Sökresultat:
181 Uppsatser om Kemisk bekämpning - Sida 10 av 13
Allm?n kunskap om det allm?nt veterliga ? en paradox?
Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.
Kemisk stabilisering av gruvavfall frÄn LjusnarsbergsfÀltet med mesakalk och avloppsslam : Chemical stabilization of mine waste with sewage sludge and calcium carbonate residues
Chemical stabilization of mine waste from LjusnarsbergsfÀltet with sewage sludge and calcium carbonate residuesMine waste from LjusnarsbergsfÀltet in Kopparberg, Sweden, is considered to constitute a great risk for human health and the surrounding environment. Some of the waste rock consists of sulphide minerals. When sulphide minerals come into contact with dissolvedoxygen and precipitation, oxidation may occur resulting in acid mine drainage (AMD) and the release of heavy metals. The purpose of this study has been to characterise the waste material and try to chemically stabilize the waste rock with a mixture of sewage sludge and calcium carbonate. The drawback of using organic matter is the risk that dissolved organic matter can act as complexing agents for heavy metals and in this way increase their mobility.
Kemisk karaktÀrisering samt nedbrytning av process- och avloppsvatten vid SCA Ortvikens pappersbruk
During pulp and papermaking process a huge amount of water is used. The wastewater contains a large amount of pollutants and has to be treated before it reaches the recipient. In March 2004 a new bleaching plant was started up at SCA Graphic Sundsvall AB, Ortviken?s paper mill using peroxide. The production of bleached thermo mechanical pulp and thus the load to the wastewater plant increased.
Nedbrytning av dammbyggnadsmaterial: litteraturstudie och
laborationstester
Syftet med detta examensarbete har varit att se vilka material som Àr lÀmpliga att anvÀnda vid dammbyggnad samt vilka nedbrytande faktorer som verkar pÄ konstruktionen under dess livslÀngd. Arbetet förklarar Àven vilka tekniker, sÄ som erosionsskydd, som anvÀnds för att skydda dammkonstruktionen samt Àven de olika laster som dammen utsÀtts för. Kontinuerlig nedbrytning av dammen kan ge dammhaverier vilket i sin tur kan ge katastrofala konsekvenser. Det Àr dÀrför viktigt att det material som vÀljs till dammbyggnad kan stÄ emot de nedbrytande processer som finns under en lÄng tidsperiod. PÄ de Àldre dammkonstruktionerna anvÀnds vanligen erosionsskydd av dumpat oordnat material medan Vattenfall rekommenderar erosionsskydd av ordnade homogena block pÄ de renoveringar och nybyggnationer som utförs.
Flotation av tellur- och vismutmineral
Vid Boliden Minerals anrikningsverk, i Boliden, planeras ett tellurlakningsverk dĂ€r det Ă€r tĂ€nkt att lakningen skall ske i tvĂ„ steg. Varm cyanidlakning görs pĂ„ flotationskoncentratet och flotationsavfallet skickas för kall cyanidlakning. Varm cyanidlakning görs satsvis och tanken har en maximal grĂ€ns för mĂ€ngden ingĂ„ende material som styrs av viktsutbyte sulfid hos det ingĂ„ende material. Ur lakresten frĂ„n den varma cyanidlakningen planeras för att utvinna tellur genom ytterligare lakningssteg. Ăven hĂ€r Ă€r det önskvĂ€rt att hĂ„lla viktsutbytet sĂ„ lĂ„gt som möjligt för att minimera anlĂ€ggningens storlek.
H2S i aluminiumhydroxidslam : Undersökning av uppkomst och ÄtgÀrder
Denna rapport Àr en del av examensarbetet i utbildningen Kemiteknik med inriktning mot miljökemi och bioteknik. Uppdraget har varit att dels utreda orsakerna bakom problematiken med att svavelvÀte uppstÄr vid neutralisering av sköljvatten hos Sapa Profiler AB samt vid lagring av slam pÄ Eka Chemicals AB och att hitta förslag till ÄtgÀrder. Detta har frÀmst gjorts genom experiment. Det som undersökts Àr om det Àr bakterier som orsakar problematiken i slammet, deras förmÄga till anaerob och aerob tillvÀxt, möjlighet till nitratreduktion, hur vattenhalten pÄverkar deras förmÄga att överleva i slammet, hur Enzym Clean pÄverkar dem, hur bakterierna reagerar pÄ olika temperaturer, deras morfologi och gramegenskaper samt hur deras kolonier ser ut. Vattenhalt, sulfathalt samt glukonathalt i slammet har ocksÄ undersökts.
