalitativ textanalys har anvÀnts i uppsatsen. Materialet bestÄr av Facebook-inlÀgg frÄn respektive företag, samt tillhörande kommentarer. Dessa har analyserats med hjÀlp av teorier inom kommunikation, marknadsföring, retorik samt tidigare forskning kring inlÀgg företag lÀgger upp pÄ Facebook och hur det pÄverkar lÀsarens beteende.

Navigationen pa? webbplatser sker traditionellt med en hierarkisk la?nkstruktur, da?r all information pa? webbplatsen a?r organiserad efter en fo?rutbesta?md ordning. Vanligen sker navigationen via en va?nstersta?lld meny, en toppmeny eller en kombination av dessa ba?da. Varje menyval a?r en la?nk till en fo?rutbesta?md sida med en fast position i hierarkin, da?r startsidan vanligtvis a?r fylld med puffar (interna reklamtexter) och nyhetsflo?den.

Digital marketing has been changing continuously and rapidly since the introduction of Web2.0 ten years ago (Lin, Li, Deng, & Lee, 2013). Companies are now engaging their users intheir digital marketing by providing with interactive contents in digital campaigns. The digitalcampaigns are getting more converge with SNS (social networking sites) in order to let the usershare the content with others and therefore the e-WOM (electronic word of mouth) helps thecompanies digital campaigns to be shared by more users (Moran, Muzellec, & Nolan, 2014).The interactive content in the digital campaigns have shown to provide for engaged users andtherefore leads to loyal users. The reason for this has its roots in the culture of consumptionthat has brought our everyday consumption to a whole new level where we no longer justconsumes a product, we are the brand (Davis, 2013).The study, Click here for solidarity, aims to explain the interactive phases and rhetorical elementsthat companies use to engage the user to interact with the content of the digital campaigns.The study is based on four digital campaigns in four different market areas in order to providewith an overall picture of how companies work with interactive and rhetorical elements. Thusthe study falls into the area of marketing and branding.

Mitt syfte med uppsatsen har varit att utifrĂ„n utvalda (socialkonstruktionistiska) teorier och begrepp hĂ€mtade huvudsakligen frĂ„n Butler och Foucault, med den heterosexuella matrisen i fokus, granska och analysera mitt huvudsakliga material som utgörs av en statlig utredning frĂ„n 2007 ?Ändrad könstillhörighet - förslag till ny lag?. Jag har framförallt varit intresserad av att kritiskt granska och analysera diskurser som rör kön och sexualitet. Teorierna stĂ„r i uppsatsens centrum medan jag exemplifierar med empirin. Teorierna tjĂ€nar alltsĂ„ bĂ„de som teoretisk grund och metod.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ arbetet med elevers muntliga framstÀllning, eftersom jag saknar studier som undersöker de tidiga Ärskursernas muntliga arbete. Den empiriska delen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med fem lÀrare verksamma i Ärskurs 1-3. De intervjuade lÀrarna har en yrkeserfarenhet mellan fem och fyrtio Är och de arbetar pÄ tre olika mellansvenska skolor.Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en vilja hos de intervjuade lÀrarna att arbeta med muntlig framstÀllning i klassrummet, men om det ska bli meningsfullt krÀvs att gruppens klimat Àr tillÄtande och att eleverna upplever en trygghet i situationen. Mycket av lÀrarnas arbete den första tiden gÄr Ät till att skapa dessa förutsÀttningar, och de arbetar pÄ olika sÀtt med detta. Den största svÄrigheten med det muntliga arbetet i klassrummet Àr att momentet krÀver en engagerad publik, vilket leder till att nÄgra lÀrare anser att det var svÄrt att planera in detta i undervisningen.

Bakgrund: ?MÄlstyrning tydliggör stÀllda krav, medger en riktig och effektiv resursanvÀndning, ger ett bÀttre verksamhetsresultat, ger alla anstÀllda möjlighet att pÄverka sitt eget arbete, ger större ansvar Ät den enskilde, skapar utrymme för anstÀlldas kreativitet, initiativförmÄga och delaktighet, höjer trivseln och förbÀttrar arbetsmiljön? (Svensson, 1993:21). Att döma av Svenssons ord framstÄr mÄlstyrning som lösningen pÄ företagsvÀrldens alla problem. Fairhurst (1996:11) som skriver om nyretorikens framing (inramning), drar i sin forskning slutsatsen att retorisk medvetenhet ökar sannolikheten för att nÄ mÄl. Men hur gÄr det till i praktiken?Syfte: Vi vill med denna studie öka förstÄelsen för ledares styrning mot uppstÀllda mÄl utifrÄn ett retoriskt perspektiv.

Med denna uppsats har vi velat kombinera vÄra kunskaper inom filmvetenskapen med vÄra kunskaper i företagsekonomi, dÄ speciellt marknadsföring. Vi delar upp film efter tvÄ olika begrepp, high concept och low concept. KÀrnan i high concept Àr att filmen ska vara sÀljbar och att handlingen ska vara sÄ enkel att den gÄr att beskriva med ett fÄtal ord. AnvÀndandet av kÀnda skÄdespelare samt uppföljare som surfar pÄ tidigare succéer Àr vanliga knep. De storsÀljande Hollywoodfilmerna, Àven kallade Blockbusters, Àr ofta i detta format.

Syfte med uppsatsen har varit att underso?ka fa?rgens och gestikens pa?verkan pa? altarska?pets iscensa?ttning av bera?ttelserna och da?rmed a?ven budskapet. Uppsatsen har ett bildsemiotiskt perspektiv som en utga?ngspunkt. Materialet fo?r underso?kningen a?r ett flandriskt altarska?p fra?n Ska?nela kyrka som finns idag i Uppsala domkyrka.

Stereotypic pacing is frequently observed in captive carnivores, however the underlying causes of this behaviour remain somewhat unclear. One of these possible causes are unpredictable feeding signals, which may give rise to frustration and subsequent pacing. Animal keepers at Nordens Ark had noticed that their Amur leopards had shown stereotypic pacing in connection to the passing of ATVs (All Terrain Vehicles) used by animal keepers primarly when feeding the animals in the park. The aim of this study was to investigate whether the stereotypic pacing of the two Amur leopards at Nordens Ark were affected by the introduction of a signal associated with feeding. The leopards were trained by classical conditioning to associate the sound of a siren with the delivery of food by an animal keeper.