Det övergripande syftet var att ta reda pÄ genren genus demonstrativums betydelse i politisk kriskommunikation och frÄgestÀllningarna var:  ? Hur anvÀnder Göran Persson genren genus demonstrativum för att bearbeta den politiska kris som ett ministermord innebÀr? ? Vad vill Göran Persson uppnÄ med sina tal och med vilka retoriska medel försöker han skapa mening kring mordet? ? Vilka attityder försöker Göran Persson fÄ Ähörarna att inta och hur gör han det?  Materialet bestod av fyra tal och den övergripande metoden var strukturell och stödmetoderna stil-, ideologkritisk-, och retorisk analys. Jag lutade mig bland annat mot teorier av Elmelund Kjeldsen och Johannesson. Studien visar att genren genus demonstrativum stÀrkte och enade medborgarna i ett krisdrabbat samhÀlle. IstÀllet för att fokusera pÄ dÄdet hyllade Göran Persson Anna Lindh och anvÀnde henne som symbol för det demokratiska samhÀllet.

MÀns fÄtalighet i förskolevÀrlden formuleras som ett problem utifrÄn olika diskurser. Manliga förskolepedagoger framstÀlls pÄ olika sÀtt att inneha sÀrskilda betydelser, betydelser som skapar vissa förhÄllningssÀtt. I detta arbete betraktas massmedia som en viktig aktör i att sprida generella framstÀllningar och förhÄllningssÀtt. Syftet med studien Àr att med en diskursanalytisk metod, förstÄ hur media förmedlar betydelser av manliga förskolepedagoger. Det finns forskning om mÀn i förskolan och diskursanalytisk forskning pÄ media ur genusperspektiv, men det saknas forskning pÄ medias framstÀllningar av manliga förskollÀrare i Sverige.

Bakgrund: Controller Àr ett yrke som kom till Sverige pÄ 1970-talet och det har sedan dess varit svÄrt att hitta en generell definition pÄ vad en controllers huvudsakliga arbetsuppgifter Àr. Undersökningar med controllers har visat att yrket Àr i stÀndig utveckling. Litteratur inom omrÄdet hÀvdar att en controller bör vara utbildad inom ekonomi och generellt sett arbeta med ekonomistyrning. Arbetsuppgifterna som controllers har varierar dock stort och problemet Àr att företag idag anvÀnder titeln controller som en fin titel och för att kunna forma rollen sjÀlva dÄ den Àr sÄ pass svÄrdefinierad.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att definiera den typiska controllerns bakgrund samt dennes frÀmsta arbetsuppgifter. Uppsatsen syftar Àven till att skapa förstÄelse för hur utvecklingen har sett ut inom yrket hittills samt skapa en bild av vilka arbetsomrÄden controllers tror kommer krÀva mer av deras tid i framtiden.Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har en kvantitativ studie gjorts dÀr insamling av data har gjorts via en enkÀt.

Denna studie har syftat till att undersöka vilka sÀrskiljande teman och Àmneskonceptioner som innefattar Finlands motsvarighet till svenskÀmnet; ModersmÄl och litteratur, svenska som modersmÄl för gymnasiet ur ett lÀroplansteoretiskt perspektiv. För att pÄ bÀsta sÀtt uppnÄ studiens syfte har en diskursanalytisk metod tillÀmpats dÀr kursplanen för ModersmÄl och litteratur i Finlands lÀroplan Grunderna för gymnasiets lÀroplan 2003 varit studieobjekt. UtifrÄn de tre urskiljda teman eller nyckelbegreppen Litteratur och analytiskt tÀnkande, SprÄk och Retorik och kommunikation har det vidare i den Àmneskonceptionella analysen av kursplanen kunnat utlÀsas att samtliga tre svenskÀmneskonceptioner; svenska som fÀrdighetsÀmne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsÀmne och svenska som erfarenhetspedagogiskt Àmne tas i uttryck. I och med detta Àr kursplanen svÄridentifierad, men med ett visst övertag av svenska som erfarenhetspedagogiskt Àmne i interaktion med svenska som litteraturhistoriskt bildningsÀmne. Resultatet utifrÄn analysen har vidare i diskussionen stÀllts i jÀmförelse med tidigare forskning, som fokuserat pÄ analyser av kursplanen i svenskÀmnet i Sverige.

Nio procent av svenskarna uppger att de har blivit mobbade pÄ sin arbetsplats. För det mesta Àr det en överordnad som Àr förövaren. Mobbningen yttrar sig genom olika handlingar men gemensamt för de individer som drabbas Àr att det innebÀr stora konsekvenser för hÀlsan, och det Àr inte ovanligt att de slÄs ut ur arbetslivet helt. Mobbning innebÀr ocksÄ stora ekonomiska kostnader för organisationen dÀr den sker och för samhÀllet i stort. Syftet med denna studie har varit att genom en diskursanalytisk ansats med retoriska inslag studera hur bilden av mobbning bland vuxna i arbetslivet konstrueras i och genom media.

