Sökresultat:
1488 Uppsatser om Klass-D förstäkare - Sida 16 av 100
ART
Sammanfattning
Mitt examensarbete behandlar konflikthanteringsmetoden ART (Aggression Replacement Training) och hur denna fungerar i en klass i Ärskurs 6 pÄ en skola i SkÄne. ART Àr en konflikthanteringsmetod som anvÀnder sig av tre olika komponenter. Dessa bestÄr av social fÀrdighetstrÀning, ilskekontrolltrÀning och moraltrÀning.
Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilka förutsÀttningar som krÀvs för att konflikt-hanteringsmetoden ART ska fungera i en klass i Äk 6. Min intention Àr ocksÄ att redogöra för vilka eventuella resultat som pedagogerna och eleverna i berörd klass kan se under arbetet med ART.
Utva?rdering av O?ckero? Kommuns Preventionsprogram ?Alla O?verens? : En Masteruppsats med Mixad-Metod ansats
Alkoholkonsumtion a?r grundorsak till flertalet sjukdomar som pa?verkar folkha?lsan negativt. Mindera?riga a?r mer sa?rbara mot de negativa konsekvenserna av alkohol a?n vuxna. Da?rfo?r det viktigt med alkohol- och drogfo?rebyggande metoder inriktade pa? unga som ger god effekt.
Elever frÄn samma klass? : En studie av hur elever i en skolklass pÄ Komvux tolkar filmen Crash.
I den hÀr uppsatsen har vi studerat hur en film aktiverar mÀnniskors sociala och kulturella positioner. Vi visade filmen Crash för Ätta komvuxelever, vilket följdes av en kvalitativ intervju med dem. Eleverna fick svara pÄ frÄgor om sin egen bakgrund, filmens budskap och rollfigurer, hur de uppfattade filmen och den föreslagna verkligheten i filmen, samt frÄgor kring sin egen framtid. Informanternas svar har hjÀlpt oss att synliggöra hur det görs över- och underordningar i filmen. Med hjÀlp av vÄr bakgrund och analytiska verktyg har vi interagerat med vÄra informanter och de har bidragit med perspektiv som vi aldrig hade kunnat se med tillÀmpning av enbart teorier.
Adiponektins inverkan pÄ lipidackumulation hos makrofager och skumceller
Bakgrund- Ateroskleros Àr idag den frÀmsta orsaken till kardiovaskulÀr sjukdom och orsakar mycket lidande för individen och stora kostnader för samhÀllet. Cytokinet adiponektin utsöndras av fettcellerna och har en bred anti-aterogen effekt. I den aterosklerotiska sjukdomsutvecklingen Àr lipidackumulation och prolifiering av makrofager till skumceller av avgörande betydelse. Syftet med detta litteraturarbete Àr att undersöka adiponektin inverkan pÄ lipidackumulation och makrofagprolifiering samt se genom vilka verkningsmekanismer detta kan vara möjligt.Metod och resultat- Artiklarna till denna studie har hÀmtats frÄn artikeldatabasen PubMed. Resultaten visar att adiponektin framgÄngsrikt hÀmmar lipidackumulation via adiponektinreceptorerna AdipoR1 och AdipoR2.
I gr?nslandet mellan sjukt och friskt: Orsaksf?rklaringar till sinnessjukdom i r?ttspsykiatriska unders?kningar fr?n 1947
Kliniker beh?ver vara uppm?rksamma p? risken f?r att moraliska v?rderingar p?verkar den psykiatriska bed?mningen. Vilken diagnos som st?lls f?r konsekvenser f?r v?rdplanering och inom r?ttspsykiatrin ?ven f?r frihetsber?vande ?tg?rder. Beteendenormer varierar ?ver tid och det ?r sv?rt att uppt?cka hur samtida v?rderingar ser ut samt hur de kan influera bed?mningar.
