I takt med upplevelsesamha?llets utveckling sta?ller den kreativa klassen ho?gre krav pa? arbets- upplevelsen. I dagens samha?lle sta?lls a?ven ho?gre krav pa? kreativa lo?sningar i arbetet fo?r att som fo?retag vara konkurrenskraftiga och ligga i framkant. Ma?nga kreativa processer sker i grupp under mo?ten och fo?r att kunna skapa ett kreativt klimat sta?lls ho?ga krav pa? ledaren och att mo?tet a?r va?l fo?rberett och genomta?nkt.

Ekonomiska medel till kulturverksamhet minskar i Sverige, samtidigt vittnar museipersonal om att kostnader ?kar. Museer som enligt kulturpolitiska m?l ?r ?mnade att bidra till samh?lls- och kunskapsbildning samt fr?mja deltagande och demokrati tvingas nu anpassa sina verksamheter efter nya f?ruts?ttningar. Genom deltagande observation och semistrukturerade intervjuer med personal p? ett museum i ?sterg?tland avser denna studie att unders?ka hur museipersonal upplever, och hanterar, utveckling av museiverksamhet.

Denna uppsats redogo?r fo?r hur homosexuella, bisexuella och transsexuella personer har karakta?riserats inom svensk film mellan a?ren 1916 och 1998. Underso?kningens ma?l har varit att ta reda pa? hur framsta?llandet av HBT-personer har fo?ra?ndrats under tidsperioden och relatera detta till samha?llets lagar och normer kring homosexualitet samt till den internationella utvecklingen. Uppsatsen visar att homosexualitet alls inte diskuterades o?ppet inom den svenska filmen fo?rra?n i slutet av 1940-talet.

Problemomra?det och syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur elever i skola?r 7 ? 9 placerade i en sa?rskild undervisningsgrupp upplever, ka?nner och vilka erfarenheter de har och har haft under sin grundskolega?ng. Deras erfarenheter analyseras i fo?rha?llande till olika skolrelaterade begrepp som: inkludering, delaktighet, normalitet och ?En skola fo?r alla? Vidare sa? go?rs en generell politisk diskussion o?ver tid om samha?llets syn pa? elever i behov utav sa?rskilt sto?d. Med underso?kningen hoppas jag kunna bidra kunskap om erfarenheter och perspektiv hos elever placerade i sa?rskild undervisningsgrupp, fo?r att go?ra en ba?ttre skolsituation mo?jlig. Den empiriska underso?kning genomfo?rdes med hja?lp av intervjuer av ett antal utvalda elever som har sin skolga?ng i en sa?rskild undervisningsgrupp I underso?kningen kom det fram att elever ibland upplever sig delaktiga i skolarbetet med den nuvarande gruppen, men att de a?ven ka?nner sig exkluderade i fo?rha?llande till deras hemskolor.

FrÄgestÀllning: Vad har fastighetsföretag och revisorer för uppfattning om det nya kravet pÄ komponentavskrivning?    - Leder det till en förbÀttrad redovisning sett utifrÄn begreppen relevans    och rÀttvisande bild, om sÄ pÄ vilket sÀtt?Hur pÄverkas redovisningen i företag inom fastighetsbranschen av det nya kravet pÄ komponentavskrivning?Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vilka uppfattningar revisorer och företag inom fastighetsbranschen har om det nya kravet pÄ komponentavskrivning samt hur det pÄverkar fastighetsföretagens redovisning. Studien syftar Àven till att försöka utröna om komponentavskrivningar leder till en mer rÀttvisande redovisning.  Metod: Studien bygger pÄ en kvalitativ metod. Insamling av primÀrdata har skett genom kvalitativa intervjuer med fem fastighetsföretag och tvÄ revisorer.

This essay focuses on Finnish immigrants living in Sweden and their experiences of educationof literature in Swedish upper secondary school. It concerns the fact of how education ofliterature can be used to strengthen students? formation of cultural identity. The essay tries toidentify obstacles as well as possibilities in the teaching of literature with a view to deepenand enrich this process. The method consists of a phenomenological approach includinginterviews with a group of Finnish immigrants living in Sweden.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur enhetschefer inom Àldre- och handikappomsorgen uppfattade utbildningens betydelse i yrkesutövandet. Studien vill belysa vilken kunskap och kompetens enhetscheferna har och hur den anvÀnds i deras yrkesverksamhet. Vidare undersöktes förekomst av skillnader eller likheter i enhetschefernas uppfattning om deras utbildningsbakgrunds relevans i yrkesutövandet, beroende pÄ om de hade en yrkes- eller en teoretisk examen. Vi anvÀnde oss av intervjuer för att möjliggöra följdfrÄgor. I bakgrunden behandlades bland annat sociala omsorgsprogrammets utveckling, en beskrivning av de teoretiska utbildningarna, enhetschefsyrket och dess utveckling, Àmnet social omsorg och yrkessocialisation.

BakgrundI den teoretiska bakgrunden presenteras matematik ur olika perspektiv för att ge enövergripande bild av Àmnet. I första avsnittet granskar vi hur styrdokument samt kursplaner definierar matematiken i verksamheten för förskola och skola samt relevant forskning. Slutligen följer en redogörelse för det teoretiska ramverk - fenomenografi, vilket studien Àr inspirerad av.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra ett antal verksamma pedagogers beskrivningar ifall och hur de anvÀnder bilderboken som ett verktyg för att stimulera barn till ett matematiskt lÀrande.MetodI vÄr studie har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod för att nÄ fram till ett resultat som har relevans för vÄrt syfte. Fenomenografi har anvÀnts som ansats och som verktyg, för att samla in datamaterial har intervju anvÀnts. Sammanlagt har sex pedagoger, verksamma i tvÄ skilda förskolor, medverkat i studien.ResultatI resultatavsnittet redogörs essensen av vad som framkommit vid intervjuerna.