Ăstgötska jordbrukares medvetenhet om och instĂ€llning till vĂ€xtskyddsmedel : En intervjustudie
Av Sveriges totala yta utgörs 10 procent av odlad jord och Àngsmark. Det finns bÄde konventionella och ekologiska jordbruk i Sverige. Av Sveriges totala jordbruksproduktion utgör konventionella jordbruk den största delen.Dagens jordbruksproduktion gÄr ut pÄ att anvÀnda sÄ fÄ resurser som möjligt för att kunna utvinna mesta möjligt vinst. För att göra detta mÄste vÀxtodlingarna skyddas mot angrepp för att sÀkerstÀlla produktionsavkastning och god produktkvalitet. Skadeinsekter, ogrÀs och sjukdomar Àr tre komponenter som behöver förebyggas med hjÀlp av effektiva vÀxtskyddsmedel.
Upplevelse i ljus : en studie om ljusets förmÄga att skapa rum
De nordligaste delarna av Sverige saknar solljus under tre mĂ„nader om Ă„ret. Ăven mer tĂ€tbefolkade omrĂ„den i söder har lĂ„nga nĂ€tter och korta dagar vintertid. I kombination med ett tufft klimat Ă€r detta ett av de huvudsakliga skĂ€len till att mĂ€nniskor spenderar mer tid inomhus och mindre utomhus under vintern. Ă
rstidsrelaterad depression och störningar av sömnen Àr i Sverige relativt vanliga. Artificiellt dagsljus anvÀnds vid behandling med goda resultat.
UtvÀrdering och optimering av sidoströmshydrolysen vid Duvbackens reningsverk
I Sverige förekommer strikta krav pÄ fosforrening av avloppsvatten och detta har bidragit till att kemisk fÀllning har kommit att dominera som reningsmetod för fosfor vid svenska avloppsreningsverk. FÀllningskemikalier Àr dyrt för reningsverken att köpa in och ger negativ pÄverkan pÄ miljön vid tillverkning och transport. StrÀngare reningskrav har ökat behovet av nya reningsmetoder som pÄ ett effektivt och miljövÀnligt sÀtt kan rena avloppsvatten frÄn nÀringsÀmnen utan att kostnaderna för reningen blir för stora. Biologisk fosforavskiljning (bio-P) utnyttjar mikroorganismer som naturligt kan ackumulera fosfor i sina celler. En kritisk faktor för en vÀl fungerande biologisk fosforavskiljning Àr tillgÄngen till kolkÀlla i form av flyktiga fettsyror (VFA).
Urinsten hos marsvin
Urolithiasis hos marsvin Àr relativt vanligt förekommande (Hawkins et al., 2009; Hoefer, 2004; Gaschen et al., 1998; Riggs, 2008; OŽRourke, 2004; JolaŽnkai et al., 2006). Incidensen Àr 1,3- 5,2 % (Fehr et al., 1997).
Etiologin bakom urinsten hos marsvin Àr i dagslÀget till stor del okÀnd (Hawkins et al., 2007; Hawkins et al., 2009; Hoefer, 2006; Redrobe, 2010). Detta Àr Àven anledningen till att en effektiv medicinsk behandling för djurslaget saknas (Hoefer, 2004). DÄ marsvin, till skillnad frÄn de flesta andra djurslag, har basiskt urin (Redrobe, 2010; Hoefer, 2006; OŽRourke, 2004) har man inte kunnat bevisa nÄgon effekt av stenupplösande lÀkemedel, som t.ex. kalciumcitrat.
LĂ€gre SiO2 i Kiruna anrikningsverk KA1
Idag begrÀnsas korskörning frÄn anrikningsverk KA1 av den högre SiO2-halten i koncentratet jÀmfört med övriga anrikningsverk vid LKAB Kiruna. SiO2-halten Àr en viktig parameter vid produktion av direktreduktionspellets. För ökad flexibilitet Àr det önskvÀrt att alla anrikningsverk kan leverera koncentrat av likvÀrdig kvalitet. I detta arbete undersöks möjligheten att med ökad separatorkapacitet reducera SiO2-halten i koncentratet frÄn KA1 med KA3 som referens. Undersökningen gjordes som en kvalitativ jÀmförelse mellan primÀr- och förseparatorer frÄn de tvÄ verken.