Föreliggande studie syftar till att utifrÄn retorisk teori undersöka under vilka kommunikativa premisser det kommunikativa skolledarskapet verkar. Studien avgrÀnsas till en skolledare och kommunikationen kring ett specifikt utvecklingsprojekt. Undersökningen tar utgÄngspunkt i teoretiska antaganden som gör gÀllande att organisation, kommunikation och ledarskap konstrueras interaktivt. Metoden Àr kvalitativ, inspirerad av stimulated recall och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer vid tvÄ tillfÀllen med en skolledare för en gymnasieskola och fyra medarbetare som har skolledaren som nÀrmaste chef. Intervjuerna har genomförts i samband med att ett större utvecklingsprojekt har initierats.

Genom att ta hjÀlp av retorikvetenskapliga teorier och metoder presenteras en retorisk utveckling av framingteorin. Diskurser om kÀrnkraft pÄ Dagens Nyheters (DN) och Aftonbladets opinionssidor efter olyckan i Fukushima undersöks med utgÄngspunkt i Gabrielsens toposanalys. SÀtt att inrama pÄ och inramningars funktioner urskiljs och kategoriseras som selektiva, dikotomiska, lokaliserande, transformativa, alluderande, tonsÀttande (dysfemismgrundande eller eufemismgrundande) och annekterande inramningar.DN:s ledarsidor Àr överlag mer kÀrnkraftsvÀnligt instÀllda Àn Aftonbladets och i flera fall inramar de diametralt olika. DN undviker i princip helt dysfemismgrundande infallsvinklar pÄ ledarsidorna, till skillnad frÄn Aftonbladet.SÄvÀl kÀrnkraftskritiker som föresprÄkare kommer till tals pÄ debattsidorna i bÀgge tidningarna. Debattartiklarna tenderar i större utstrÀckning Àn redaktionella kommentarer att ha eufemismgrundande inramningar.En outtalad argumentativ utgÄngspunkt som inte anvÀnds av nÄgon av parterna i debatten om energilösningar och energibehov, Àr det faktum att samhÀllet Àr energiberoende i sÄ stor utstrÀckning som det Àr.

Uppsatsen behandlar en besvĂ€rlig politisk debatt mellan Gudrun Schyman och Jimmie Åkesson som hölls strax innan riksdagsvalet 2014 i SVT:s Aktuellt. De respektive debattörerna uppfattades som mycket hetska i sin argumentation och debatten mottogs som brĂ„kig och prĂ€glad av angrepp. Uppsatsen syftar till att ta reda pĂ„ vad som gick fel i debatten, vad det Ă€r som gör att den upplevs som just brĂ„kig. Med hjĂ€lp av pragmadialektisk fallasianalys utrönas argumentationens svagheter som i sin tur ger ett svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningen. Det tungsta resultatet av undersökningen visar att Åkesson bryter mot relevansregeln och stĂ„ndpunktregeln, vilket betyder att han avleder uppmĂ€rksamheten frĂ„n Ă€mnet samt förvrĂ€nger Schymans stĂ„ndpunkt i debatten.

Den hÀr uppsatsen handlar om HTF:s och Sif:s arbete med jÀmstÀlldhet och mÄngfald. Hur de som fackförbund Àr förebilder med möjlighet att pÄverka samhÀllet. Uppsatsens syfte Àr att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka och ge exempel pÄ hur förbunden arbetar med jÀmstÀlldhet och mÄngfald, internt mot de anstÀllda och externt mot medlemmar samt hur de hanterar sin roll som förebild. De frÄgor som jag stÀllt mig har varit följande; Vilka exempel pÄ skillnader finns det mellan retorik och praktik? Hur formuleras syftet med arbetet? Vad stÄr begreppen jÀmstÀlldhet och mÄngfald för, vilka attityder och instÀllningar finns? Vilka exempel pÄ olikheter finns det pÄ förbundens sÀtt att arbeta med frÄgor om jÀmstÀlldhet och mÄngfald? Uppsatsen Àr uppbyggd kring tanken om att organisationen och dess medlemmar interagerar och Äterskapar tankar om genus och mÄngfald.

Samernas första politiska rörelse runt sekelskiftet i Sverige var startskottet, inte bara för samernas egen politiska organisation, utan ocksÄ för en debatt kring samernas rasifierade identitet. Debatten kretsade kring rÀtten till land, och huruvida den skulle förbehÄllas endast nomadiserande renskötande samer, eller om rÀtten skulle inkludera alla samer oavsett levnadsuppehÀlle. Samtidens argumentativa klassificeringssystem satte samernas yrkesutövning frÀmst, men med rasifierade premisser kring samernas temporala och spatiala tillhörighet. En av premisserna för argumentationen, samernas temporala tillhörighet, prÀglades ur svensk medias synvinkel av en stark tro pÄ att samerna riskerade att försvinna. Jag argumenterar för att detta hade en rasbaserad logik i form av en anakronistisk tillhörighet utanför en (svensk) evolutionistisk tidslinje.