En analys av vilka makrovariabler som har störst pÄverkan pÄ den svenska skogsindustrins lönsamhet. Fem företag och ett antal makroprisvariabler mÀtna under en tio-Ärs period. Teoretiskt ramverk Àr MUST-analysen, multipel regression har anvÀnts för att gradera variablers relevans..

Placeboeffekten; att fÄ klinisk effekt av inaktiv behandling Àr ett fenomen som tilldrar sig allt större intresse. Trots att mekanismerna bakom effekten Ànnu Àr lÄngt ifrÄn helt klarlagda sÄ finns en stor mÀngd forskning som visar att placebobehandling pÄ olika vis kan vara av klinisk relevans. Bland de mest imponerande demonstrationerna av placeboeffekten Àr de experiment som visar att s.k. klassisk betingning kan pÄverka immunförsvaret. Experiment har visat att detta Àr möjligt bÄde hos gnagare och mÀnniskor: en medicin administreras samtidigt som ett neutralt gustatoriskt stimulus i vad som kallas betingningsfasen.

Uppsatsen undersöker hur historie- och litteraturdidaktik förhĂ„ller sig till subjektiv relevans, det vill sĂ€ga till individens personliga nytta av respektive Ă€mne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstĂ„r Ă€mnena nĂ€rmast som understĂ€llda det bruk eleven kan göra av dem. Ämnena ska anvĂ€ndas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmĂ„ga att orientera sig och ta stĂ€llning. Även tongivande pedagogisk forskning poĂ€ngterar betydelsen av att undervisning utgĂ„r frĂ„n elevens referensramar och intressen.Uppsatsens första del bestĂ„r av en litteraturstudie som diskuterar och jĂ€mför centrala begrepp inom respektive Ă€mnesdidaktiskt omrĂ„de. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lĂ€rares och lĂ€rarstuderandes uppfattningar om Ă€mnenas subjektiva relevans.Resultatet pekar pĂ„ flera omrĂ„den dĂ€r historiebruk och litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra.

Syfte: Syftet Àr att analysera hur redovisning till verkligt vÀrde av förvaltningsfastigheter pÄverkar den rÀttvisande bilden av ett företag.Bakgrund:                        VÀrdering av anlÀggningstillgÄngar till anskaffningsvÀrde har lÀnge varit vÀgledande i Europa. Trots att denna metod Àr tillförlitlig anses den inte ge en rÀttvisande bild av företaget. Detta kan istÀllet vÀrdering till verkligt vÀrde anses göra dÄ detta sÀtt att redovisa skapar relevans i redovisningen. Denna redovisningsmetod Àr dock förknippad med minskad tillförlitlighet, stora svÀngningar i resultat och för sin konjunkturförstÀrkande effekt. Redovisning till verkligt vÀrde har fastighetsbranschen anvÀnt sig av sedan införandet av IAS/IFRS 2005.

Denna studie har syftat till att undersöka om och hur yngre elever i skolans undervisning kan utveckla en komplex förstÄelse för en frÄga med relevans för hÄllbar utveckling, nÀmligen vÀrldens vattenförsörjning. Bakgrunden till denna studie Àr intentionen att perspektivet hÄllbar utveckling ska genomsyra all undervisning i skolan. Perspektivets komplexitet har visat sig innebÀra svÄrigheter för lÀrarnas utformning av undervisningen. FrÄgan som uppkommit Àr om det alls Àr möjligt för yngre elever att nÄ en komplex förstÄelse för denna problematik. För att undersöka detta har vi utgÄtt frÄn en variationsteoretisk forskningsmetod, en sÄ kallad learning study.

Syftet med studien Àr att förstÄ vilken syn pedagoger i skolans tidigare Är har pÄ begreppet motivation, samt hur de förhÄller sig till arbetet med att skapa och stÀrka elevens motivation till skolarbetet. Undersökningen lyfter en rad olika aspekter som pÄverkar vilken motivation som vÀcks hos eleven och har sÀrskilt fokus pÄ följande faktorer; utmanande aktiviteter, kontroll, vilja, kÀnslor och affekter, lÀrarens förhÄllningssÀtt, feedback, sjÀlvkÀnsla, relevans, meningsfullhet och mÄl. UtifrÄn en kvalitativ, fenomenologisk ansats med semistrukturerade intervjuer presenteras Ätta pedagogers syn pÄ motivation och hur de arbetar för att frÀmja elevens lust att lÀra. I uppsatsen redogörs resultatet av intervjuerna i relation till bakomliggande teorier och aktuell forskning med hÀnseende till motivation. Slutligen betonas hemmets betydelse och vikten av att tillgodose elevens olika behov.

Syfte Syftet med föreliggande arbete Àr att identifiera och analysera vilka effekter de utvalda borgenÀrerna förvÀntar sig av implementeringen av IAS 39. HÀri inbegrips: ? dessa borgenÀrers förvÀntningar avseende eventuell inverkan pÄ anvÀndbarheten av redovisningsinformationen som beslutsunderlag för dem vid bedömningar av kundföretag;? dessa borgenÀrers förvÀntningar avseende eventuella konsekvenser för dem som borgenÀrer till följd av kundföretagens möjligheter att dela ut orealiserade vinster. Metod Förevarande studie Àr av kvalitativ karaktÀr, och det empiriska materialet bestÄr av ett antal intervjuer, med hjÀlp av vilka vi har kunnat analysera de utvalda borgenÀrernas förvÀntningar. Vi har Àven tillÀmpat en induktiv ansats och vÄra slutsatser dras utifrÄn en analys av det empiriska materialet.