Bakgrund:Vi har under vÄr VFU-tid hört frÄn bÄde elever och lÀrare att intresset för svenskÀmnet avtagit nÄgot pÄ senare Är frÄn elevernas sida. Svenska Àr ett stort och övergripande Àmne och lÀrarna mÄste hela tiden komma pÄ infallsvinklar som gör det intressant för eleverna. De mÄste hitta Àmnen som kan inspirera eleverna till att utvecklas. Ett mÄtt pÄ om de har lyckats Àr de nationella proven i svenska. Syfte: Syftet med vÄr studie var att undersöka om teman och texter i de nationella proven i svenska pÄ gymnasienivÄ Àr relevanta för eleverna och om de kan relatera till och kÀnna igen sig i teman och texter samt huruvida detta inverkar pÄ elevernas prestation.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

I en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting Àr ÄtgÀrder mot den kvinnliga ohÀlsan och sjukfrÄnvaron prioriterade. Som ett led i detta arbete genomfördes denna undersökning med syfte att undersöka lÀkarutlÄtanden om hÀlsotillstÄnd utifrÄn ett genusperspektiv. Detta genom att faststÀlla könsskillnader avseende uttalanden om psyko-socio-ekonomiska aspekter som inte Àr av relevans för det medicinska tillstÄndet i lÀkarutlÄtanden om hÀlsotillstÄnd. För att erhÄlla kunskap om huruvida psyko-socio-ekonomiska aspekter förekom i undersökningsunderlaget, analyserades 247 lÀkarutlÄtanden om hÀlsotillstÄnd med kvalitativ innehÄllsanalys. Den kvalitativa innehÄllsanalysen resulterade i fem kategorier med sammanlagt 16 identifierade faktorer som alla var av psyko-socio-ekonomisk karaktÀr och utan relevans för det medicinska tillstÄndet.

Vi har tidigare undersökt hur elever i nian i Kalmar vill ha sin religionsundervisning pÄ gymnasiet. De resultat som framkom visade att eleverna gÀrna diskuterar pÄ religionsundervisningen samt att de hellre lÀser om sekter och Afrikas religioner Àn om de fem vÀrldsreligionerna. I den hÀr studien lÀggs fokus pÄ lÀrare som undervisar i kÀrnÀmneskursen religionskunskap A pÄ en gymnasieskola i sydöstra Sverige. Vi har intervjuat sex lÀrare frÄn tvÄ gymnasieskolor i Kalmar, vi stÀllde tretton frÄgor uppdelade i fyra teman. Vi valde att undersöka hur lÀrarna ser pÄ kursplanen, innehÄllet, metoden och religionskunskap AŽs relevans som kÀrnÀmne och dess framtid.

ManagementlÀran har en lÄng historia med olika idéer för hur organisationer bÀst styrs. Idagens samhÀlle Àr hÄllbarhet en stor trend, alla aktörer mÄste arbeta för en hÄllbar utvecklingoch ett resultat av detta Àr intresset som uppkommit för hur företag kan anvÀnda sig avhÄllbarhet som managementidé. Som en del av samhÀllet mÄste Àven landets kommuner tahÀnsyn till trenden och det Àr vanligt att offentlig sektor kopierar managementidéer frÄnprivata sektorn. Med hjÀlp av en kvalitativ studie var syftet att jÀmföra managementmodellenutformad av Galpin et al. med delar av Uppsala kommun för att se om modellen, utformad förprivat sektor, har relevans för offentlig sektor.

Ikoniska auktoriteter Àr personer som tillskrivs sÄdan betydelse att de kommit att symbolisera delar eller aspekter av samhÀllslivet eller epoker i historien och som kan sÀgas ha haft ett betydande inflytande pÄ samhÀllet och kulturen. I studien undersöktesom ikoniska auktoriter pÄverkar oss mer eller annorlunda Àn andra kÀllor. I ett experiment fick högskolestudenter uppdelade i fyra grupper lÀsa en text under hög elaboration om en psykologisk teori dÀr variablerna ikonisk auktoritet och personligrelevans manipulerades. Deltagarna ombads sedan skatta vilken trovÀrdighet de ansÄg att teorin hade. Studien stÀllde upp tvÄ hypoteser: att hög ikonisk aukto-ritet skulle öka den skattade trovÀrdigheten och personlig relevans minska den.

Denna studie syftar till att undersöka vad som motiverar elever att lÀra sig matematik samt undersöka den eventuella korrelationen mellan motivation och prestation i matematik. Motivation ses utifrÄn tvÄ huvudkategorier, inre och yttre motivation. Hur motivations- och prestationsnivÄn pÄverkar och pÄverkas av attityder mot matematikundervisningen samt pÄverkas av kÀnslan av relevans Àr viktiga följdfrÄgor. Studien Àr kvantitativ och undersöker med hjÀlp av drygt 80 enkÀtsvar dessa frÄgestÀllningar. Analysen av det empiriska materialet visade att elever framför allt Àr motiverade att lÀra sig mer matematik pÄ grund av yttre motivation (betyg, söka utbildning, förÀldrar tycker det Àr viktigt).

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, SSA136VT 2014Handledare: Ingegerd Enström.

