Problembakgrund: UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr att fokusera pÄ detlönsamhetsproblem som alla banker upplever, det vill sÀga de förluster som dÄligakreditbedömningar innebÀr. Dessa kreditförluster minimeras av bankerna med hjÀlp av vÀlutformade regler och rutiner för kreditbedömningar. För att minska bankernas kreditförlusterÀr det dessutom viktigt att kontrollera att dessa regler och rutiner efterlevs. SÄledes blirinternrevisionsavdelningen en viktig lÀnk mellan företagsledningen och den operativaverksamheten.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de studerade bankerna minimerar sinakreditrisker genom att granska vilka regler och rutiner bankerna har utformat för hur enkreditbedömning skall gÄ till. Dessutom studeras vilket vÀrde internrevisorernas granskningav regelefterlevnaden skapar och för vem.

Denna studie Àr en litteraturstudie med syftet att se hur kunskapen ser ut om hörselskadade barns psykosociala situation samt hur barnen identifierar sig i förhÄllande till den döva och den hörande vÀrlden. För att fÄ mer helhet och djup i studien inkluderas Àven döva barn samt barn som fötts döva och fÄtt cochleaimplantat inopererat. FrÄgestÀllningarna omfattar de hörselskadade barnens mentala hÀlsa/vÀlbefinnande, identitetsutveckling, sociala relationer, samt CI-opererade barns situation. Som en sÀrskild grupp nÀr det gÀller hÀlsa/vÀlbefinnande redovisas Àven hörselskadade barn med tillÀggsfunktionshinder.Studien Àr gjord som en systematisk kunskapsöversikt dÀr sökningar gjorts i olika databaser för vetenskapliga artiklar och litteratur. NÀr det gÀller böcker sÄ har databasen LIBRIS anvÀnts och vad gÀller artiklar har ELIN, Pubmed, PsychINFO samt ERIC anvÀnts.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarUppsatsen syftade till att undersöka elevers uppfattningar kring begreppet hÀlsa, ur ett salutogent och patogent perspektiv. De frÄgor som stÀlldes var: har eleverna en salutogen eller patogen bild av hÀlsa, var fÄr eleverna sin uppfattning kring hÀlsa ifrÄn samt förmedlar lÀrare i idrott och hÀlsa en salutogen eller patogen bild av hÀlsa enligt eleverna?Metod10 elever (7 flickor och 3 pojkar) i Ärskurs 9 frÄn tre skolor i vÀstra och södra delen av Stockholm deltog alla i en halvstrukturerad intervju. Intervjuerna genomfördes pÄ respektive elevs skola i ett avskilt rum. Deras svar kategoriserades och analyserades med utgÄngspunkt i Antonovskys teorier, och Quennerstedts utvecklingar av dessa, kring salutogent och patogent.Resultat5 av 10 elever ansÄgs ha en patogen bild av hÀlsa, 3 av 10 en salutogen bild medan 2 av 10 ansÄgs ha en tvetydig/oklar bild av hÀlsa dÀr bÄde ett salutogent och patogent perspektiv fanns representerat.

Kritik riktas till översiktsplanen som vĂ€gledande riktlinje för den vidare detaljplaneringen i kommuner. Det handlar om att översiktsplanen inte anses leva upp till dess lagstiftade syfte, som ett verktyg för politiskt och lĂ„ngsiktigt strategiska beslut om mark-och vattenanvĂ€ndning samt bebyggelseutveckling. Är dĂ€rmed översiktsplanen överflödig eftersom den inte anses leva upp till dess syfte? Vid ifrĂ„gasĂ€ttandet av översiktsplanens relevans som riktlinje studeras detaljplaners faktiska anvĂ€ndning av översiktsplanens riktlinjer. Detta för att utse om eventuella avvikelser görs i detaljplanen ur översiktsplanen.