FörbrÀnning av biobrÀnsle pÄ Saugbrugs pappersbruk : Variation i rökgasstoftets sammansÀttning
Norska pappersmassaindustrin Norske Skog Saugbrugs AS anvÀnder flera olika biobrÀnslen i en brÀnslemix vid produktion av Änga för internt bruk. BiobrÀnslen visar stora variationer i asksammansÀttning och producerad askmÀngd, varför syftet var att studera dessa i förhÄllande till brÀnslemixen, via en statistisk analys av Saugbrugs befintliga data. Rökgaserna frÄn förbrÀnningen renas med ett elektrofilter med tre avskiljningsfÀlt för askstoftet, och en teori om fraktionering av aska frÄn de olika fÀlten vad gÀller innehÄll av ekotoxiska metaller fanns. Provtagning, analys av partikelstorlek och laboratorieanalys av askstoft i rökgasen samt aska avskilt av de olika fÀlten i elektrofiltret var dÀrför motiverat. FörbrÀnningen som helhet alstrar stora mÀngder aska som sedan deponeras.
OPTIMERING AV KVĂVEAVSKILJNINGEN PĂ AVLOPPSRENINGSVERKET I HALLSBERGS KOMMUN : EN TEKNISK-, EKONOMISK- OCH MILJĂMĂSSIG UTVĂRDERING
Avloppsreningsverket i Hallsberg kommun Àr belÀget i direkt anslutning till Hallsberg, med RalaÄn som recipient. Tekniken pÄ reningsverket bygger pÄ principerna för en klassisk aktivslamanlÀggning med mekanisk rening, kemisk rening, biologisk rening och en slambehandling dÀr rötning av primÀr- och sekundÀrslam anvÀnds för utvinning av biogas.Hallsberg ARV har under en lÀngre tid haft problem med kvÀvereningen. Under senaste Ären har man överskridit riktvÀrdet för kvÀveutslÀpp vid ett flertal tillfÀllen och under 2009 överskreds Àven grÀnsvÀrdet. RiktvÀrdet för Hallsberg ARV Àr i dagslÀget satt till 10mg NH4-N/l som medelvÀrde per mÄnad, grÀnsvÀrdet Àr satt till 10 mg NH4-N/l som medelvÀrde per kalenderÄr. DÄ Hallsberg ARV inte drivs vid full kapacitet antas en minskning av kvÀveutslÀppen vara möjlig att genomföra genom trimning av befintligutrustning och processer pÄ verket.
Skalsjukdomar och knÀpparlarver i potatis : I. blastdödningsperiodens och -metodens inflytande pÄ förekomsten av skalsjukdomar : II. drycore-symptom; samband mellan knÀpparlarver och Rhizoctonia och effekt av olika betningsmedel
Detta projekt Àr fokuserat pÄ svensk matpotatisproduktion samt förbÀttrat vÀxtskydd och livsmedelskvalité. I projektet ingÄr tvÄ fÀltstudier utförda pÄ Gotland sommaren 2009 med inriktning pÄ skalsjukdomar och knÀpparlarver. Studie I handlar om blastdödningsperiodens och -metodens betydelse för angrepp av silverskorv, svartpricksjuka och lackskorv. Studie II Àr inriktad pÄ bekÀmpningsstrategi av symptomet drycore.Studie IDenna studie avsÄg att följa uppförökningen av olika skalsjukdomar med tiden efter blastdödning med hjÀlp av molekylÀra och biologiska tester. Olika blastdödningsmetoder jÀmfördes ocksÄ.
Elproduktion frÄn industriell restvÀrme : En undersökning om förutsÀttningar och attityder inom svensk industri
Vid industriell produktion sÄ uppstÄr vÀrme vilken inte till fullo kan utnyttjas varför en viss mÀngd vÀrme blir kvar som restvÀrme. Företagen inom industrin strÀvar efter att minska eller ytterligare utnyttja restvÀrmen och den energin som denna innehÄller. Idag Àr det vanligaste anvÀndningsomrÄdet i Sverige för restvÀrme frÄn industrin att denna anvÀnds i nÀrliggande fjÀrrvÀrmenÀt. Ibland finns inte denna möjlighet eller Àr begrÀnsad i sin omfattning. Ett alternativ för svensk industri skulle kunna vara att producera elektricitet av denna restvÀrme.Denna rapport Àr ett examensarbete för KTH i samarbete med företaget Climeon.