Sök:

Sökresultat:

220 Uppsatser om Kiruna - Sida 1 av 15

Stadsförflyttningen av Kiruna : en undersökning av hur byggnadsminnena Hjalmar Lundbohmsgården, Kiruna stationshus samt Kiruna stadshus påverkas

Kiruna stad kom till år 1900 då kronan antog stadsplanen. Stadens grundare är gruvföretaget LKAB (Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag). Det är tack vare järnmalmen i Kiruna som gruvföretaget etablerade sig där och samhället växte fram. LKABs förste disponent Hjalmar Lundbohm anses vara skaparen av Kiruna då han såg till så att samhället blev ett mönstersamhälle.Järnmalmen bryts i en av världens största underjordiska gruva, denna gruva lutar in mot staden vilket har gjort att sprickor och deformationer har drabbat marken. Detta har lett till att det måste ske en stadsomvandling, nya Kiruna flyttas österut mot Tuolluvaara.

Ett nytt läge för Kiruna - Medan marken spricker under Kiruna försvårar en spricka i Kirunas politiska ledning planeringen för att flytta staden

Det bästa alternativet för Kiruna, som hotas av markdeformationer från LKAB:s malmbrytning, är att genomgå en stadsomvandling där Kiruna centrum omlokaliseras mot en östlig riktning, till stadsdelen/förorten Tuolluvaara.Finns stor risk att markdeformationerna kan sprida sig dit inom en tidsrymd på 50-60 år när malmbrytningen fortskrider, men under denna tid kan man ha ett väl fungerande samhälle och det går att undvika markdeformationer genom att skifta brytningsmetod i gruvan..

Marknadsföringsprodukt för Kiruna studentkommun

This report is the concluding part of the course national minorities, main focus on design, at Luleå University of Technology spring 2007. The purpose of this written examination is to produce a prototype to a product, which can be used both when marketing Kiruna as a student municipality and when recruiting students to the study programmes Kiruna offers. The product has been produced through systematic problem solving, where methods to fix the problem, gather facts, examine and come to a solution have been used. The product should in one way or another get the student to think of Kiruna as a student municipality and it should also appeal to the target group ? the students.

Arbetarrörelsens splittring i Kiruna: radikalisering i nödtid?

Uppsatsens syfte är att undersöka om klassmotsättningar och kraftig försämring av levnadsförhållandena kan antagas vara en tänkbar orsak till arbetarrörelsens splittring i Kiruna 1917, och om denna utveckling kan spåras i ageranden hos Kiruna socialdemokratiska arbetarkommun. Som teori för undersökningen har Karl Marx klassmotsättningsteori använts. Denna pekar på att i tider av hårdnade motsättningar mellan arbetarklassens och kapitalets intressen radikaliseras arbetarklassen. En genomgång av bakgrunden till splittringen nationellt och på länsplanet görs för att sätta in splittringen i sitt sammanhang. Därefter redogörs kronologiskt för hur Kiruna arbetarkommun utvecklas politiskt under åren 1905-1917.

Kiruna stadsomvandling, vägen mot ett mer jämställt samhälle?

Kiruna är idag mitt uppe i den process som kallas Kiruna stadsomvandling. Till följd av den utökade gruvbrytningen måste stora delar av staden omlokaliseras och ett nytt centrumområde byggas. Som start för denna process utlystes 2012 en arkitekttävling vars resultat kommer att ligga till grund för den nya stadsstrukturen. Inför tävlingen upprättades ett tävlingsprogram som beskriver hur Kiruna kommun ser på stadens framtid och utvecklingsmöjligheter. Kiruna kommun har i samband med denna process uttryckt vikten av att arbeta utifrån ett tydligt genusperspektiv för att skapa ett mer jämställt och långsiktigt hållbart samhälle.

Föreställningar om stadsomvandlingens Kiruna

Title in original language: Föreställningar om stadsomvandlingens KirunaLanguage of text: swedishNumber of pages: 106.