Företags tillgÄngar i form av relationer, har i tidigare studier berörts och pÄvisats vara viktigavÀrdedrivare och dÀrmed av betydande vÀrde för företag. För att vÀrdet av ett rörelseförvÀrvkorrekt ska Äterspeglas i redovisningen i de finansiella rapporterna har standarden IFRS 3tagits fram. Standardens syfte Àr att förbÀttra relevans, tillförlitlighet och jÀmförbarhet.I denna studie har Europeiska företag som genomfört förvÀrv, och som sedan Är 2005redovisar enligt IFRS, undersökts. Ett urval av rörelseförvÀrv har analyserats i syfte attkartlÀgga huruvida företagen allokerar förvÀrvets köpeskilling, och dÀrmed specificerar ettvÀrde, till immateriella tillgÄngar och specifikt till posterna för kund- ochleverantörsrelationer. Studien dokumenterade i 34 % av de observerade förvÀrven redovisadetillgÄngar i form av kundrelationer.

Bakgrund och problem: Ett bolags intÀktsredovisning Àr centralt för ett företags vÀlmÄende. Olika problem uppstÄr för olika branscher och flera redovisningsskandaler har uppdagats under de senate Ären, men genomgÄende har ?revenue recognition?, alltsÄ att bestÀmma nÀr och hur intÀkter ska tas upp i sin helhet, varit en av de största utmaningarna inom intÀktsredovisning. Hur har intÀktsredovisningen utvecklats genom Ären?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta en nÀrmare titt pÄ intÀktsredovisning inom svenska företag och hos aktiva revisorer för att fÄ djupare förstÄelse av problematiken som fortfarande finns kvar efter Är av förÀndringar, dÄ speciellt frÄgan om nÀr en intÀkt ska tas upp.

Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.

Bakgrund: O?vervikten o?kar i va?rlden och i Sverige a?r varannan man och var tredje kvinna o?verviktig. Att vara o?verviktig a?r en riskfaktor fo?r ma?nga sjukdomar och kan leda till en fo?r tidig do?d. Sjuksko?terskor har enligt kompetensbeskrivningen ett ansvar att behandla alla patienter lika.

Det genomgripande syftet med denna uppsats var att synliggöra ungdomsassistenternas arbete pÄ Lyrans asylboende samt att se vilken relevans olika kunskapsformer har i detta. UtifrÄn frÄ-gestÀllningarna handlade studien om att beskriva ungdomsassistenternas arbete samt att förtyd-liga gemensamma aspekter i arbetet med EkB. Jag utgick ocksÄ frÄn att studera ungdomsassi-stenternas beskrivelser av lyckosamma hjÀlpinsatser samt vilken kunskapsform som assisterar dessa.Empirin i denna studie baseras pÄ mina tidigare erfarenheter av arbetet med ensamkommande flyktingbarn och ungdomar samt resultatet frÄn totalt fyra intervjuer med ungdomsassistenter pÄ Lyrans asylboende för ensamkommande barn och ungdomar. Jag har vid insamlandet av empirin utgÄtt fÄn tre olika kvalitativa metoder vinjett, semi-strukturerad intervju samt en egen utarbetad interaktivt-strukturerad intervjumodell. Jag har förankrat personalens beskrivningar med aktuella forskningsstudier samt analyserat deras arbete utifrÄn de fyra kunskapsformerna episteme, techne, fronesis och tacit knowing.Resultatet synliggjorde delar av personalens praktiska och utförande arbete med EkB och fram-förde viktiga gemensamma teman i detta.

Sedan 1980-talet har en marknadsanpassning prÀglat offentlig sektor, hÀr i Sverige liksom i mÄnga andra vÀstlÀnder. New Public Management (NPM) har i litteraturen blivit den förhÀrskande benÀmningen för de nya styrprinciperna, och tidigare forskning har visat att ett medföljande sÀrskilt sprÄkbruk med fokus pÄ inte minst ekonomi komplicerar arbetsuppgifterna pÄ den offentliga arbetsplatsen. Forskningen har ofta fokuserat pÄ vÄrdgivande verksamheter, men i den hÀr undersökningen Àr Arbetsförmedlingen studieobjekt. Den övergripande forskningsfrÄgan handlar om med vilken precision och tillfredsstÀllelse som NPM-sprÄket fungerar i internkommunikationen. Fem arbetsförmedlare i Göteborg har intervjuats.