?Dom Àr ju olika? : En intervjustudie om lÀrares uppfattningar om könskillnader i skolprestationer
Denna C-uppsats behandlar lÀrares uppfattningar om fenomenet att flickor och pojkar presterar olika bra i skolan och framförallt i svenskÀmnet. VÄr bakgrund Àr den forskning som visar att pojkar, framför allt pÄ senare Är, halkar efter flickor betygsmÀssigt. Arbetet bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie dÀr fem pedagoger i grundskolans tidigare Är uttrycker sina erfarenheter och uppfattningar kring ovan nÀmnda fenomen. Vi har i analysen av pedagogernas utsagor hittat strukturer i deras resonemang samt variationer bÄde mellan och inom dessa. Det visar sig att erfarenheterna kring könsskillnader i prestationer i svenskÀmnet Àr relativt lika men att hur man tÀnker kring orsaker och ÄtgÀrder för att förhindra dessa skillnader, skiljer sig Ät avsevÀrt.
Elevers uppfattningar om en skolas trygghetsplan
AbstraktTitel: Elevers uppfattningar om en skolas trygghetsplan ?Det Àr vÀl nÄgonting som skolan har för att alla ska kÀnna sig trygga?Författare: Anna WÀngman & Ulrika LindqvistTy av arbete: Examensarbete (10p)Handledare: Ingegerd Gudmundson Examinator: Maud SöderlundProgram: LÀrarprogrammet, Högskolan i GÀvleDatum: December 2007________________________________________SyfteStudiens syfte var att undersöka vad elever vet om skolans trygghetsplan och hur elever uppfattar skolans förebyggande arbete mot mobbning och krÀnkningar. Den empiriska undersökningen avsÄg att besvara syftet utifrÄn fyra underfrÄgor som berör omrÄdet.MetodTvÄ metoder anvÀndes i form av enkÀtundersökning och gruppintervju. Elever i en klass i Är 9 svarade pÄ en enkÀtundersökning om mobbning och krÀnkande behandling och förebyggandet av dessa samt skolans trygghetsplan. Tre elever i denna klass deltog sedan i en gruppintervju i Àmnet.Resultat8 av 13 elever vet att skolan har en trygghetsplan men de vet inte vad som stÄr i den.
Punky Reggae Party. : Ideologisk och musikalisk jÀmförelse av reggae och punk.
Kallin, Linus. Punky Reggae Party. Ideologisk och musikalisk jÀmförelse av reggae och punk. C-uppsats Uppsala universitet, 2011.ABSTRACTUppsatsens syfte Àr att skapa förstÄelse för musikstilarna reggae och punk och deras respektivesubkulturer. Detta genomförs genom att utforska deras ideologier och se hur dessa speglar sig imusiken för att sedan jÀmföra och analysera dem med fokus pÄ klass och ras.
Pedagogers erfarenheter av att ha individintegrerade elever i sin grupp/klass
Syftet med undersökningen Àr att fÄ ta del av pedagogers erfarenheter av att ha individintegrerade elever i sin grupp/klass och att fÄ ta del av pedagogers syn pÄ hur vi kan nÄ ett ökat samarbete mellan grundskolan och grundsÀrskolan. Och hur skolan kan bli bÀttre pÄ att möta alla elever i behov av sÀrskilt stöd.De senaste Ären har det skett en ökning till sÀrskolan men ÀndÄ har samhÀllet en vision om ?en skola för alla?. Uppsatsen tar upp sÀrskolan och deras arbetssÀtt och vilka elever som sÀrskolan Àr till för. Carlbeck-Kommitténs slutbetÀnkande tas upp i ett eget kapitel och dÀr ges frÄgor som rör ett nÀrmande av de bÀgge skolformerna.
Incidentrapportering ? ett resultat av sÀkerhetsklimatet?
Studien genomfördes hösten 2013 pÄ ett logistikföretag i Sverige, med syfte att studera sÀ-kerhetsklimatets potentiella pÄverkan pÄ medarbetarnas förhÄllningssÀtt till incidentrapporte-ring. UtifrÄn teorier om sÀkerhetsklimat skapades en enkÀt, innehÄllande ett urval frÄgor frÄn samtliga av de sju sÀkerhetsklimatsdimensioner, som det nordiska frÄgeformulÀret NO-SACQ-50 (Kines et al., 2011) innehÄller. Dessa kompletterades med frÄgor som fokuserade pÄ uppfattningen av incidentrapportering. Resultaten visar att sÀkerhetsklimatet pÄverkar uppfattningen av incidentrapportering, som chefer och medarbetare delar. Ju bÀttre klimatet Àr desto större blir benÀgenheten att ha en positiv uppfattning av incidentrapporteringen, Àven nÀr man tar personlighetsdraget CFC (Consideration of Future Consequences) i beak-tande.
