Nivån på ett lands valdeltagande kan vara ett mått på hur en befolknings förtroende för de folkvalda ser ut. Är valdeltagandet högt kan det tyda på att förtroendet till de som styr samhället är stort. Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka om det finns något samband mellan några av samhällets socioekonomiska stratifieringsvariabler och sannolikheten för att en person går och röstar. Undersökningen utgår från fem frågeställningar angående lön, utbildningsår, social klass, samhörighet med en viss klass samt civilstånd och undersöker utifrån dessa sannolikheten för att en person deltar i val. Forskning har visat att socioekonomiska variabler har samband med en persons valdeltagande.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra huruvida undervisningen anpassas vid de samhällsorienterande ämnena i en mångkulturell klass, dvs. vilka aspekter som pedagogerna tar hänsyn till i samband med sin undervisning. Vårt arbete syftar till att undersöka huruvida pedagoger arbetar inkluderande med språkinriktad undervisning i samband med de samhällsorienterande ämnena. Uppsatsen utgår från våra frågeställningar: Vilka pedagogiska aspekter finns att ta hänsyn till i samband med undervisning för andraspråkselever vid de samhällsorienterande ämnena? Följande underfrågeställningar tillkommer; I vilken utsträckning tillämpas det sociala samspelet för att gynna såväl första- som andraspråkselever i samband med den samhällsorienterande ämnesundervisningen? Vad för resurser tillämpas för att uppnå en likvärdig utbildning? Empirin är inhämtad från verksamma pedagoger i grannkommuner till Malmö och i Malmö Stad.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad lärare och elever anser vara ett bra klassrumsklimat samt att försöka identifiera några av de faktorer som påverkar klassrumsklimatet. Jag vill även med denna studie undersöka om lärare och elever tycker samma sak när det gäller att definiera vad ett bra klimat i klassen innebär. Jag kommer också att titta på vad lärare och elever anser påverka klassrumsklimatet och vad de tycker är viktigt gällande arbetet med att skapa ett bra klimat i klassen. Svaren på frågeställningarna har delvis sökts genom intervjuer med lärare och elever men också genom en litteraturgenomgång som även fungerat som grund för den empiriska studien. Resultatet som jag har kommit fram till visar att lärare och elever i stort verkar vara överens om vad som kännetecknar ett bra klassrumsklimat.

I vårt examensarbete har det övergripande syftet varit att öka kunskaperna kring hur man som lärare kan bemöta elever i sorg. Vi vill med examensarbetet få en förståelse för hur några vuxna tänker kring hur barn, i förskola och skola, reagerar i och hanterar sorg samt hur man som lärare kan bemöta dessa elever i klassrummet. Genom att ha studerat litteraturen inom detta område samt intervjuat två BRIS-ombud och hållit ett fokusgruppsamtal med tre lärare har vi samlat in vårt material. I arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt ett psykologiskt perspektiv, anknytningsteori, på reaktioner och hanterande av sorg. I resultatet fick vi fram lärarnas syn på hur de tänker om sin kompetens kring bemötandet av barn i sorg samt BRIS-ombudens tankar kring bemötandet av barn i sorg.

The initiative for this project was taken by Benteler Engineering Services, as a result of having identified areas of improvement, in designated accessible areas like the wheelchair spot onboard buses. Depending on a wheelchair to be able to move around can understandably be challenging.Public transport is a common good in today`s society, however despite the measures taken towards adjusting to accessible needs, the majority of those being disabled chose different alternatives of transportation. This is due to reasons such as the drivers' poor attitude, furthermore the limitations of the space allocated to accessible needs, as people with strollers also use these spots onboard. Also, some wheelchair users find the rides unsafe, as they could easily fall over during without the appropriate space for them onboard the buses etc. These are only a few reasons why other options are sought out, i.e.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka relationen mellan några av de engelska texter elever på grundskolan i årskurs 8 möter i sin vardag och de texter de möter i skolans engelskundervisning och vad det kan få för betydelse för undervisningen i skolan.Följande frågeställningar ligger till grund för undersökningen:? Vilka olika slags engelska texter möter elever i sin vardag?? Vilka slags texter möter de i skolans undervisning?? Vilka likheter och olikheter finns det mellan den engelska eleven möter utanför skolan med den engelska de möter i skolan?? Vilka fördelar och nackdelar finns det med att eleverna möter mycket engelska utanför skolan? ? Vilka kan konsekvenserna tänkas bli för undervisningen i engelska i skolan? Den metod jag använde mig av var en enkätundersökning med 22 elever från ?Fast Track-klass? årskurs 8 klass och sedan jämföra resultat med en undersökning som Skolverket genomfört och som heter English ? here and there and everywhere.De resultat jag kom fram till var att eleverna har väldigt mer kontakt med engelska utanför skolan än i skolan. Eleverna ser mycket ofta på engelskspråkig TV/video, kassetter/CD och film med eller utan svensk textremsa. Eleverna lyssnar på enormt mycket musik med engelska texter varje vecka. Engelska är också det dominerande språket på Internet och i dataspel vilket spelar en stor roll i ungdomarnas kultur idag..