Elever ifrÄgasÀtter ofta betydelsen av matematik och dess relevans i vardagen. Detta arbete utforskar utvalda elevers syn pÄ matematikens betydelse och hur ofta de tror att de anvÀnder matematik i sin vardag. Arbetet undersöker ocksÄ frÄgan "Skapar deras matematiklÀrare kopplingar mellan klassrumsmatematik och elevens vardag??. LÀrarens intentioner undersöks i förhÄllande till elevernas uppfattning.

BestÀmmelsen om tvÄngsinlösen i 22 kap. 1 § ABL Àr tvingande, vilket innebÀr att avsteg frÄn vad som föreskrivs inte fÄr göras genom bolagsordningen. Mot bakgrund av Högsta domstolens avgörande i NJA 2011 s. 429, synes bestÀmmelsens tvingande natur vara Àn mer vidstrÀckt. I förevarande fall ansÄgs nÀmligen ett aktieÀgaravtal, varigenom en majoritetsÀgare avstÄtt frÄn sin rÀtt att pÄkalla tvÄngsinlösen, sakna aktiebolagsrÀttslig relevans.

Ökad medvetenhet om hĂ„llbarhetsfrĂ„gor har medfört ett behov i mĂ„nga kommuner och regioner att verka för ett mer hĂ„llbart resande, dĂ€r minskad bilanvĂ€ndning ofta Ă€r en uttalad mĂ„lsĂ€ttning. Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva och analysera planeringen för att uppnĂ„ ett mer hĂ„llbart resande. Analyser av planeringen sker utifrĂ„n en modell om fĂ€rdmedelsvalet med fokus pĂ„ vanebilisten och kollektivtrafiken. Detta görs i form av en fallstudie baserad pĂ„ intervjuer i Sveriges fjĂ€rde storstadsregion (Linköpings och Norrköpings kommuner). Att Ă„stadkomma ett mer hĂ„llbart resande krĂ€ver en omstĂ€llning av kollektivtrafiken, vilket dock Ă€r svĂ„rt inom en verksamhet som kan antas vara sĂ€rskilt stigberoende sĂ„som kollektivtrafiken Ă€r.

Det huvudsakliga syftet med arbetet var att fÄ kunskap om insatsen boendestöds relevans utifrÄn brukarnas perspektiv och bedömningar.Specifika frÄgor var:? Hur pÄverkar boendestöd personens livslopp?? Hur pÄverkar boendestöd personens ÄterhÀmtning frÄn psykisk funktionsnedsÀttning/ ohÀlsa?Studien byggde pÄ tvÄ intervjutillfÀllen med fyra personer med egen erfarenhet av psykisk funktionsnedsÀttning och boendestöd. Analysen gjordes utifrÄn de teoretiska perspektiven ÄterhÀmtning och livslopp.Det boendestöd som gavs till de intervjuade och som anpassats individuellt, var en viktig faktor som pÄverkade livsloppet positivt. Boendestödet hade pÄverkat personerna och verkat positivt i deras ÄterhÀmtning. Boendestödet var en fungerande hjÀlp i de fall det var flexibelt och dÄ det fanns en möjlighet att individanpassa hjÀlpen utifrÄn personernas livssituation.

I va?rt samha?lle har bilden fa?tt en allt sto?rre betydelse fo?r att fo?rse oss med information om va?r omva?rld och det fo?rflutna. I ett modernt samha?lle utgo?r bilder fra?n kameror va?r huvudsakliga ka?lla till verkligheten som vi inte har direkt erfarenhet av. Genom de bilder som finns samlade runtom pa? va?ra museer skapar vi en fo?resta?llning om hur va?rlden sa?g ut fo?rr.

Den redovisning av sjukfrÄnvaro som kommer att krÀvas av företagen frÄn och med den förste juli i Är, 2003, har flera brister. MÄnga intressenter anser att redovisningen inte kommer att uppnÄ syftet, att skapa en medvetenhet hos företagen, vilken leder till ÄtgÀrder för att minska sjukfrÄnvaron. Informationen anses inte heller underlÀtta vid bedömning av företag hos de flesta intressenter. Vi kan dock konstatera att informationen fÄr en marginellt ökad betydelse vid bedömning av kunskapsintensiva företag Àn traditionella företag. Detta dÄ personalen Àr en kritisk resurs för företagens framgÄng.

I den hÀr undersökningen har jag belyst hur elever som gÄr sitt första Är pÄ gymnasiets tekniska program, har upplevt teknikundervisningen pÄ högstadiet. MÄlet har varit att belysa teknikÀmnets relevans för tekniska studier pÄ gymnasiet, dess inverkan pÄ teknikintresset samt pÄverkan pÄ valet av tekniskt program pÄ gymnasiet. Andra frÄgor som jag har belyst Àr om eleverna i första hand vÀljer program eller skola, och hur viktig inriktningen pÄ tekniskt program tycks vara för valet. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med fem elever som gÄr första Äret pÄ gymnasiets tekniska program. Intervjuerna har sedan analyserats med hjÀlp av den narrativa analysmetoden inom berÀttelseforskningen, och resultatet bestÄr av fem berÀttelser som skapats utifrÄn intervjuerna.