Hur VVS elevers uppdelning av Àmnena pÄverkar deras motivation i engelska
Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ om en viss ?omotiverad? klass yrkeselever delade upp sina Àmnen i olika kategorier och hur detta pÄverkade deras motivation, sÀrskilt i engelska. Tidigare forskning antyder att yrkeselever ofta delar upp sina Àmnen i ?praktiska?, eller yrkesÀmnen och ?teoretiska? eller gymnasiegemensamma (GG) Àmnen och att de har sÀnkt motivation i de sistnÀmnda. Tolv elever i en vÀrme, ventilation och sanitets- (VVS) klass svarade pÄ en enkÀt och tre av dem intervjuades individuellt.
Multipla intelligenser i klassrummet
Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om lektioner, strukturerade för nÄgra olika intelligenser, kunde förbÀttra elevernas upplevelse av inlÀrningen. SÀrskilt ville vi granska hur trivsel och kÀnslan för matematik pÄverkats. Begreppet intelligens och multipla intelligenser skriver vi om i examensarbetet. Vi ville Àven undersöka om det fanns nÄgra skillnader mellan en svensk och en amerikansk klass nÀr det gÀllde just detta. Vi genomförde vÄr undersökning under slutpraktiken v.42 - 48, 2003.
Estetiska processer i projektform : En studie om dramapedagogikens möte med Skapande skola
Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vad som ha?nder med dramapedagogik na?r den a?r en tillfa?llig beso?kare i skolan genom regeringssatsningen Skapande skola. Studien underso?ker vad som ha?nder med dramapedagogikens processinriktade arbetssa?tt na?r den ska rymmas inom en ma?linriktad projektverksamhet som Skapande skola vars syfte a?r att mo?jliggo?ra professionell konst i fo?r- och grundskola. Med socialkonstruktionistisk ansats genomfo?rs en kritisk diskursanalys fo?r att belysa hur dramapedagogiken konstrueras inom ramen fo?r Skapande skola projekt.
Textkvaliteter: en jÀmförelse mellan texter skrivna av en
ASL klass och texter skrivna av en traditionell klass
Syftet Àr att beskriva och jÀmföra kvalitéer i texter producerade av elever i skolÄr 3 som undervisas efter traditionell lÀs- och skrivinlÀrning samt elever som undervisas efter metoden att skriva sig till lÀsning (ASL). Bakgrunden Àr till stor del uppbyggd kring olika aspekter av lÀs- och skrivinlÀrning och nÀrliggande teorier kring de valda inlÀrningsmetoderna. Metoden som vi anvÀnde oss av för att finna dessa kvalitéer var textanalyser. Vi samlade in 48 stycken texter frÄn tvÄ olika klasser med tvÄ olika undervisningsmetoder, ASL och traditionell undervisning. Resultatet vi kom fram till var att de fanns en stor variation i texterna.
Minst en i varje klass : En studie om hur man hjÀlper elever som har ADHD/DAMP att lyckas i skolan
Jag har studerat hur man hjÀlper de elever som har DAMP/ADHD till en bÀttre chans att lyckas med skolan. Jag har bÄde undersökt vad som stÄr om detta i litteraturen och sÄ har jag varit pÄ tvÄ skolor och intervjuat tvÄ specialpedagoger och en lÀrare om hur de arbetar med dessa barn. Resultatet blev vÀldigt olika pÄ de tvÄ skolorna. PÄ den ena skolan gjorde specialpedagogerna allt för att eleverna skulle klara sig sÄ bra som möjligt, medan de elever som hade svÄrigheter och som gick pÄ den andra skolan knappt fick nÄgon hjÀlp alls och fick vara i helklass hela dagarna. Jag har ocksÄ studerat diagnosernas roll, om de Àr avgörande för om eleverna ska fÄ hjÀlp eller inte.