MÀns fÄtalighet i förskolevÀrlden formuleras som ett problem utifrÄn olika diskurser. Manliga förskolepedagoger framstÀlls pÄ olika sÀtt att inneha sÀrskilda betydelser, betydelser som skapar vissa förhÄllningssÀtt. I detta arbete betraktas massmedia som en viktig aktör i att sprida generella framstÀllningar och förhÄllningssÀtt. Syftet med studien Àr att med en diskursanalytisk metod, förstÄ hur media förmedlar betydelser av manliga förskolepedagoger. Det finns forskning om mÀn i förskolan och diskursanalytisk forskning pÄ media ur genusperspektiv, men det saknas forskning pÄ medias framstÀllningar av manliga förskollÀrare i Sverige.

Immunisering mot gonadotropin-releasing hormone (GnRH) har visat sig vara effektivt mot att hÀmma galtlukt pÄ griskött och oönskat aggressivt beteende bland hangrisar. I ett samhÀlle dÀr vi sÀtter allt högre krav pÄ vÄra produktionsdjurs vÀlfÀrd Àr efterfrÄgan pÄ metoder som inte innebÀr smÀrta eller lidande för djuren stor. Det finns dessutom positiva produktionsrelaterade effekter med immunokastrering gentemot klassisk kirurgisk kastrering, sÄsom ökad tillvÀxtpotential. Faktorer som dessa talar för immunokastrering, men samtidigt finns mÄnga svÄrigheter med att vaccinera mot nÄgot kroppseget och sÄledes bryta kroppens tolernas mot sjÀlvt. Den hÀr litteraturstudien behandlar svÄrigheterna med att rikta ett vaccin mot ett endogent hormon, vad som har lett fram till dagens upptÀckter och de eventuella problem som kan uppstÄ i framtiden.

Uppsatsens syfte var dels att utreda de upphandlande enheternas skadestÄndsansvar vid offentlig upphandling, dels att analysera skadestÄndsreglernas effekter. För att uppnÄ syftet har jag tillÀmpat en klassisk rÀttsdogmatisk metod. Om en upphandlande enhet har brutit mot de upphandlingsregler som finns pÄ omrÄdet, kan förfördelad leverantör vÀcka talan om skadestÄnd i allmÀn domstol inom ett Är. För att skadestÄnd skall utgÄ krÀvs dels att ett fel uppstÄtt i upphandlingen, dels att leverantör dÀrav lidit skada. Det Àr inte enbart anbudsgivare som kan begÀra skadestÄnd, utan Àven leverantör som inte deltagit i upphandlingen men likvÀl kommit att lida skada kan begÀra ersÀttning.

Min studie har varit fokuserad pÄ de klassiska sagorna och dess vara eller icke vara i 2000-talets skola och förskola. Arbetet har gÄtt ut pÄ att undersöka om pedagoger idag anvÀnder sig av klassiska sagor i sin undervisning och hur motiveras i sÄ fall anvÀndandet.Metoden jag valt att anvÀnda mig av Àr strukturerade intervjuer med fyra oberoende pedagoger ? tvÄ förskollÀrare och tvÄ lÄgstadielÀrare. De artefakter jag hade med mig vid intervjuerna var endast papper och penna dÄ jag inte ville att det skulle bli en orÀttvis bedömning vid utskriften ? detta för att tvÄ av intervjuerna gjordes pÄ telefon och inspelning inte var möjlig.Mitt syfte med min studie har varit att undersöka om det gÄr att anvÀnda de klassiska sagornas innebörd och betydelse i dagens pedagogiska verksamhet eller om dessa gamla sagor tjÀnat ut sitt syfte.UtifrÄn mitt syfte har jag tagit fram tre frÄgestÀllningar som legat till grund för arbetet med studien:1.

In this study the book talk is examined as a communicative act with a purpose to convince according to an under-lying intention to promote reading. I follow the book talk?s way from an idea of the book talker (and the library) to the reception of the audience, with the aim to understand how to talk about books in an engaging manner. More specifically, the rhetorical situation and the purpose of a book talk, the performance and the means to arouse and retain interest in the book talk as a speech and in the books themselves are examined and the impact of the book talk on the audience.The empirical material consists of observations of two different book talks (both directed to children) and interviews with the two different book talking librarians and a few of the children from the audiences to both book talks. The theoretical framework consists of rhetorical theories from both antique and modern times and I perform a rhetorical analysis of both book talks.