Kvinnor och män i Malmbergets kåkstad: med kåkstaden i Kiruna som referenspunkt

I denna uppsats undersöks vilken arbetsfördelning som fanns mellan kvinnor och män i de gamla kåkstäderna i Malmberget och Kiruna och hur dessa kåkstäder var uppbyggda. Detta är intressant på grund av att båda kåkstäderna byggdes upp under en tidsperiod då Norrbottens industrialisering började skjuta fart och då samhällsplanering, arbets- och bostadsförhållanden torde ha varit ytterst bristfälliga. Dessutom vill jag se om det fanns någon skillnad mellan kåkstäderna i det gamla Malmberget och Kiruna med avseende på byggnads- och levnadsförhållanden. Det finns klara skillnader/likheter mellan kåkstäderna i Malmberget och Kiruna, detta både i hur kåkstäderna byggdes upp samt hur folket levde. Ett exempel på en likhet är att folket i kåkstäderna levde i kåkar som spikades ihop av spillvirke och material från fläsk- och dynamitlådor.

Det nya Kiruna : tävlingsförslag och utopisk förebild

Kiruna står nu inför en unik omvandling då staden ska omlokaliserar på grund av utvidgningen av gruvdriften. En arkitekttävling har nyligen genomförts om utformning och användning av det nya Kiruna. Syftet med denna uppsats var att studera relationen mellan stadsbyggnadsutopin The Linear City och det vinnande tävlingsbidraget Kiruna 4-ever. För en ökad förståelse för dagens Kiruna är Hallmans stadsplan för Kiruna och dess koppling till svenska och engelska trädgårdsstäder viktig. I bakgrunden behandlas även arkitekttävlingens program och juryutlåtande. Arbetet har utförts som en litteraturstudie med fokus på de intentioner gällande fysisk form och användning som förslagsställare och teoretiker presenterat. Resultatet visar att beröringspunkterna mellan förslag och teori är många. Skillnaderna blir tydliga i framförallt synen på hållbarhet där Kiruna 4-ever till skillnad mot The Linear City tar ett grepp om den ekologiska hållbarheten. En annan skillnad är inställningen till höghus där Kiruna 4-ever använder dem för att uppnå en högre densitet. I The Linear City identifieras höghus som ett problem för social hållbarhet. I uppsatsen diskuteras också vad en utopisk förebild kan tillföra ett gestaltningsförslag. En möjlig slutsats är att en teoretisk grund underlättar för förslagsställare att presentera ett lättöverskådligt förslag.

Förstå det förflutna - forma framtiden: ett pedagogiskt
arbete om historia bland femteklassare på Triangelskolan i
Kiruna

Syftet var att undersöka om man genom att sammankoppla samtida historiska händelser på både lokal- och riksplanet i Sverige kan öka förståelsen hos elever att historiska skeenden påverkar samhället och att eleverna kan vara med och bidra till framtidens samhälle. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en femteklass i Kiruna. Vi har i undersöknings-gruppen arbetat med historia på många olika pedagogiska sätt. Undersökningen präglas av ett hermeneutiskt förhållningssätt, mätinstrumenten bestod av enkäter och observationer. Resultaten visade att eleverna nått kunskaper som i viss mån lett fram till förståelse.

Guldfeber och gruvskalv : En analys av Dagens Nyheters och Aftonbladets rapportering om gruvnäringen i Malmberget och Kiruna under åren 2005-2009

Gruvnäring är en betydande verksamhet inom svenskt näringsliv. Två av de stora brytningsplatserna för malm ligger i Kiruna och Malmberget i Norrbottens län. Den här studien handlar om hur gruvnäringen i Malmberget och Kiruna har porträtterats i Dagens Nyheter och Aftonbladet mellan åren 2005-2009. Det är två år innan och två år efter tillkännagivandet av i vilken riktning Kiruna stad skulle flyttas på grund av utökningen av gruvan (2007). Frågeställningarna är: i förhållande till gruvnäringen, hur många texter har skrivits om Kiruna respektive Malmberget i Dagens Nyheter och Aftonbladet? Hur många av dessa texter är kopplade till invånarnas boendesituation och hur många har en ekonomisk vinkel? För att ge svar på frågor användes en kvantitativ metod och kvalitativ metod.

