Syftet med detta examensarbete var att genom lekfulla, pedagogiska metoder, försöka göra den skönlitterära läsningen mer lustfylld, och se om eleverna genom detta arbetssätt fick en ökad lust till läsning. Vårt utvecklingsarbete genomfördes på en grundskola i år 5-9. Arbetet gick ut på att eleverna skulle få presentera sina lästa böcker för varandra på andra sätt än genom att skriva en recension. Utifrån elevernas intressen valde vi böcker som synliggjordes genom ett ?hembibliotek? i varje klassrum.

This thesis is an attempt to study whether if problem-oriented teaching implies a moreadvanced use of school libraries than other teaching methods.Teachers have been interviewed about what kind of information they and their pupils need,and where they find their information. Another question is whether the problem-orientedteaching method makes it easier for the pupils to find information in school libraries thanother teaching methods do.The result of the study is that a problem-oriented teaching method creates opportunitiesfor the school library to become an important place for information retrieval. This teachingmethod is a major, but not the only determinal factor. Other contributing factors could beteamwork between teachers and school librarians and the existence of learning aids..

Studiens syfte var att undersöka varför de lärare i grundskolan och i gymnasieskolan som använder datorn använder den och de som inte använder den undviker den, och vilka för- och nackdelar de ser med datorn i undervisningen. Det empiriska underlaget består av fyra intervjuer av lärare på två gymnasieskolor och en grundskola. Resultatet visar att lärarna inte såg sin egen datorkompetens som något hinder för undervisningen, däremot ansåg flera av dem att de inte kände till vilka program som kunde användas. Lärarna såg datorn som något positivt för matematikundervisningen, men såg även en oro för att eleverna inte lär sig grundfärdigheterna i matematik. Slutsatser som kan dras är att det behövs mer kunskap om hur datorn ska användas i matematikundervisningen och att det behövs förhållningsregler till det ökade antalet datorer i skolvärlden..

Denna uppsats syftar till att undersöka hur elever med svenska som andraspråk uppfattar sin skolvardag och specifikt historieundervisningen i skolan. Vilka hinder och vilka fördelar har elever med flerspråkighet. Genom intervjuer med fyra elever på en grundskola i Malmö framkommer det, att det är ett svårt ämne att diskutera med eleverna. Syftet är också att ta reda på vad forskningen säger om just flerspråkiga elever vars utbildning sker på ett annat språk än deras modersmål, och hur skolan på bästa sätt kan genomföra undervisningen så att alla elever kan ha lika förutsättningar för en god undervisning. Forskningsresultatet pekar på att det är av största vikt att använda sig av språkinriktad undervisning i klassrummen i alla ämnen om alla elever ska skall ha en likvärdig utbildning..

This study investigates how assistive technology tools are used in the classroom by students in reading and writing disabilities in the school years immediately prior to moving to gymnasium. Through observations and interviews with two students and two teachers this study also considers if the use of these tools can lead to increased accessibility and goal fulfilment, and whether these elements are prerequisites for success. The result shows that the students use laptops in the classroom, primarily for writing longer texts, and that in order to be successful, an early start, equipment, time and positive attitudes towards the tools are important. The students use the tools in the classroom, but they have very different feelings about how included they are in the class. The participants see a clear link between the use of assistive technology tools and increased goal fulfilment. .

Syftet med denna studie är att belysa pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola. Undersökningen kommer att behandla hur lärare och pedagoger uppfattar möjligheter och svårigheter med en inkluderande skola. Studien redogör för aktuell forskning kring begreppet inkludering. Även ett historiskt perspektiv på den inkluderande skolan presenteras. Genom semistrukturerade intervjuer vill vi se pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur lärare och skolledare på en grundskola uppfattar begreppet elever i behov av särskilt stöd och om detta stöd är kopplat till en diagnos. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie där vi intervjuade åtta pedagoger och två rektorer på en skola. Intervjufrågorna var baserade på våra forskningsfrågor och vi ville ta del av informanternas personliga åsikter. Vår studie resulterar i att de elever som inte når skolans mål får särskilt stöd. Vidare visar studien att pojkar får mer stöd än flickor.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur sex elever på högstadiet förhåller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras åsikter åt beroende på vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fått fram genom att utföra två kvalitativa gruppintervjuer av lågstandardiserad karaktär. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en sekulariserad syn på slöjan. Vi kommer även fram till att åsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevärt åt beroende på vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör..

