Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lärares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende användningsområde och faktorer, som möjliggör och försvårar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lärarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet påverka arbetssätt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven tränas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av råd (Klass- elev, matråd mm).

Grytfors dammanläggning har under hela sin brukstid uppvisat olika tecken på instabilitet och förändringar i vissa sektioner av dammkroppen. Det finns även tveksamheter i hur vissa delar av konstruktionen är utförd. Förstärkningsåtgärder utfördes 2005 för att anpassa anläggningen för högre flöden och ökade dammsäkerhetskrav. Vid förundersökningen och under förstärkningsarbetet uppmärksammades tveksamheter och eventuella brister, vissa av dessa åtgärdades medan andra fick bero. Två olika frågeställningar är bearbetade.

USA och Sverige är två länder vars välfärdsstater skiljer sig avsevärt. Sveriges är väldigt omfattande medan den amerikanska är jämförelsevis begränsad. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad dessa skillnader beror på. För att ta reda på vad skillnaderna beror på används tre olika modeller. Den första heter Klass- och väljarmobilisering och går ut på att förekomsten av starka fackföreningar och socialistpartier ger omfattande välfärdsstater.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad skolungdomar använder datorn och In-ternet till. Författaren vill även ta reda på om det finns några skillnader i datoranvändning-en mellan en skolKlass med inriktning mot informations- och kommunikationsteknik (IKT) och en skolKlass utan IKT-profil.Tidigare forskning har visat att eleverna främst använder datorn i underhållningssyfte. De chattar, skickar e-post, använder olika communities (nätgemenskaper) och spelar spel. Ti-digare undersökningar har också visat att pojkar oftare har tillgång till egen dator än flick-or.I en undersökning, genomförd 2008 och baserad på en enkät i två åttondeKlasser, en IKT-Klass och en musikKlass, har författaren funnit att datorn används på ett relativt likartat sätt i de båda grupperna när det gäller tiden utanför skolan. Här dominerar fortfarande under-hållningsaspekten och eleverna lägger ned mycket tid på chattande och spel.

Syftet med min undersökning är att studera förekomsten av mobbning bland elever med särskilda behov i skolår 7-9, samt att se hur enskilda elever upplever mobbning, var de utsätts för mobbning och i vilken form mobbning förekommer. Undersökningen visar även hur elevernas självbild påverkas av mobbning. Arbetet ger en översikt av den litteratur som behandlar tidigare forskning om mobbning bland skolelever. Undersökningen har gjorts med hjälp av korta uppsatser och strukturerade intervjuer med elever med särskilda behov i skolår 7-9. Resultatet av min undersökning visar att den mesta mobbningen förekommer i skolan. Mobbning förekommer även genom SMS eller via chatting på någon av sidorna Lunarstorm och MSN och fortsätter därefter i skolan. Rasterna upplevs som extra jobbiga och eleven går ofta undan eller håller sig för sig själv. Verbal mobbning är vanligast och pojkar utsätts dessutom för fysisk mobbning medan flickor ofta utsätts för social mobbning. Den mobbade har ingen eller endast ett fåtal vänner i sin egen Klass.

Vår bakomliggande tanke med studien är att undersöka vilka lärandesituationer som skapar lust och motivation i matematikstudier. Syftet med undersökningen är därför att identifiera vad som utmärker sådana lärandesituationer. I ett försök att studera detta problem har vi studerat det vardagliga skolarbetet hos en Klass bestående av 16 elever i år 1. Vi har använt oss av begreppen lust och motivation i vårt arbete för att urskilja ovanstående situationer. Datamaterial har samlats in genom observationer inomhus och utomhus under ett antal matematiklektioner.

The purpose with this essay is to look at how categories of "us" and "them" are created, reproduced and categorised. The areas of politics and media are in focus, though they are powerful and influential actors in generating discourses.The method is qualitative analyses of current research and analyses of discourses, contexts and resources from an intersectional perspective. Intersectionality presents a theoretical tool for complex understandings of power as it takes its point of departure in an understanding of power as multidimensional and one where gender, ethnicity and class are constitutive and bearing principals. Intersectional analyses aim to understand how these dimensions are created and changed in relation to each other and how they interact with specific gender orders in specific contexts.The analyse shows that "immigrants" are in a subordinate position compared to "Swedish" when it comes to resources, contexts and discourses. The analyse indicates the relation of power between "us" and "them", where "us" have the power and with that preferential right of interpretation in discourses, contexts and resources.

Syftet med denna studie var att undersöka tillförlitligheten vid bedömning/betygsättning av eleverna när de redovisade på andra sätt än skriftliga prov. Eftersom vi förespråkar elevaktiva och kreativa arbetsformer passade den formen bra för den kvalitativa studie som vi genomförde i en Klass år 9 i Luleå. Eleverna redovisade genom en muntlig redovisning med illustrativa hjälpmedel och gjorde en skriftlig inlämning. Vi observerade deras kunskaper vid det muntliga redovisningstillfället med hjälp av en bedömningsmatris, den skriftliga inlämningen bedömdes med hjälp av en rättningsmall och betygskriterierna. Resultatet blev tvetydigt, vi kunde göra en tillförlitlig bedömning av elevernas kunskaper när de redovisade muntligt med hjälp av illustrativa hjälpmedel, men det fanns flera fall då det krävdes följdfrågor för att på ett tillförlitligt sätt bedöma att det var deras kunskaper.

