Det nya Kiruna
tävlingsförslag och utopisk förebild
Kiruna står nu inför en unik omvandling då staden ska omlokaliserar på grund av utvidgningen av gruvdriften. En arkitekttävling har nyligen genomförts om utformning
och användning av det nya Kiruna.
Syftet med denna uppsats var att studera relationen mellan stadsbyggnadsutopin The Linear City och det vinnande tävlingsbidraget Kiruna 4-ever.
För en ökad förståelse för dagens Kiruna är Hallmans stadsplan för Kiruna och dess koppling till svenska och engelska trädgårdsstäder viktig. I bakgrunden behandlas även arkitekttävlingens program och juryutlåtande.
Arbetet har utförts som en litteraturstudie med fokus på de intentioner gällande fysisk form och användning som förslagsställare och teoretiker presenterat.
Resultatet visar att beröringspunkterna mellan förslag och teori är många.
Skillnaderna blir tydliga i framförallt synen på hållbarhet där Kiruna 4-ever till skillnad mot The Linear City tar ett grepp om den ekologiska hållbarheten. En annan skillnad är inställningen till höghus där Kiruna 4-ever använder dem för att uppnå en högre densitet. I The Linear City identifieras höghus som ett problem för social hållbarhet.
I uppsatsen diskuteras också vad en utopisk förebild kan tillföra ett gestaltningsförslag.
En möjlig slutsats är att en teoretisk grund underlättar för förslagsställare att presentera ett lättöverskådligt förslag. Frågan om hur utopiskt det vinnande förslaget är diskuteras slutligen. I dialogen med Kiruna-borna, näringslivet, LKAB och kommunen avgörs hur stora förändringarna i Kiruna 4-ever blir.
Frågor som till exempel om Kiruna-borna verkligen vill bo i höghus längs en huvudgata, eller för den delen radhuslängor, kommer bli avgörande för hur homogent
staden utvecklas och därmed hur mycket av förslaget Kiruna 4-ever som blir genomfört.