Syftet med denna uppsats är att undersöka svensklärares val av läroböcker på högstadiet. Vad är det som styr detta val och vilka kriterier anser de att en lärobok bör uppfylla? För att få reda på detta intervjuades fem svensklärare på en högstadieskola i Växjö.Resultaten visar att lärarna tillsammans, oftast i arbetslaget, väljer ut vilka läroböcker som ska användas.Tidigare undersökningar och resultat från denna undersökning visaratt flera lärare anser att man kan ta eleverna till hjälp vid val av läroböcker. Dock kunde något egentligt elevinflytande inte påvisas. Det är viktigt att böckerna som väljs ut svarar mot kursplanens intentioner, att de täcker målen som efterfrågas i kursplanerna, innehåller varierande övning och att de är allsidiga.

Min studie har gått ut på att jämföra styrdokumentens bedömningsunderlag förämnet slöjd med skriftliga omdömen från en grundskola i Norrbotten. Det underlagsom jag har studerat är samtliga skriftliga omdömen från år 8 och år 9 från denaktuella skolan under en termin. I studien tas ingen hänsyn till hur elevens förmågorvärderas av läraren, endast om de omnämns i de skriftliga omdömena. Studien harutförts genom att kategorisera de förmågor som kursplanen ställer upp förbedömning. Kategoriernas innehåll är sedan jämfört med de skriftliga omdömena.

Abstract Malmberg, Linda (2010). Barns lärande. Malmö högskola: Lärarutbildningen. Vi har genom vår utbildning fått lära oss vad som förväntas av oss när vi kommer ut i arbetslivet som blivande lärare. Vi har utgått från ett genus/klass/etnicitetsperspektiv när det gäller utbildningen. Att se helhetsbilden i barns lärande och utveckling har spelat en central roll.

I ett samhälle där alla bör förstå och kunna använda sig av IT är skolan den plats där unga kanske för första gången får en chans att lära sig detta. Med den stundande nya grundskoleplanen ska även lågstadieelever börja använda sig av datorer. Det ökar behovet av en fungerande och bra IT miljö som kan användas och utnyttjas av alla. Men detta är också mycket resurskrävande. Ett sätt att undgå problem som kan uppstå, är att utnyttja sig av internet och olika sorters molntjänster för att placera delar av IT miljön externt.Detta skapar också en ny sorts flexibilitet som inte gör oss lika platsberoende.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur några grundskoleelever ser på elevinflytande och sin egen möjlighet att påverka i skolan, samt hur denna möjlighet gestaltar sig. Genom kvalitativa intervjuer med åtta elever från två olika skolklasser i skolår sex på en grundskola i Sverige, har jag undersökt vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Resultatet visar att eleverna räknar med ett väldigt begränsat inflytande i skolan. Min slutsats är att de inte har det inflytande som de verkligen har rätt till enligt Skollagen och Lpo94..

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie som behandlar gymnasieungdomars kunskaper och attityder om sex och samlevnad utifrån den undervisning de fått i grundskolan och på gymnasiet. Syftet är att undersöka om skolan har något samband med de attityder ungdomarna förmedlar. Undersökningen grundas på teorier om hur normer, värden och attityder skapas med fokus på heteronormen. Mot bakgrund av min studie kan man visa att eleverna till viss del kan ha blivit påverkade negativt av skolans undervisning. Mitt resultat visar att skolan förmedlar en mängd normer i sin undervisning som eleverna sedan ger uttryck för. Undervisningen har ett heteronormativt perspektiv som eleverna uppfattar och anpassar sina roller efter.

Den här studiens syfte är att undersöka om, hur och varför man kan läsa litteratur inom moderna språk, franska, på grundskola senare år. För att genomföra undersökningen har aktionsforskningsmetoden används, vilket innebär att forskaren deltog i den process som undersöktes som lärare. Studien har alltså två dimensioner: - Att planera, genomföra och utvärdera en verksamhet för en nionde klass som harmoniserar de nationella målen i moderna språk och studien av en litterär bok på franska (Le Petit Prince av Antoine de Saint-Exupéry). Att fundera på lärarens förhållningssätt. - Att undersöka elevernas lärande, uppfattning, förutsättningar, reaktioner och upplevelser genom enkäter och observationer.