Studiens syfte är att närmare undersöka hur den nyanlända eleven övergår från en förberedelseklass till en ordinarie klass. Den tittar också på vad övergången kan innebära för elevens identitet och fortsatta skolgång. Vidare är syftet med studien att närmare undersöka på vilka grunder som lärarna tar besluten och hur organisationen kring övergången ser ut. Metoden som användes för att nå fram till resultatet var i form av kvalitativa intervjuer på fyra högstadielärare i Kalmar län. Resultatet visade att det inte finns någon enhetlig kartläggning- och bedömningsmaterial för lärarna att utgå ifrån, där mycket av arbetet skedde på individuella och godtyckliga grunder.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka upplevelser transsexuella har av möten med vården i Chile i samband med könskorrigering. Det som undersöks är både transsexuellas egna upplevelser av sin situation och transsexuellas upplevelser av läkarnas uppfattning av kön i mötet med dem. I relation till deras situation är syftet vidare att inkludera en redogörelse för och analys av transsexuellas sociala utsatthet och hur denna påverkats av påbörjade och genomförda könskorrigeringar. Genom kvalitativa intervjuer med tre transsexuella som genomgått såväl juridiska könsbyten som könskorrigerande kirurgiska ingrepp har fyra teman identifierats och analyserats. Det första temat beskriver hur informanternas könsidentitet påverkat deras livssituation och den sociala utsatthet som präglat deras liv.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Uppsatsens syfte är att göra en intersektionell och normkritisk undersökning av sex- och samlevnadsundervisning inom projektet Unga möter unga. Frågeställningarna har handlat om hur kategoriseringar kan skapas inom projektet och hur dessa kan förstås utifrån skillnadsskapande och maktstrukturer, samt hur socionomstudenterna upplevt projektet med tonvikt på kategoriseringar och dess konsekvenser. Undersökningen har utförts genom att granska det metodmaterial som används i Unga möter unga, samt genom kvalitativa intervjuer med socionomstudenter som deltagit i projektet. Materialet har analyserats med hjälp av intersektionella och socialkonstruktionistiska perspektiv samt normkritisk pedagogik. I vårt resultat och analys har vi sett att det i projektet sker ett skillnadsskapande genom hur kategorierna klass, kön, sexualitet och etnicitet framställs, där maktstrukturer (re)produceras genom ett upprätthållande mellan normen och den avvikande.

Syftet med vår undersökning var att studera barns läsvanor, göra ett försök till att stimulera elevers läsning, samt se om det finns skillnader och likheter vad gäller läsvana mellan den svenska och den amerikanska skolklassen och i så fall vilka. Vi har arbetat med att läsa en skönlitterär bok med titeln Matilda som är skriven av Roald Dahl. Eleverna har fått läsa hela boken på flera olika sätt, högläsning i läsgrupper, enskild tyst läsning och högläsning av lärare i klassrummet. Utifrån boken har vi arbetat med olika uppgifter såsom skrivövningar, uppgifter av friare art samt en uppgift relaterad till bildämnet. Undersökningen genomfördes i två femteklasser varav en svensk klass i Piteå kommun och en amerikansk klass i Thousand Oaks, Los Angeles.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Den här C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lär barn att lösa abstrakta problem och samtidigt är användbara för lärare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och använder sedan det insamlade materialet som utgångspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillämpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanställs i form av en prototyp som testas på en klass förstaårselever i Stockholm..