Abstrakt Att arbeta är någonting som ger individer en inkomst, sociala kontakter, möjligheter till personlig utveckling och struktur i vardagen. Eftersom alla individer är olika så kommer de att reagera olika på olika situationer. Att förlora sitt arbete är att förlora en del av den dagliga kontakten med omvärlden och detta kan komma att påverka människors liv radikalt. Ett besked om uppsägning kan, enligt tidigare forskning, liknas vid en kris som den uppsagda kommer att gå igenom där den uppsagda inom en viss tids ram kommer att genomgå en rad olika faser där individen tar in, bearbetar och till sist hittar en ny vardag och en ny tillvaro för sig själv. Det råder rikligt med information om hur den uppsagda individen reagerar på ett besked om uppsägning, dock inte lika mycket information finns att läsa om hur personen som ger beskedet reagerar på att ge besked om uppsägning. Syftet med studien är se om de olika reaktionsfaserna i kristeorin kan appliceras på den person som ger besked om uppsägning.

Bakgrund: Vid stroke utlöses olika reaktioner och kriser i familjen och deras välmående är av stor vikt för rehabiliteringen av den familjemedlem som insjuknat. Genom en djupare förståelse för anhörigas situation kan omvårdnaden bättre individanpassas i syfte att minska psykiska och sociala problem som annars är vanligt förekommande i familjer där en familjemedlem insjuknat i stroke. Syfte: Att beskriva hur anhöriga till en familjemedlem som insjuknat i stroke upplever sin situation. Metod: Studien är kvalitativ. En innehållsanalys gjordes av det manifesta innehållet i fem skrivna berättelser.

Idag finns det enligt Statistiska Centralbyrån omkring 165 000 personer som är synnedsatta, varav cirka 23 000 är gravt synnedsatta och blinda. Dock tyder den demografiska utvecklingen på en kraftigt ökad livslängd och därmed kan dessa siffror väntas öka, då synnedsättning är en av de funktionsnedsättningar som blir vanligare och vanligare hos äldre. Genom landats syncentraler tränas orienteringsnedsatta i hur de skall kunna orientera sig i trafiken med hjälp av bland annat utformningar i gatumiljön som informationsindikatorer. Teknikkäppen är ett hjälpmedel för att kunna ta in denna taktila information och identifiera hinder. Många av de personer som har synnedsättning eller blindhet använder sig av den information som bildar såkallade ledstråk.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur barn till svenska föräldrar påverkas av att växa upp i en tvåspråkig och dubbelkulturell amerikansk miljö. Bakgrunden till arbetet är att människor, till följd av ökade internationella kontakter, i allt större utsträckning väljer att flytta utomlands. När föräldrar flyttar med sina barn uppstår frågan om vilket språk som ska talas i hemmet och vilken kultur familjen ska välja att leva efter. I litteraturgenomgången framgår det att individen ur ett sociokulturellt perspektiv i hög utsträckning formas av sin sociala kontext, i samspel med andra människor. Omgivningen har således stor betydelse för en persons identitetskänsla och det är viktigt för individen att känna samhörighet med en grupp människor.

Syftet med denna studie är att belysa närståendes upplevelse av att leva med person med Parkinsons sjukdom. Parkinson sjukdom är en av många andra kroniska sjukdomar. När en familje medlem får en kronisk sjukdom, blir hela familjen påverkad. Parkinson sjukdom har stora variationer i omvårdnadsdiagnos och prognos för närstående och hela familjen. Vi har valt fjorton artiklar som motsvarar syftet och som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Inledning: Parkinsons sjukdom drabbar 2 personer per 1000 innevånare, där kvinnor drabbas i nästan lika stor grad som män. Enligt svenska Parkinsonsförbundet insjuknar mellan 15 000 - 20 000 svenskar av sjukdomen varje år. Bakgrund: Det blir en stor omställning i livet när en person får diagnosen Parkinson och detta påverkar både den sjuke och dennes anhörige. Den anhörige får uppleva hur den sjuke förändras både fysiskt och psykiskt och vetskapen om att den parkinsondrabbade personen aldrig mer kommer att bli densamma är mycket påfrestande för den anhörige. Frustration, depression och oro är exempel på känslor som den anhörige kan uppleva i vårdandet.

Problem: Med hänsyn till hur stor betydelse rekrytering ges i kunskapsföretag, finner vi det intressant att undersöka hur rekryteringen genomförs. Det blir även intressant att undersöka hur kunskapsföretag använder sig av rekrytering för att finna lämpliga personer. Vi vill utifrån denna bakgrund besvara två frågor: Hur genomför ÖPwC sin rekrytering? Hur kan rekryteringen resultera i att lämpliga personer anställs? Syfte: Med utgångspunkt i vår problemställning är uppsatsens syfta att skapa förståelse och att öka medvetenheten för en väl genomförd rekryteringsprocess i kunskapsföretag. Metod:Vi har valt att genomföra en fallstudie av ÖPwC genom en kvalitativ metod.