Kiruna, en stad i rörelse : hur man förflyttar och bygger upp ett centrum

Det unga Kiruna tvingas nu flytta vissa delar av staden då de ligger för nära gruvan och de deformationer som sker i samband med malmbrytningen i Kiirunavaara. Bland annat så kommer ett nytt centrum byggas upp tre kilometer öster om nuvarande placering. Då det är gruvbolaget LKAB som står för skadorna som sträcker sig mot Kiruna så är det de som måste betala för förflyttningen av de olika stadsdelarna. Syftet med uppsatsen är att granska hur stadens nya centrum ska byggas upp. Fokus ligger på centrumets attraktivitet samt hur den karaktär som idag finns i Kiruna ska bevaras även efter stadsomvandlingen, hur förflyttningen och uppbyggnaden genomförs samt hur invånarna har möjlighet att påverka och vara delaktiga i processen.

Skolutvecklingen i Kiruna 1890-1934: en vandring från ödemark till samhälle

Industrialiseringen av Sverige började under 1800-talet ta form och behovet av naturresurser ökade i och med det vilket ledde till att blickarna var tvungna att riktas mot nya horisonter. Att det blev just Kiruna som blev intressant var det faktum att där i det området fanns det naturresurser i form av malm, en fyndighet som skulle skänka dem möjligheter att fortsätta sin industrialisering med goda förutsättningar och med arbetsmöjligheter som resultat. 1890 fanns där bara fjäll, orörda vidder och samer med deras visten, 1904 hade redan ett samhälle etablerats och invånarantalet kommit upp i siffror kring 4000 personer, vandringen från ödemark till välorganiserat samhälle hade inletts. I och med industrialiseringens framfart utvecklades även skolväsendet, först nationellt och sedan som en följdeffekt av samhället Kirunas grundande även där. 1842 hade en folkskolestadga upprättats som bidrog till att alla därmed skulle gå i skolan för att få en allmän folkskolundervisning och det var något som direkt ansågs vara av vikt att följa i Kiruna.

Tuolluvaara - ett gruvsamhälle i skuggan av Kiruna: en jämförande studie av tre samtida gruvorter i Malmfälten

Tuolluvaara gruva och samhälle ligger beläget cirka fyra kilometer öster om Kiruna centralort. Gruvverksamheten i Tuolluvaara startade samtidigt som brytningen i LKAB:s gruva i Kiirunavaara. Denna undersökning är en jämförande studie av tre gruvorter i Malmfälten, Nautanen, Kiruna och Tuolluvaara. Huvudsyftet med studien, är att undersöka de tre orterna mellan 1900-1930 för att kunna utröna om utvecklingen i gruvverksamheten och samhället i Tuolluvaara var sämre än i de bägge andra. Vidare syftar undersökningen till att belysa om det var skillnader i boende- och arbetsförhållanden på de tre orterna.

En studie av dokumentationsprojekt där kulturmiljöer har dokumenterats innan avveckling.

I utbildningen Samhällsbyggnad på Luleå Tekniska Universitet ingår ett examensarbete som en avslutande del av utbildningen.Examensarbete går ut på att undersöka och studera tidigare dokumentationer av kulturhistoriska byggnader som har dokumenterats innan avveckling. Detta för att få fram ett underlag till de kommande dokumentationsarbeten i Kiruna där ett flertal kulturhistoriskt värdefulla byggnader måste avvecklas i samband med stadsomvandlingen..

Säkerhetsanalys av Kiruna kommuns IT-verksamhet

Denna rapport sammanfattar ett examensarbete som utförts hos Kiruna kommun. Kommunen arbetar med framtagning av en ny IT-säkerhetspolicy och ville då göra en säkerhetsanalys av sin verksamhet. Denna säkerhetsanalys skulle göras utifrån Krisberedskapsmyndighetens standard Basnivå för IT-säkerhet (BITS). Informationsinsamlingen har skett via intervjuer av personal på IT-avdelningen samt platsinspektioner på skolor och serverhall. Dessutom har en enkät skickats ut till alla anställda inom kommunen.

1 Nästa sida ->