Sammanfattningsvis kan vi dra slutsatsen att polisutbildningen tycks spela roll förpolisstudenternas socialisation. Detta ger sig uttryck i studenternas förestĂ€llningar om polisensagerande gentemot invandrare och polisstudenternas egen tolerans gentemot invandrare. Vi kan dĂ€remot se att utbildningen saknar samband med instĂ€llningen till ett riktat polisarbete samt att det istĂ€llet Ă€r huruvida studenterna Ă€r födda i Sverige eller ej som har betydelse. Vi kan Ă€ven dra slutsatsen att studier pĂ„ högskola/universitet, vilket i tidigare undersökningar (se exempelvisEugene & Terrill 2007) har visat sig vara viktigt för polisens attityder, saknar relevans i dennastudie. Även faktorer som könstillhörighet och förĂ€ldrars utbildning saknar samband.

Bakgrund och problem: De redovisningsskandaler som i början pÄ 2000-talet uppdagades i amerikanska företag som Enron och Worldcom bidrog till debatten om aktierelaterade ersÀttningar. Det var delvis till följd av detta som IASB Är 2002 startade arbetet med att ta fram en standard för redovisning av aktierelaterade ersÀttningar, IFRS 2. Finansiella rapporter upprÀttade enligt IFRS baseras pÄ en stor del bedömningar, dÀrför innehÄller standarderna lÄngtgÄende upplysningskrav. Den information som efterfrÄgas varierar beroende pÄ vilka intressenter som avses, samt deras behov och nytta av redovisningsinformation. DÄ det Àr en kostsam process att producera och tillhandahÄlla upplysningar finns det skÀl att anta att den information som kommuniceras skiljer sig mellan olika företag.Syfte: Att beskriva och identifiera vilka upplysningar som lÀmnas om aktierelaterade ersÀttningar i svenska företag noterade pÄ Stockholmsbörsen, samt om det föreligger nÄgra skillnader mellan företag av olika karaktÀr avseende vilka upplysningar som lÀmnas.AvgrÀnsningar: Avsikten med studien har inte varit att bedöma kvaliteten pÄ de upplysningar som företagen lÀmnar, eller om företagen faktiskt har lÀmnat de upplysningar som krÀvs enligt IFRS 2.Metod: I studien ingÄr företag noterade pÄ Stockholmsbörsen och datainsamlingen gjordes frÄn företagens Ärsredovisningar.

SAMMANFATTNINGTitel: Valutariskhantering vid rörelseexponering - En kvantitativ studie av svenska börsföretagNivÄ: C -uppsats i Àmnet företagsekonomi.Författare: Gustaf Bergquist och Jimmy Mattsson.Handledare: Peter Lindberg.Datum: 2015 - juni.Syfte: Syftet med studien Àr att studera förekomsten av skillnader och likheter mellan svenska börsnoterade företags hantering av rörelseexponering mot valutarisk beroende pÄ vilket segment de tillhör pÄ Stockholmsbörsen.Metod: Studien Àr av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Data har samlats in genom internetbaserade enkÀter som sedan har stÀllts mot tidigare forskning och teorier. Utfallet har sedan analyserats genom korrelationsanalys och presenteras tillsammans med resultatet.Resultat & slutsats: Studiens resultat visar pÄ förekomsten av flertalet skillnader och likheter vad gÀller hantering av valutarisk som kan kopplas till segmenttillhörighet. Den slutsats som dras i studien visar att benÀgenheten att skydda sig för rörelseexponering mot valutarisk och att hantera valutarisk internt Àr störst hos företag pÄ Large Cap och att benÀgenheten att ta hjÀlp externt vid valutariskhantering Àr störst hos företag pÄ Small Cap. GÀllande förekomsten av storleksrelaterade likheter visar studien att dessa Àr relativt smÄ.Förslag till fortsatt forskning: DÄ denna studie Àr av kvantitativ natur skulle det i framtiden vara intressant att komplettera enkÀtundersökningen med intervjuer för att ge en bÀttre förstÄelse kring valutasÀkringsprocessen.