Studiens övergripande syfte är att göra en kvalitativ studie om hur transpersoners livsvillkor påverkas av deras könsidentitet, könsuttryck samt heteronormen. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur transpersoner upplever att de blivit bemötta när de passerat som kvinnor och/eller uttryckt en kvinnlig könsidentitet jämfört med när de passerat som män och/eller uttryckt en manlig könsidentitet. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med fem självidentifierade transpersoner, varav tre identifierade sig som MtF (Male to female), en som FtM (Female to male) och en som intergender eller genderqueer. Deltagarna rekryterades med hjälp av Internet samt med hjälp av personliga kontakter. Med utgångspunkt i socialkonstruktivistiska teorier som queerteori har en tematisk analys av insamlad data genomförts, av vilken det framgått att transpersoners livsvillkor i stor utsträckning påverkas av heteronormen samt att de blivit bemötta på mycket olika sätt beroende på om de passerat som män eller kvinnor.

Studier från Amerika och Storbritannien visar att introduktionsprocesser fokuserar för mycket påprocesser, policys och värderingar och mindre på de nyanställdas upplevelser när det gäller stress,stöd till att knyta kontakter med medarbetare och otydliga arbetsbeskrivningar (Andersson, N. R,Cunningham-Snell, N. A. & Haigh, J., 1996 & Klubnik, J. P., 1987).En kvalitativ undersökning har utförts på AniCura Falu Djursjukhus.

Personer som lever med venösa bensår ökar i takt med ökningen av antalet äldre i befolkningen. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen att leva med venösa bensår. Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Förlust av tidigare identitet och acceptans av det nya livet, Begränsningar och svårigheter i det dagliga livet, Smärta och obehag från sår och bandage, Rädsla och oro men även hopp om framtiden och Ignorerad av vårdpersonal men också tillfredsställd och tacksam. Resultatet i studien visar personer som lever med bensår upplevde en förändrad identitet.

Bakgrund: Andelen äldre som har behov av kommunens insatser i hemsjukvården ökar eftersom fler bor kvar längre i sina hem. För att kunna ge ett bra stöd till de äldre behöver distriktssköterskan veta de äldres erfarenheter om vilken betydelse det sociala innehållet i vardagen har. Detta för att kunna hjälpa de äldre att förstå sin egen situation och anpassa sig efter sina möjligheter. Syftet: Denna studies syfte var att beskriva äldre personers erfarenheter av vilken betydelse det sociala innehållet i vardagen har för dem. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sex ensamboende äldre personer över 70 år som var inskrivna i hemsjukvården.

Abstrakt Syftet med denna studie är att genom ett kvalitativt fältarbete undersöka hur sociala relationer skapas och upprätthålls i arbetsgruppen Västergårdsgruppens Städ och hur dessa relationer i sin tur påverkar verksamheten, framför allt i fråga om städarnas trivsel och arbetsinsats. Inledningsvis genomförde vi en förstudie i form av en kvantitativ enkätundersökning, för att bredda vår förförståelse av fältet, vars resultat gav oss tydligare fokus inför de sju intervjuer som därefter genomfördes. De som intervjuades var enhetschefen för Städserviceenheten i Halmstad, områdeschefen för bl.a. Västergårdsgruppens Städ, samt 6 av de anställda städarna inom arbetslaget. Resultatet visar att den förändringsprocess som inleddes för ca 3 år sedan har spelat en viktig roll både för yrkesgruppens status och för de sociala relationerna på arbetsplatsen.

Syfte: Syftet är att beskriva hur chefer upplever sina arbetsplatsers behov av företagshälsovård, samt att utifrån detta försöka svara på om arbetsterapeuter kan möta dessa behov. Metod: En kvalitativ induktiv ansats antogs med öppna intervjuer. Fem chefer rekryterades genom ett avsiktligt typiskt urval via kontakter från en företagshälsovård i Jönköping. Intervjuerna bandades, transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Övergripande tema: ?Arbets- och privatlivets krav ? Att få ihop livspusslet?.

Bakgrund:Studien handlar om barns relationsskapande i skolmiljö. Hur man som barn gör för att knytanya kontakter, bibehåller, och livnär dem. Att man trots olikheter och svårigheter gör allt för att inte förlora sin kompis, samt att den sanna definitionen av vänskap diskuteras, reflekteras, och blir sedd ur ett barns perspektiv.Syftet :Syftet med studien är att undersöka hur barn samspelar ihop med jämnåriga, hur de går tillväga för att behålla sina befintliga relationer, samt hur de skapar nya relationer.Metod:Då samma företeelse sedd ur olika perspektiv skulle kunna utgöra ett mer tillförlitligtresultat och på sätt förstärka dess validitet, så valde vi en kvalitativ metod för att på så sätt nyttja både intervju och observation.Resultat:Det informationsflöde som utvanns ifrån studien påvisade ett minst sagt slående resultat.För trots ett tämligen olikt tänk mellan killar och tjejer, så strävade de ändå efter samma mål. Dilemmat i klassen var sålunda inte vad de ville uppnå, utan snarare hur de skulle kunna uppnå det. Barnen berättade öppenhjärtigt att de ville vara sams och bemötas med respekt ifrån så väl vuxna som barn, men att det ibland kunde inträffa missförstånd och dylika komplikationer..

Att drabbas av kronisk sjukdom innebär många förändringar i personens liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en kronisk smittsam sjukdom. Elva internationellt publicerade vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sju kategorier. Att få diagnosen innebar förändring, att känna oro, rädsla och osäkerhet, att känna sig ensam och nedvärderad, att känna skuld och orenhet, att ha dålig hälsa och känna sig begränsad, att känna stöd och trygghet och att sträva efter ett normalt liv medförde nya rutiner. Sjukdomen medförde en vändpunkt i livet men orsakade också rädsla för stigmatisering och osäkerhet över vad som skulle hända.