Det här arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgå. Arbetet ställer sig frågorna:Vilka rättigheter har barn med asperger till att få hjälp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förståelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgång, där även styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgången och av intervjuerna är mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förståelse både om det enskilda barnet och om funktionsnedsättningen.

AbstractTitle:Course:Authors: Advisor: Keywords: Problem formulation:Purpose:Target Group:Theoretical perspectives: Methodology: ResultSwedish leaders abroad ? A qualitative study about culture ?s influence on Swedish leadersBachelor dissertation - Business Administration, LeadershipAmanda Elg and Carl-Johan SaltarskiIngemar WictorLeadership, culture, impact and adjustmentHow can Swedish leaders in multinational companies adjust their leadership to the national culture?The aim of our study is to investigate whether Swedish managers are affected by the differences in national culture that exists between Sweden and the country that they operate in. We want to explore if they adapt their leadership to the culture.Our study is directed towards a target audience of Swedish leaders and other interested parties who wants to increase the understanding of culture ?s influence on an international career and what is required of the leader to deal with the cultural clashes that may rise.We have focused on theories related to differences in national culture and how it can affect the leadership and the organization.The study is of the qualitative type with a deductive approach where the empirical materials are gathered through interviews.Our results demonstrate leaders implementation of culture and leadership to influence the leadership of the national culture in which they operate. We have seen how leaders are affected by the national culture and how the leader adapts to achieve a successful leadership.

This thesis concerns the feminist consciousness-raising novel of the 1970s. The aim of the thesis is to examine narrative strategies which, according to the consciousness-raising practice, are adapted to enlighten the political aspects of the personal. The focus is both on strategies that address the protagonist and on those that address the reader. I also examine in which way the use of these strategies is dependent upon ideas of class and gender.I find that the narrative situation, in this case the relationship between the protagonist and the narrator, is central to the use of the consciousness-raising narrative strategies. In Anna-Lisa Bäckmans Fia i folkhemmet och Fia med manifestet, the protagonist Fia is positioned as an oppressed working-class woman, which results in a narrative situation that gives the protagonist a limited space of action and that gives the narrator the power to interpret the experiences of the protagonist.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskor inom skolhälsovårdens uppfattningar av att ha sex- och samlevnadsundervisning för ungdomar på högstadiet.Metoden var kvalitativ intervjustudie av deskriptiv design och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Undersökningsgruppen var sex sjuksköterskor inom skolhälsovården i en kommun i mellansverige. Huvudresultatet visade att samtliga sjuksköterskor beskrev att deras undervisning i Klass inte existerar utan att det är pedagogernas ansvar att undervisa i ämnet sex- och samlevnad. Sjuksköterskorna beskrev att de istället har ett omfattande hälsosamtal med ungdomar i årskurs åtta där fokus ligger på psykisk ohälsa, känslor och kroppsuppfattning. För att nå fram till ungdomarna i fråga ansåg sjuksköterskorna att ett förtroende bör skapas och att ungdomars självkänsla sätts i fokus samtidigt som god undervisning inom ämnet bidrar till ett stärkande av ungdomars relationer.

Syftet med studien är att beskriva och analysera studie- ochyrkesvägledares funktion i samband med elevers övergång från Sfi till andrastudier och arbete. Vidare sätts deras arbete i relation till uppdraget för Sfioch vägledning. Studien är avgränsad så till vida att den endast utgår frånstudie- och yrkesvägledares egen uppfattning om sin funktion och sitt arbete.Studien är kvalitativ, metoden är semistrukturerade intervjuer och urvalet bestårav tio informanter, samtliga utbildade studie- och yrkesvägledare som äranställda som det inom Sfi. Resultatet är att vägledare arbetar med informationoch vägledning individuellt och i grupp. Det finns stora skillnader i resurseroch organisationsstruktur mellan olika verksamheter vilket gör att arbetetuppvisar skillnader i omfattning och inriktning.

Syftet med studien var att åskådliggöra några pedagogers arbetssätt och åsikter kring barnens språkutveckling i förskolan och förskoleKlass. Vi ville även undersöka om det fanns något samarbete mellan verksamheterna kring barnens språkutveckling. Slutligen var vår avsikt att ta reda på om pedagogerna anser att samarbetet hämmas om verksamheterna inte är samlokaliserade. För att söka reda på liknande undersökningar som gjorts tidigare, använde vi oss av Internet. Vi använde oss av sidan www.uppsatser.se där vi skrev in barn, språkutveckling och samarbete.

Detta arbetes syfte har varit att beskriva och utvärdera"Schyst språk-Inget bråk"projektet som genomfördes på Solhagaskolan i Ryd, Linköping under läsåret 1998-99. Det startades p.g.a. att elevernas språk och beteende inte gick att tolerera längre och för att förbättra stämningen på skolan. Man hade en arbetsgrupp bestående av tre ur personalen som också var de ansvariga. Dessa tre tog kontakt med olika institutioner i närsamhället, som bildade en samverkansgrupp, för att alla som träffar barnen skulle vara enade mot samma mål.